Det blev en lång och upplevelserik resa. Hemifrån
Gotland – Fastlandet – Gotland.
Resan tog tid, c:a 50 år.
På somliga stationer blev det uppehåll, olika långa
och av olika skäl. Många personer och människoöden finns att minnas.
Världshändelserna påverkade självklart även oss fast allt hände utanför
Sveriges gränser.
En del berättas i min bok "I min backspegel"
som väntas från tryckningen i dagarna och som jag hoppas skall
intressera många läsare.
I min tidiga barndom bodde vi i det röda huset som är
avbildat på omslaget av boken. Det står fortfarande kvar, men är
renoverat och tillbyggt på ett förtjänstfullt sätt, ser nu för tiden
rakt inte ut som en "fattigstuga"!
När
jag var sju år flyttade vi till pensionat Rune, som föräldrarna byggt
och startade 1922.
Jag hade avverkat sex klasser i Sanda skola och två i
Klinte Högre Folkskola och det var tid att börja tänka på framtiden.
1934 sökte jag och kom in vid sjuksköterskeskolan på Västmanlands Läns
Centrallasarett i Västerås. Dessförinnan hade jag gjort ett års
"provelevstjänst" på Visby Lasarett och funnit att sjukvården var
intressant.
Ett minne från lasarettet i Visby kommer alltid upp
när jag ser eller hör något berörande.
Jag
började elevtiden där på Operationsavdelningen. Ny, grön och helt
oerfaren stod jag och väntade i förrummet på att få gå in och vara med
om min första operation. Den allsmäktige store doktor Sandahl satt och
steriltvättade sig. Han blev väl törstig och med tordönsröst beordrades:
"VATTEN". Eftersom jag stod i närheten tog jag ett glas, spolade lite,
fyllde glaset och räckte det till honom. Döm om min snopna nuna när han
svor till och samtidigt slängde allt vatten över mig. Glaset låg på
golvet i tusen bitar. Inte visste jag att "vatten" är det samma som
vichyvatten i högre kretsar.
Man lär så länge man lever!
Åren gick, utbildningen var klar, nu skulle man
skaffa ett arbete. "Vi" bildade familj 1939. Maken var statsanställd och
placerades som "Statens kontrollant" vid Bicapas gasmaskfabrik i
Brastad. Det var hårda tider i Bohuslän eftersom stenindustrin var på
retur det följdes av arbetslöshet, så gasmasktillverkningen var
nödhjälpsarbete. Jag sökte jobb och hamnade så småningom på Uddevalla
lasarett.
Brastad ligger inte så långt från svensk-norska
gränsen. Den nionde april 1940 vaknade vi vid fyratiden på morgonen av
kraftig åska, som visade sig vara kanonaden från den tyska invasionen i
Norge. Hur skulle framtiden nu bli frågade vi oss.
Främmande flyg syntes allt oftare och flyglarm
utlöstes, mörkläggning påbjöds.
Vi flyttade under året till Höganäs, även det var i
gränstrakt. Främmande flyg då och då och nattetid var det inte en ovan
syn med brinnande flygplan som singlade ner i Öresund som vi ju hade
alldeles "utanför dörren".
Ett år i Höganäs och ett år för mig, sonen och hunden
Tipp hos föräldrarna på Gotland. Maken blev krigsplacerad ett år vid
Åkers Krutbruk i Sörmland där han sedan fick ordinarie tjänst och var
kvar till pensioneringen. Vi flyttade tilll Mariefred 1943. Det var
underbart att ha hemmet och hela familjen samlad på en säker och trygg
plats i en vacker och trivsam historisk miljö och oräkneliga goda vänner
i omgivningen.
Så
småningom upptäckte jag under mitt arbete att det var ganska gott om
gotlänningar i trakterna. Det blev snart dags att planera för "en träff
för gotlän-ningar och intresserade". Jag tog kontakt med Åke Löwenborg ,
bördig från Hemse, bosatt i Strängnäs och med gemensamma ansträngningar
samlade vi ihop ett 40-tal personer med gotlandsanknytning.
Det resulterade i bildandet av "Gutegilde för
Strängnäs u Mariefred mä omnejd".
Arvid Ohlsson från Vallstena kom och invigde
föreningen, som vi hade stor glädje av med
träffar och möten, gutamål, den populära
frågesporten, lammskallegask med "fårskallar" från slakteriet i Visby
m.m.
Efter
att ha jobbat på Lida Vårdhem (som det kallades då, sorterade under
Stockholms stads Nykterhetsnämnd) kom jag att fortsätta inom
nykterhets-vårdssektorn. Det blev sammanlagt 20 år. De sista 12 åren var
jag föreståndare vid Röda Korsets vård- och behandlingshem Stora
Fämsbacka i Falun. Pensionering 1979.
Några år senare kunde vi flytta till Gotland, hem !
Hem till Gotland för våra återstående dagar!
/Birgit Fors/
Boken kan beställas direkt av författaren tel. 24 16 71
Klinte Röda Kors år 2002
När det återstår en dryg månad av år 2002, kan vi
delsummera verksamheten för ett lyckosamt verksamhetsår. Vi började, som
sig brukar, med fastlagskaffe på Åvallegården. En mycket uppskattad
eftermiddag, där vi hade god hjälp av Åke "Lappen" Andersson, som
underhöll med glada dragspelstoner. I februari hann vi också med
Länskampen, en frågesport för Röda korsmedlemmar i hela landet. Årets
placering blev inte framstående men vi hade en trevlig kväll tillsammans
på biblioteket.
Under året har vi vid ett flertal tillfällen synts
utanför ICA och Konsum, med våra Rödakorsbössor. Klinteborna är vana vid
det och det resultat vi uppnår visar att man är välvilligt inställd till
vår verksamhet. Vårinsamlingen gav 4050 kronor till förmån för Röda
Korsets internationella insatser. Årets valdagsinsamling inbringade 4300
kronor. Dessa pengar, tillsammans med insamlingen på Klinte Marknad
används för Röda Korsets arbete i Sverige. Här arbetar man mycket med
social verksamhet, besöksgrupper, sjukhusvärdar är några exempel.
När Lions hade sin loppmarknad, fanns vi på plats med
en gotlandstombola och en fiskdamm för barnen. Det fiskades så intensivt
i år, att hela dammen var utfiskad före lunch. Lotterna i tombolan var
dock inte slut när Lions stängde loppisen, men vad gjorde det? Ingrid
och Birre packade tombola med vinster på en cykelkärra och drog till
hamnen, där Postrodden och dess kringaktiviteter pågick. Inom någon
timme var också den sista tombolalotten såld och dagen gav ett netto på
8300 kronor.
Bojan och hennes idé med Motionskort, har gjort, tror
vi, att många klintebor nu motionerar regelbundet och har bättre hälsa.
Dessutom har man chans att vinna något av de fina priser som lottas ut
vid dragningen i år. Hittills har det lämnats in motionskort motsvarande
700 motionstimmar. Flera motionskort finns att köpa hos Bojan Larsson på
Donnersgatan.
De som inte tog chansen att kontrollera blodtryck och
puls i Röda Korsets tält på Klinte marknad, kan passa på när vi upprepar
denna aktivitet längre fram. Vi garanterar proffsig behandling, eftersom
frivilliga sjuksköterskor ställer upp med testcykel och
blodtrycksmanschett.
Flitiga Rödakorsdamer har åkt till Kupan i Hemse och
jobbat med allehanda arbetsuppgifter. Är du intresserad av att följa med
någon gång, eller vill du kanske ha skjuts till någon aktivitet, så kan
du ringa Britt Stumle på telefon, 24 18 93 eller Ingrid Lundin på
telefon 24 02 51.
Till sist vill vi påminna om vår traditionsenliga
julmarknad på biblioteket i Klintehamn, lördagen den 7 december. Där kan
du dricka gott adventskaffe, köpa lotter och handla från vår
försäljning, som erbjuder allt från limpor till hemstickade vantar. Du
som har något att skänka till denna försäljning är välkommen med ditt
bidrag.
Och du, det kostar bara 150 kronor per person och år
att vara medlem i Röda Korset! Är ni fler i familjen kostar det 75
kronor för varje ytterligare medlem. Vi blir aldrig för många, så passa
du också att stödja oss som medlem!