Vivesholm
|
Efter Valdemar Atterdags invasion 1361 blev förhållandena osäkra på ön. Än värre blev det då vitalianerna eller vetaliebröderna – anhängare till den tillfångatagne kungen Albrekt av Mecklenburg, använde Gotland som bas för sin sjörövarflotta. Kung Albrekt sände då sin son hertig Erik till ön. Denna lät uppföra en befästning av trä med jordvallar här norr om Klintehamn. Den fick namnet Klinteholm eller Landeskrone. |
| När vitalianernas härjningar
till slut blev outhärdliga, ingrep den medeltida riddarorden
Tyska Orden, som tillhörde Hansaförbundet. En flotta på 84
fartyg med 4 000 man, hästar, kanoner, livsmedel och krut sändes
till ön. Vitalianerna fördrevs och deras fästningar brändes,
kanske också Landskrone. På 1670-talet, när danskarna för en tid åter besatte ön rustades Vivesholm upp. Så gjorde man också i början av 1700-talet, eftersom man fruktade anfall på Gotland efter Karl XII:s nederlag. Befästningsvallarna sattes i stånd och en avdelning ur Kalmar regemente förlades hit. Befästningen gick då under namnet redutten Stålhatt. Lite längre ut på udden ligger Sågholmen. Förr var det en riktig holme. Då var vattnet i viken så djupt, att fartyg kunde ankra upp här. Förtöjningskistorna finns ännu kvar. På 1600-talet lät holländaren Johan Claussen van der Lingen i Klintehamn, bygga en vedersåg på holmen. Dit forslades stockarna på vintern för att sågas upp på våren. Vid sågen fanns en damm, där det färdigsågade virket lastades på pråmar, som sedan via en grävd kanal fördes ut till fartygen i viken. Spår efter denna verksamhet syns knappast idag. Texten från Länsstyrelsens besökstavla. Målningar Erik Olsson, Sanda. © Länsstyrelsen 1997
|