Att Röda Korset behövs och har behövts, blir vi ständigt påminda om. Här nedan vill vi ge en presentation av Röda Korsets verksamhet i Klintehamn. Lite historik kan vi dock inte låta bli att delge er.

Röda Korset har funnits på Gotland sedan 1915, då Gotlandsdistriktet bildades. Under Röda Korsets första år på Gotland fanns det medlemmar i gotlandsdistriktet från alla delar av ön. Några orter bildade redan 1916 egna kretsar. I Klintehamn dröjde det ända till den 25 april 1929, innan man bildade en egen krets. Första året hade man 47 medlemmar och ordförande var Fru Frida Lindbom. I gamla årsberättelser, kan man bl.a. läsa att den lokala verksamheten var dominerande. Under verksamhetsåret 1930 utrustade Röda Korset s.k. sjukhärbärgen på bl.a. Gotska Sandön och i Klintehamn. Detta gjorde man för att kunna ta emot skeppsbrutna sjömän, som behövde omhändertas omgående efter strapatsrika timmar i vattnet. Barnutstyrslar syddes och skänktes till behövande familjer. Röda Korset fanns med när "kontingenten" från gammelsvenskby gick i land på Gotland. Då stod man för "välkomsthälsning och bjöd på förfriskningar".

I dag är Röda Korset en världsomspännande organisation

med 105 miljoner medlemmar i 176 länder. Klinte Röda Korskrets hade vid årsskiftet 211 medlemmar. Att vara medlem i Röda Korset kostar 150 kronor per person och år. Man kan också teckna familjemedlemsskap och då betalar en i familjen 150 kronor och övriga 75 kronor per person och år. Medlemsavgifterna används till föreningskostnader både vad gäller den centrala, regionala och i förekommande fall i den lokala verksamheten. Svenska Röda Korset är indelat i tio regioner, varav Gotland bildar en egen region.

Två kärnprinciper är vägledande för allt rödakorsarbete, nämligen humanitet och opartiskhet. De principer som gör det möjligt att tillämpa kärnprinciperna är neutralitet och självständighet. Det innebär att Röda Korset aldrig vid något tillfälle ska ta ställning till meningsskiljaktigheter i fråga om politik, ras, religion eller ideologi. Organisationens arbetsformer bygger på frivillighet, det skall vara frivilligt att ge hjälp men också frivilligt att ta emot den hjälp som ges. Organisationen bygger på enhet, d.v.s. i varje land kan bara finnas en rödakors -/rödahalvmåneförening. Att Röda Korset är universellt har jag redan nämnt och detta innebär att alla nationella föreningar har samma rättigheter och skyldigheter att bistå varandra.

Under de dryga 70 år som Klinte Röda Korskrets funnits, har många ideella arbetsinsatser gjorts. Ett stort antal föredrag har hållits om Röda Korsets verksamhet i världen och inom landet. Studiebesök och utbyten nationellt och internationellt har genomförts. Syförening har funnits som tillverkat alster vilka sålts och givit goda inkomster. Insamlingar för skilda ändamål har alltid funnits på Röda Korsets program och gör så än i dag. Lotterier har också varit en god inkomstkälla genom åren.

I Klinte Röda Kors jobbar vi med många olika aktiviteter under året. Fastlagssöndagen har vi som tradition att bjuda boende på och omkring Åvalle-gården på kaffe med fastlagsbulle och någon form av underhållning. Rödakorsare serverar kaffet och är med kring kaffeborden, vilket ger tillfällen till pratstunder med de boende. Ett veckoslut i maj månad sker regelmässigt en insamling till "Krigens Offer". Lika regelmässigt återkommer den s.k. Höstinsamlingen, där ändamålet är den nationella verksamheten både på riksplan och lokalt. Förutom dessa regelbundet återkommande insamlingar, sker akuta insamlingar vid katastrofer. Det har för det mesta varit minst en sådan katastrof om året, som föranlett akuta insamlingar. Vi brukar förlägga våra insamlingar till fredag eftermiddag och lördag förmiddag. Vid varje insamling behöver vi vara uppemot tolv personer för att täcka upp den planerade tiden. Ett insamlingspass innebär, att man under 1-2 timmar står med insamlingsbössa antingen vid ICA eller Konsum. Av insamlade medel, skall minst 85% av bruttointäkterna gå till insam-lingens ändamål. De senaste tio åren har det inte förekommit någon insamlingskostnad vid våra insamlingar här i Klintehamn varför bruttot har varit lika med nettot i insamlingarna.

Någon gång under sommarhalvåret ordnar Röda Korset på Gotland s.k. rekreationsdagar för åldringar, som av olika anledningar inte har så många tillfällen till avkoppling och omväxling. Då samlar rödakorskretsarna ett antal deltagare, som under några dagar får bo tillsammans och göra utflykter och delta i samvaro med andra personer i liknande situationer och frivilliga från Röda Korsets olika kretsar. Rödakorsare runt om på ön, liksom klintekretsen, bjuder på lunch eller kaffe med underhållning vid dessa dagar och bidrar med personal som ledsagare under själva rekreationsdagarna. För att komma med på dessa dagar, kan man själv eller genom anhöriga kontakta Röda Korset lokalt och anmäla sitt intresse. Vi uppmanar alla som har behov av eller känner någon som skulle behöva få lite omväxling och avkoppling att kontakta någon rödakorsare, så skall vi hjälpa till att ansöka om plats. För klintekretsen ansvarar Bojan Larsson för samordningen av intresseanmälningarna. Kommer man inte med första året man anmäler sig är det bara att återkomma inför nästa år. För anhöriga som vårdar någon närstående i hemmet, har Röda Korset i år startat verksamhet genom att ordna ett enkelt samkväm. Tanken är att man skall fortsätta och utveckla verksamhet för anhörigvårdarna. Efter intresse och behov är det meningen att man skall

möten, där man får möjlighet att utbyta tankar och träffa personer i liknande situationer.

Under de senaste åren har rödakorsföreningen i Klintehamn börjat ett samarbete med Lions Club. Det innebär bl. a. att när Lions Club har loppmarknad så har Röda Korset en gotlandstombola och fiskdamm., som också ger goda intäkter. Den traditionsenliga julmarknaden på biblioteket är också en god inkomstkälla.

Den internationella verksamheten har märkts särskilt tydligt i år, då klintekretsen haft besökande från Röda korset i Uganda boende hos sig. Under två veckor gjorde fyra ugandiska rödakorsare ett besök på Gotland och fick den lokala verksamheten presenterad för sig. Ugandierna fick också en god inblick i det gotländska samhällslivet genom studiebesök på olika arbetsplatser och institutioner. Eftersom deras besöksveckor sammanföll med den gotländska vintern, fick de även pröva på att åka skidor och kasta snöboll.

Gotlands Röda Kors har och har haft ett nära samarbete med Röda Korsdistriktet i Tukums i Lettland. Där har bl.a. gotlandskretsarna hjälpt till med att skapa förutsättningar för kupanverksamhet. Många transporter med insamlade kläder har gått till Tukums Röda Kors. Rödakorsföreningarna på södra Gotland har haft en studiecirkel om Lettland och som avslutning på denna gjort ett intressant och lärorikt besök i Tukums. Finns intresse kommer både studiecirkel och studiebesök förmodligen att upprepas.

Då det gäller den lokala kupanverksamheten på Gotland, ingår klintekretsen i det södra samverkansområdet och har bl.a. därmed uppdrag att bemanna Kupan i Hemse under minst en dag per månad. Vi brukar vara minst fyra frivilliga, som gemensamt åker till Hemse och hjälper till med alla förekommande arbetsuppgifter. Det kan vara att ta emot och sortera kläder, lappa, tvätta, sy i knappar och sköta försäljningen på Kupan. Antalet besökande på Kupan i Hemse ökar ständigt och de som hjälper till på Kupan är mycket nöjda med utvecklingen av verksamheten.

Har vi genom beskrivningen av vår verksamhet väckt ditt intresse för en meningsfull uppgift inom Röda Korset, är du välkommen att höra av dig till någon av oss i styrelsen. Till vår sommartombola och till vår julmarknad tar vi tacksamt emot handarbeten, stickade sockor, vantar och hembakat. Och det viktigaste av allt, vi behöver bli fler medlemmar. Ju fler vi blir desto fler idéer kan vi kläcka för utvecklingen av vårt Röda Kors. Passa på att fråga någon av oss i styrelsen när du träffar på oss eller ring oss.

Röda Korsets styrelse i Klintehamn ser ut som följer:

Britt Stumle; ordf. tel. 241893, Britta Westberg; v.ordf. tel. 240459, Bojan Larsson; sekr. tel. 240592, Britt Johansson; kassör tel. 241927, Britt Cedergren; insamlingsansvarig tel. 240618, Sig-Britt Hansson; studieansvarig tel. 240638, Ingrid Lundin; kupanansvarig tel. 240251, Ulla-Britt Nilsson; besöksamordnare tel. 240767, Anna Ulmstedt övr. ledamot tel. 240362 och Inger Nyberg övr. ledamot tel 240042.

Tanken är att miljön i ett växthus med blommor i sig är väldigt avstressande för många människor. Det kommer även att finnas en liten sitthörna för trötta fötter.

Donnersgatan 42, 44 Sicklings 1: 45 Färgare Petersson, Rut Krusell och Gustavsson Patrik. Ur Tingsrättens lagfartshandlingar.

Avstyckat från Sicklings 1 :2. Fastställt 1871-05-01 lagfart första gången 1872-12-07. Petersson Andreas Köpebrev 1898-03-12 lagfart 1898-04-13. Petersson Andreas köper till Sicklings 1 :60 avstyckat från Sicklings 1 :2 Areal 0,0346 har. Fastställt 1916-05-10 lagfart 1916-07-16 § 420. Svenska Stiftelsen av Frälsningsarmén Testamente.
Krusell Rut och Ester Köpebrev 1942-07-24 lagfart 1942-08-05.
Krusell Manfred Arvskifteshandlingar 1961-05-15 lagfart 1961-05-24.
Jakobsson Birgitta Arvskifts 1986-08-27 en 1/4 del lagfart 1986-09-10.
Manfredsson Eva Arvskifts 1986-08-27 en 1/4 del lagfart 1986-09-10.
Manfredsson nytt släktnamn antaget 1992-03-04.

Dödsboet efter Ester Krusell Bouppteckning 1994-04-25 lagfart 1994-11-09 halva fastigheten.
Nilsson Maj-Gun och Tage Köpebrev 1995-04-25 lagfart 1995-05-03 halva var.

Holst Sandra och Gustavsson Patrik Köpebrev halva var 1995-06-30 lagfart 1995-07-26.

I färgare Peterssons bostad var först Högre folkskolan inrymd. Huset frånsett trappan oförändrat. I skolan var läraren då en äldre student, den lille tjocka Albin Egnell, barsk och hård, som undervisare var han mycket nitisk och skicklig och på den stackare som ej kunde följa med slogs bokstavligen vetandet in genom bultningar i pannan att sitta efter 1-2 timmar, var dagligt bröd för många och han gav sig aldrig förrän läxan var klar. Hans sätt att undervisa duger ej i vår humana tid, men de kunskaper, man inhämtade där satt fast och utgjorde en god grund att bygga vidare på.

Byggnaden lär vara uppförd på 1850-talet av hemmansägare Pettersson vid Sicklings

och avsedd för handelsrörelse, men här är jag osäker, den ende tänkbara personen som kan ha byggt huset är Carl Johan Pettersson husbonde på Sicklings, f. 1820 död 1863 gift 1850 med Maria Gustafva Olofsdotter, f. 1823 de är födda i Klinte.

Huset köptes sedan av konsul C W Herlitz för skolans ändamål.

Då Högre folkskolan startade här 1866 anställdes Per Albert Wilhelm Egnell Lärare vid Högre folkskolan, f. 1838 Ekeby Linköpings l. inflyttad från Norrköping 1865. död 1880. Stare Hedvig Sofia Mamsell, f. 1813 i Klinte.

Per Albert Wilhelm Egnell var aldrig gift men han hade under hela sin vistelse här som lärare en hushållerska Mamsell Stare. De höll sig alltid med en piga.

Gustaf Edvard Thedor Snöbohm, f. 1863, som skriver så kritiskt om den stränge Egnell, han gick säkert i skola hos honom innan han flyttade till Visby för att gå i högre utbildning.

Inflyttade från Roma 1881 till Sicklings g. kom Edvard Fredrik Wilhilm Björkman Lärare vid Högre folkskolan, f. 1847 i Kronobergs l. död 1890 gift 1880 med

Kersti Tilly Eskelund, f. Möller 1850 i Malmöhus l. död 1890

.

Ur August Lindqvist bok.

Efter färgaren Wallins död kom färgaren Andreas Petersson, skåning från Tomelilla, till Klintehamn från Stånga, där han idkat yrket någon tid och där han gift sig med Emma Karin Hedvall. Han köpte nu Wallins ställe Donnersgatan 40 och tog hit sin yngre bror Karl från Tomelilla för att lära honom yrket. Petersson började driva yrket i större skala än sin företrädare. Ett stycke söder om sin tomt byggde han ett hus vid åns östra sida och satte dit en liten, stående ångpanna med fristående ångmaskin, valk och ruggmaskin. Här beredd han vadmal och andra vävnader. Samtidigt utökade han handelslagret.

1898 köpte Petersson Högre folkskolans gamla byggnad Donnersgatan 44.

Wallinska (Wetterlings huset) sålde han till makarna Petrini.

Omkring sekelskiftet uppförde han den nya färgeribyggnaden med bodlokal och kontor närmast gatan (Donnersgatan42) och där bakom färgeri med ångpanna. Det gamla valkhuset vid ån revs. Numera beredde han ingen vadmal, ty de gamla hemslöjden vävning började upphöra. Man började alltmer övergå till köp av färdiga varor. Därför ägnade sig Petersson endast åt handel, sålde garn och tyger samt färdig sydda arbetskläder.

Han var nu ensam i affären. Brodern Karl hade flyttat till Oskarshamn. Peterssons hustru dog 1935 och han fick fröken Rut Krusell från Mulde till hushållerska. Hon vårdade honom tills han dog i januari 1941.

Makarna Petersson hade genom testamente för ordnat om rika gåvor till Frälsningsarmén och andra religiösa samfund här. Färgeribyggnaden skänktes som församlingshus men kyrkostämman ansåg den inte passande för ändamålet. Den skulle i så fall genomgå en kostsam ombyggnad, varför församlingen mot en liten köpesumma överlämnade den till fröken Krusell, som förut fått boningshuset och en del lösöre. Frälsningsarmén erhöll lagret.

I färgeriet hade mejeriet i många är sitt ostlager.

Andreas Petersson Färgare, f. 1858 i Tryde förs. Kristianstads l. död 1941 gift med Emma Karolina Hedvall, f. 1864 i Levide död 1935. De är inflyttade från Stånga 1893.

Karl Petersson broder färgare lärling, f. 1879 i Tryde förs. Kristianstads l.

Inflyttad från Tryde 1894 utflyttad 1900.

Rut Anna Augusta Krusell, f. 1890 i Fröjel inflyttad från Fröjel 1936.

Ester Johanna Krusell, f. 1897 i Fröjel inflyttad från Fröjel 1944.

Systrarna Krusell får köpa fastigheten 1942. Dödsboet efter Ester Krusell och släktingarna säljer fastigheten 1995 till Maj-Gun och Tage Nilsson som säljer den vidare samma år till Patrik Gustavsson och Sandra Holst.

/Gösta Hassellöf 2000/

90        Evenemang