Vallhagar
Under järnåldern, från ca 200 f.kr. har människor bott här i vallhagar. Husgrunderna undersöktes arkeologiskt 1946-48.
Av den äldsta bosättningen har man bara hittat härdgropar och avfallshögar i områdets östra del.
Från ca. Kr. f. Låg här en by på 5 eller 6 gårdar med 3-5 hus på varje gård.
Stenmurar (vasar) inhägnade gårdar och åkrar från betesmarken. En lång stenmur avgränsade boplatsområdet i väster. Utanför muren betade byns boskap. Öster om byn fanns en långsträckt sjö eller myr.
Husen var byggda på kraftiga stengrunder. Taken täcktes av torv eller ag - ett halvgräs som växer i myrar. Taket stöttades inne i husen av två rader stolpar från jordgolvet. Härden låg mitt på golvet och röken fick leta sig ut genom öppningar i gavlarna. Ingången var oftast på gaveln. Folket i byn levde främst av jordbruk och boskapsskötsel. Man hade får, getter, svin, kor, hästar och katter. Vid gårdarna låg små åkrar. Från sjön eller myren fick man fisk och i skogen jagade man och plockade bär. Bebyggelsen här övergavs vid 1500-talets mitt. Ny hus byggdes troligen öster om myren, där gårdarna ligger än idag. En märkt stig leder genom byn. Till denna stig finns en vägledning i lådan för den som vill veta mera. Från Vallhagar leder en annan märkt stig till det s.k. Sällegravfältet, ca 1 km söderut. Klicka på bilden för förstoring Text från Länsstyrelsens besökstavla. Teckning Ulla Sjöswärd, © Länsstyrelsen 1997
Webmaster: Katarina Hage, e-mail: klintehamn@bigfoot.com
http://www.gotlandweb.com/klintehamn, Senaste ändringsdatum: 1997-11-12
