Fast trådlös Internetuppkoppling

DITT är ett nytt företag bildat av Expert Juniwik och Gute Data. Företaget ska arbeta inom området Data - IT - Telelösningar. DITT marknadsför och levererar PowerNets trådlösa internetuppkoppling och man har redan nu ett antal anläggningar i Visby.

Med denna internettjänst får man en fast internetuppkoppling, vilket innebär att datorn kan vara uppkopplad dygnet runt. Man slipper dessutom irriterande väntetider och de uppkop-plingsproblem som är vanliga med traditionella modem. Fast månadspris debiteras oavsett hur mycket man utnyttjar uppkopplingen.

Denna tidnings redaktion samt Malcolm Höök - Grip & Höök AB i Klintehamn, går nu ut med denna artikel för att få en bild av det intresse som finns i Klintehamn för att ansluta sig trådlöst till internet.

Med hjälp av en liten antenn på hustaket eller fönstret, kopplar man upp sig mot en av de basantenner som PowerNet etablerat i området. Basantennen är i sin tur kopplad till internet via Power-Nets nätverkscentral i Stockholm. Tekniken som används är beprövad och pålitlig. De radiobaserade systemen för krypterad dataöverföring innebär att man får en snabb, säker och tillförlitlig väg till internet.

Paket finns för alla.

Man väljer den paketlösning som passar bäst. Man kan sköta installationen själv enligt de instruktioner som medföljer paketet eller också kan man få paketet installerat av personal från DITT.

Villapaketet innehåller allt man behöver för en fast bredbandsuppkop-pling till en villa. Startavgift 2000 kr inkl. moms. I paketet ingår radiokort, antenn och antennkabel. Fast månadskostnad inkl.moms 295 kr (Gäller vid tecknande av 24 månaders avtal). Kapaciteten är 0,5 - 2Mbps (Full duplex). Ingår även E-mailkonton och utrymme i PowerNets webbhotell till hela familjen. Prisgaranti.

Lägenhetspaketet - innehåll som villapaketet men till en fast månadskostnad på 200 kr inkl. moms.

Småföretagarpaket. Startavgift 5000 kr exkl.moms - ingen startavgift vid tecknande av 36 månaders avtal. Fast månadskostnad upp till 4 användare 975 kr - upp till 8 användare 1475 kr. Priserna exkl.moms. Firewall/Hub ingår. Prisgaranti.

Det finns även dyrare företagspaket och priser för dessa lösningar kan Fredric Dahlgren på DITT hjälpa till med.

Om Du är intresserad - ta kontakt med denna tidnings redaktion 24 06 10 så ordnar vi en träff mellan intresserade och DITT här i Klintehamn.

öronljus

Vad är öronljus

Välgörande värme för huvud och öra - lindrar - befriar - avslappnar. Enkelt och smärtfritt. Original BIOSUN öronljus har famgångsrikt används i många år i många länder. Den ska genomföras i en avslappnande miljö. När det gäller behandlingen i sig själv, så ska båda öronen behandlas efter varandra. Behandlingstiden är ungefär 10-15 minuter totalt för varje öra.

Behandlingen motverkar bl.a irritation i öron och bihålor.

Effektivt vid irritation och stresssymptom.

Brus i öronen.

Hjälper vid hörselförsäm-ring.

Tryckreglerande vid huvudverk, migrän bihåleinfam-mation.

donnersgatan

Donnersgatan 2, 4 och 6

Donnersgatan 2, 4 och 6 Sicklings 1: 127 f. d. Sicklings 1: 16 Riksbyggens Bostadsrättsförening Klintehus I.

Ur Tingsrätten lagfartshandlingar.
Riksbyggen Köpebrev 1974-09-30 och 1975-03-13 lagfart 1975-07-09.
Sammanläggning av Sicklings 1 :125 och 1 :126.Med I C A butik, Föreningssparbank och Restaurang. Byggår 1974. De husen som här nedan beskrivs stod på den tomt som nu ägs av Riksbyggen Klintehus 1.

Underskrift till kort ur Aug. Lindqvist bok.

Bilden: Bagare Johan Johanssons hus, nedbrunnet 1895. På gaveln ses ingången till butiken medan bageriet låg i flygeln söder om boningshuset. Diligensen är färdig för avfärd med kusken Thedor Ekelund på kuskbocken. Mannen i mitten är Johansson själv och t v om honom ses hans tre barn Jenny, Olga och Valdemar. De skymmer den gamla fjärdingsstolpen, som då fanns vid husväggen. På verandan står fru Helena Johansson och hennes medhjälpare. T h skymtar handlande Nils Beckmans gamla bod. T v skymtar huset där familjerna Svartz och Thimgren bodde.

Ur Edvard Snöbohms ant. från 1870-1940.

Det äldsta trähuset är utan tvivel det gamla Herlitzska brygghuset, där Konsul Herlitz på sin tid hade upplag av salt. Det uppfördes av köpmannen Nils Beckman, född 1720 och troligen son till länsmannen Olof Beckman i Sanda. Nils Beckman hade en dotter, Anna Margareta, född 1777 i Klinte, död i Kräklingbo 1861. Hon blev 1802 gift med fänriken C.G. Hansén, som då var dykeriuppsyningsman i Klinte men sedan flyttade till Kräklingbo. Nils Beckman hade sin handelslokal i västra ändan av det gamla huset. Där nu fönstret åt Donnersgatan är placerat fanns en nedfällbar lucka, som tjänstgjorde som disk. Huset är till det yttre oförändrat.

Detta har jag hittat om familjen Beckman.

Handelsexpediten Nils Beckman gift i feb. 1761 i Klinte med Christina Wickman var de är födda kan jag ej hitta, de bodde troligen i den östra delen av det gamla huset.

De får 8 barn födda i Klinte: Anna Elisabeth, f. 1762, Johannes, f. 1763, Elisabeth Maria, f. 1765, Barbara Magdalena, f. 1770, Sara Christina, f. 1772, Nils, f. 1774, Anna Margareta, f. 1777 och Carl, f. 1779. Nils Beckman var son till Landsfiskal Olof Beckman och Elisabeth Beckman hon avled 1748. Nils Beckman avlider 1787, 61 år gammal begravd i Sanda. Änkefru Christina Maria Beckman, f. Wickman avlider 1806, 61 år gammal. Det är det enda jag kan hitta om dom i Sanda. Kyrkböckerna från den tiden är mycket knapphändiga.

Ur Edvard Snöbohms ant från 1870-1940.

Där nu Konditoriet är (bagare Johanssons hus) stod på 1870-talet ett lågt, långt hus, smalt och ganska väl underhållet. Det ägdes av en änka Svartz, vilkens man varit skräddare och samtidigt postkapten. Där bodde även mågen styrman Thimgren och deras son. Änkan Svartz var en barsk gumma, för vilken hamnpojkarna hade stor respekt och då hon kort därefter dog kändes det för pojkarna en stor lättnad.

Thimgrens var snälla och beskedliga människor. Han omkom under den svåra stormen i november 1872 då två Klinteskutor spårlöst försvann med man och allt.

Området där nu bageriet med flera hus är uppbyggt, var då 1870 obebyggda. Marken där var liksom på Brodens tomt sank och fuktig.

Senare byggde en bagare i Skolkvior ett bageri och bostadshus på denna tomt.

Där nu Thure Johanssons efterträdares stora hus står hade BAGARE VIBERG (Valter Vibergs farfar) byggt ett mindre hus med ammanbyggt bageri.

Han hade förut, efter Friströms död, hyrt dennes lägenhet vid Strands (Donnerska huset). Troligen var förtjänsten dålig ty han for härifrån, antagligen till Amerika och lämnade hustru och barn kvar.

Vi skall försöka följa de personer som bodde och levde här, de som E. Snöbohm skriver om.

Den äldsta av fam. Svartz är: Olof Svartz Skräddaremästare gift med Gardrud Maria deras födelseår står ej i kyrkboken.

Deras barn: Gertrud Maria, f. 1785, Lars Niklas, f. 1787 och Cajsa Lisa, f. 1789.

Lars Niklas Svartz sjöman Sockenskräddare, gift 1810 med Anna Christina Wallin, f. ?.

Deras barn: Johan Petter, f. 1811, Olof Niklas, f. 1813, Lars Wallentin, f. 1817, Gabriel Joachim, f. 1819 och Anna Maria Christina, f. 1820 alla f. i Klinte.

Johan Petter Svartz Sockenskräddare, f. 1811 i Klinte död 1875 gift 1836 med Sara Gustafva Lefverin, f. 1812 i Klinte död 1895. Lars Petter Gabriel son, f. 1845 i Klinte.

Anna Christina Gustafva Svartz dotter, f. 1838 i Klinte gift 1865 med

Carl Jacob Oskar Thimgren Styrman, f. 1836 i Sthlm. död 1872.

Carl Axel Edvard deras son, f. 1866 i Klinte.

Alfhild Carolina Axelina deras dotter, f. 1872 död 1873.

Galeasen Thor fördes av kapten Lars Petter Boberg vid Klause. Den förliste i en novemberstorm 1872, då Boberg och besättningsmännen Carl Jacob Oskar Thimgren och Adolf Wilhelm Thedor Pettersson omkom.

Fam. Timgren Svartz bodde som nygifta på Valla g.1868-1874.

Ur A. Lindqvist bok:

Lars Friström hade sitt bageri i Donnerska husets norra flygel, där han bakade sitt bröd i bottenvåningens stora ugn. Själv bodde han i nuvarande sjukassans rum, där han även såld sitt bröd. I södra längans västliga del (senare Schvans järnbod) sålde han spritdrycker för utminuteringsbolaget. Han dog i sep. 1870, hustrun avled i april samma år.

Huset och bageriet köptes av Johan Johansson, som drev bagerirörelse samt en liten diversehandel.

Senare skaffade han sig jordbruk och övertog efter Wöhler diligenstrafik till Visby. Utom en gesäll anställde han också en körkarl, Ferdinand Wittberg (Rosa Wittbergs far). Sedan denne drunknat intogs hans plats av Thedor Ekelund, som stannad här till branden 1895.

1886 fick vi telefon och då en station skulle inrättas inrymdes den i Johanssons kontor och han blev dess första föreståndare. En dag 1895 kom elden lös i hans fastighet. Gnistor från bageriets skorsten antände byggnadens torra spåntak. Det var vid middagstid och trots att mycket folk kom till platsen med brandsprutor stod huset inte att rädda. Endast några möbler och telefonskåpet räddades.

Därefter flyttade Johansson till fastlandet och stannade där något år.

Han återkom 1898 och byggde upp det nuvarande huset. Nu byggdes nytt, fristående bageri.

I det stora huset inreddes handelsbod och modeaffär, som förestods av han hustru Helena.

Sedan hon dött gifte Johansson sig med en tyska, Greta, kallad Gretchen.

Efter Johanssons död fortsatte hon rörelsen, byggde till huset, som även reve-terades.

Sedan överlät hon allt till sin fosterson Thure Johansson, som (1954) sålde till Erik Larsson.

Lars Friström Bagare Handlare, f. 1810 i Visby död 1870 gift 1840 med

Charlotta Långstadius, f. 1812 i Visby död 1870.

Det är hit Bagaregesällen Nils Petter Wiberg kommer med sin familj inf. f. Hangvar

1871. De bosätter sig i Friströms lägenhet och övertager bagerirörelsen här och driver den en tid. Wiberg byggde troligen huset på Donnersg. och de flyttar dit och blir skrivna där 1873.

Nils Petter Wiberg Jonsson Bagaregesäll sedermera skriven som bagare, f. 1847 Asarum Blekinge l. gift 1871 med Laura Lovisa Boberg, f. 1849 i Follingbo.

Deras barn: Petter August hustruns son adopterad, f. 1867 i Visby, Ellen Hermanna, f. 1872 och Nikolaus Arvid, f. 1874 båda födda i Klinte.

Knut, f. 1878 i Karlshamn utf. t. Eksta 1894 inf. f. Lye 1897, Olga, f. 1879 och Niclas Arvid, f. 1880 död 1882 i Klinte.

Fam. utf. t. Karlshamn 1875. Inf. f. Karlshamn 1878.

Nils Petter Wiberg står skriven utflyttad boende utrikes 1883.

Skrivna på Sicklings g. Laura Lovisa Wiberg, f. Boberg 1849 i Follingbo maken

N. P. Wiberg i Amerika. Skrivna på Strands 1889-1897 står Laura Lovisa Wiberg, f. Boberg 1849 i Follingbo gift 1871 med N. P. Wiberg Jonsson borta i Amerika ( 7 år 1889).

Ellen Hermanna dotter, f. 1872 i Klinte, Knut son, f. 1878 i Karlshamn, Olga dotter, f. 1879 i Klinte. Petter August Wiberg son, f. Karlström 1867 i Visby.

År 1891 tar Laura Lovisa Wiberg emot Maria Helena Katarina Rudholm, f. 1865 i Stockholm. Barnhusbarn Nr. 10665. Hon står skriven som idiot. Hennes fosterföräldrar var

Greta Cajsa Nordahl, f. Löfqvist Sjömanshustru, f. 1821 i Klinte gift 1853 död 1890. De var bosatta på Södra kustvägen 33.

Johan Niklas Johansson inf. f. Skellefteå 1881 till Klinte tjänstgjort vid Artilleriet

hustrun Helena Margaretha, f. Pettersson kom till Klintehamn 1882.

Johan Niklas Johansson Bagare, f. 1859 i Vall död 1933 gift 1882 med Helena Margaretha Pettersson, f. 1858 i Lövånger. Död 1915. Deras barn:

Jenny Tekla Anna Helena, f. 1883, gift 1906 i Uppsala Domkyrka med Leander.

Olga Frideborg Wilhilmina, f. 1884 gift 1914 i Borgå förs.

Johan Valdemar, f. 1886 utflyttad till Stockholm 1905 inflyttad därifrån 1908.

De är födda i Klinte. Fam. Johansson tager emot tre fosterbarn från Sanda:

Albert, f. 1894, Gustaf, f. 1897 och Emma Linnéa Josefina, f. 1905 de är alla tre barn till Hemmansägare Oskar Herlitz i Sanda.

Fam. flyttar till Eskilstuna 1895 de återkommer därifrån 1896.

Johan Niklas Johansson byggde då detta stora hus när de kom tillbaka till Klintehamn 1896.

Gösta Hassellöf 2001

Forts. i nästa nummer

Faigljaus

Faigljaus av Birgit Fors. teckningar: Lisa Fors

Ha gick mä lättä steg, smågnolnäs, pa skogsstigen millum de stor´granana.

De var jaulaftenskväld, ha var pa väg haim. Malin var femtan ar u sen i somräs kökspeikä bi en herrskapsfamilj ei Klinte.

Ei flair månar hadd ha längtät ettar isse kvällen, ti u kum haim ti fammor, u fa ta´na ei famnen u kram´na hårt, hårt u få birätt´um allt nöit ha vart mä um. Tänk få känn den goa värmen haim ei stäuu.

Fammor var trygghaiti, här hadd ha bo´t sen ha var riktut leitän. Far hadd döit ei "soten". Di var mång ban ei familjen u mor var tvingen ti lämn´burt nårä för u kunn klar försöjninggi för si självar u di minstä, som ha int kund lämnä ti främnäs männskar ännu någrä år.

Ett knöitä mä smakbitar av jaulmatän hadd´ ha fat av "fräui", de snäll´ mänsku. Malin travd pa mens tankar´ mest rörd si um framteidän u daim andrä haimä.

-Vafföre hadd far fat släut sein dagar så teilit? -Skudd mor Emli ork ta hand um familjen ainsummen?

Dei fick framteidän äutveisä. Nå var de helg u ha var pa haimväg, de fick räck´ så längge. U månen löistä u stjännar börjd kum fram ör molngubbar´.

Men nå var ha leit´ osäkar pa var ha var. De leiknäde lingonskogän, ha tyckt si ha vart här förr...

Ett ljaud, nästän avgrund-sleikt braul, håirdes äuti-fran mörkre´! Som väl var känd´ Malin igän den hämske låten, men de var någ fail ti håir den mitt in ei djaup´ skogen, u så saint paåre...

U kallvarpen, var had ha den? Den var jo där stigen haim to av.

Malin hadd gat vill! Ha gick nåklä steg u skymtädä hailt oförtänkt ett löise såm gick pa tvärs fram u tibakes yvar stigen.

Nå kan ja fråg um vägen! Men va nå?

Ljause hadd slukknä. Ha blai aventvärt stånes. Stigen var borte! Framför si hadd ha en svartar vattenspegel!

Gaistmör!

Det var nästän så ha tänkt pa atvarsel, men bäst ti sla bort sån tankar. Nu gälld bar vägen haim. Haim var bi Väntinge, möri låg nästan bi Lojsthaid. De var bar u vändä u hitt´ stigen. Nå gälld ti skynd si. U nå hitt ha kallvarpen, kastäd en vidbit u sägt de vanlie årdi:

-Ja aukar pa di mangg, så aukurt däu pa min gangg. Gud auke pa mi såm ja aukar pa di! Nå var möiruxen u ljausi int längar någ hot. De ble så lätt undar skoar u snart var ha haimbei u to fammor u mor Emli ei famnen!

Ha slo i hand u hälsäd pa moffar u di andrä stor´ u sma. Hail syskänskaru u fammor u moffar var samläd´ haim bi mor. Di stor´ sorkar hadd plassar pa Sudrä. Erik bi handlan på Havdhem Korsgatä u Henry bi Agustains ei Vamlingbo, di hadd gat langgar väg mä bördar av sänningar fran snäll´ häusböndar. Drikku kom ända fran Vamlingbo.

Malin kom fran patron Snöboms ei Klintä. Ha had´ gått geint yvar Hunningeskogen. Oskar had plass bi Kvenni ei Laivide, u Linnea var banpeike u passupp bi prästen i Hajde. Edvin, Josef, Gustä, tvillingbani u Leilu bod´ haim bi mori.

Smabani var tystlåtnä u haugteidliä, känd si nästän främnes för di gamlä syskunen, som di int seit på teidar.

Stämninggen lättädä när all hadd pluck upp seinä sänninggar u jaulgåvar u de rustädes ti kvällsmat som aldri förr ei de leilä stäuu. Ein leitän jaulgran mä ett ljaus ei tuppen sto så grönar u vacker u gräupacken i speisän brant u go värme ifran si.

All sto mä knäppnä händar när moffar läst´ ti bords u bad Gud välsingne maten. Sen var de bar´ u ta för si ei tur u årdning. Så mik mat hadd bani aldri seit. De fanns kyt u pyls, smäckar u palt u mitt på borde greishue mä raudäppel ei munnen, u dupp ei gröitu, sänn kånngrönsgråit mäsirap u mjölk uppå alltihop.

Dei blai a haugteidli stund, när moffar läst jaulevan-geliet um Jesu födelse så sang di "En jungfru födde ett barn idag, det vi skola prisa och ära". De blei a tyst stund nå, när var u en hadd´ aignes tankar. Emli tänkt´ på sin burtgågne gubbe u en saknädäns tår rant på kinnen.

Smabani hadd bleit leit sömniä, men vacknädä upp när moffar haugt u tödlit sägt: AMEN!

Sen blai de liv u rörelse u di fick laik´ så läng di orkte i kväld. Nå kom sparnytar´ fram u äppelgottar som fammor bjaud pa. De laiktäs Bullari bullari buck, häur mangga hånn star de upp? Svar kansk blai sjau, u da kund de låtä "Sjau du sa tre de va". U da var de bar ti lägg ei fyrä i framsträcktä handi.

En annän nytlaik var "Mitt svein ränd ti skogs, vikken busk´ båikar de undar", u så var de ti gissä u lägg till um dei fattädäs.

U mä "Leilu" laikt man "Aine baine gar ti böin, danne dei blair haime, men så rännar di bägge, så rännar di bägge, u så rännar di haim ti´ mor! Moffar hadd hatt ögnen på Malin. Han tyckt ha var si int´leik, leil´ glad töisi såg laisen u avmodnes äut. Så han mått fråg va lains de var, hadd de hänt henn´ någe?

Ti släut birättäd ha um häur konstut de vart ei skogen. Ha hadd gått vanliä vägen ginum Hunningeskogen u gått fail u kumm till de svart, djaupe möirhule bi Gaiste. U så var de da möiruxän som skreiede nå mitt i vintan, men de värst var ljauslågar som flytt si, som någen bar pa daim u så slukknädä di bar´ så de int gick u se när ha vidd ga till daim. Att ha int lägt pa kavelvarpen var förstås int bra. Skudd ha nånsin våg ta si till patrons igän. Ha känd si rakt sjaukar u trod de var faigljaus ha seit. U de vait man va de bitödar... "De kansk var mainingen att ja skudd kleiv yvar kantän?"; sägd Malin.

All´ löidedes u blai avmod-nes di mä, u de blai tyst ei stäuu.

De blai Fammor u Moffar som ti släut fick Malin u föstå häur de skudd töidäs.

"Nå jär de jaulkväll, u da råder Gutt yvar allt ont!"

-När Gards-Nissän känd pa si att Malin int´ hadd´ kast på kallvarpen u hadd´ gat vilse ei skogen, da skickt han bud till möiruxen att varnä hennä. "Di sma" fick bud ti bär´ faigljausi så att di hindred hennä fran ti ga ner si ei möri! Så jär de pa jaulkväll!

-U Malin leilä, däu kan var´säkar på att oä gamlä ård jär ti u leitä pa. Så har de vart mä Gutt u ont pa Jesu Kristi födelsedag ei allä teidar!"

Malin känd att så var de!

U nå läst Fammor aftens-bön u de var dags ti gär nat. Sovplassar fick blei där di kunde, skavfötnings ei kökssoffän lag fyr´sma u "Leilu" lag ainsummen ei vaggu.

Sumlie sivd ei halmen pa golve u di stor´ sorkar gick äut sivd´pa håimdi.

Gräupakken fick sin tillsöin u snart sivd bad´ små u gamlä!

Män mor Emli låg u oroäde si för Malin. Ha bestämd si för ti ga ti Laividkällinggi u fa läst yvar töisi, u så blai de förr´n de blai yvaralldur saint.

Kul-Olssonsmor var e snäll mänskä såm hadd gutt anseende blant fålk. Ha var snäll u hjälpsam u ga gänn burt ti den såm bihövde. Ha var söinsk u kund botä mangä sjaukdomar u ha kund se in ei framteidän för den som bad´na.

Dei var bar gutt u sägä um Malins framteid, ha kund var lugn u mor Emli var tacksam för de!

Malin vågd ga yvar Hunningeskogen igän. Alri mair håird ha möiruxen u aldri mair såg ha faigljause bi Gaistmör! Ha glåimd aldri hellar ti kast pa kallvarpen!

isse; den här
främnes; främmande , gäster
braul; vrål
möiruxen; rördrommen
kalvarp, kallvarp, kavelvarp; Rishög eller hög av pinnar, stenar eller annat, dit de som går eller far förbi lägga på, offra t.ex för att hitta sina betande djur eller annan tur. Oftast vid vägskäl, avtagsvägar
vill; vilse
faigljus; fladdrande lågor på en del myrjordar marte-bomyrs är världskända. (trollljus?)
mör; möir; myr eller stor vattensamling.
atvarsel; dåligt omen
ja aukar pa di mangg, däu aukar pa min gangg; Önskan vid kavelvarpen
ja aukar pa di kalvarp, däu aukar pa min part; Önskan vid kavelvarpen
sla ei hand; handhälsa
sänningar; ta med sig ett tillskott till kalaset. Jmf vår chokladsak eller blomma
ga geint; gena, fågelvägen
pyls; korv ofta blodkorv
smäckar; platta köttbullar med mycket fett fläsk i. Ofta överblivet "skräpkött" vid slakt.
äppelgottar; torkade äppleklyftor
laisen u avmodnes; ledsen och modfälld, bekymrad
Gards-Nissän; gårdstomten, en god tomte
söinsk; synsk
håimdi; stället där höet förvarades, höloftet numera. Finns vid Norrlanda Fornstuga.
Kul-Olssonsmor; spåkun-ning äldre kvinna i Levide

Evenemang

Evenemangstips

Torsdag 29/3
Sagostund på Biblioteket kl. 10.00

Söndag 1/4 kl.19 FR.7år Rondo
Livet är en Schlager

Måndag 2/4
Gotlands Föreläsningsförbund, Hejde Bygdegård kl. 19.30 "Willy Whöler - en Klinteprofil"

Onsdag 4/4
Klinte Filmstudio på Rondo kl. 19.00 visar filmen Matrix (2000)

Lördag 7/4
Alla RK- medlemmar är välkomna på det Allmänna Medlemsmötet som ersätter distriktsstämman kl. 12.00 i Kupans lokaler i Hemse.

Söndag 8/4 kl. 15 & 19 FR.7år Rondo
Disneys Kejsarens Nya Stil

Fredag 13/4 Warfsholm
Långfredagsrock men Four People
20-01 Buffé 20-22

Måndag 16/4 kl.19 FR.11år Rondo
VERTICAL LIMIT

Söndag 22/4 kl.19 FR.11år Rondo
HANS OCH HENNES

Onsdag 25/4
Klinte Filmstudio på Rondo kl. 19.00 visar filmen Ciderhusreglerna (2000)

Söndag 6/5 kl.19 FR.11år Rondo
JALLA JALLA

11-13/7
Orientering 3-dagars i Fröjel

Fredag 13/7
Warfsholm Janne Schaffer - J:son Lindh m.fl

Fredag 20/7
Warfsholm Eldkvarn

Fredag 26/7
Warfsholm The Boppers

Åter till index