Beträffande det Snöbomska byggnationen, så har mycket
ommöblerats och många nya byggnader tillkommit sedan 1870.
I oförändrat skick befinner sig bostadshuset, den
lilla brygghusflygeln och magasinet vid landsvägen, alla byggda
1858-1861.
Den dåvarande bodbyggnaden stod år 1870 på andra
sidan vägen ungefär mitt emellan den nu befintliga bodlokalen och
magasinet och blev byggt år 1855, då Edvard Snöbohms far började sin
affärsverksamhet här. Då denna byggnad blev för liten under 1870-talets
senare hälft, såldes den och flyttades till smeden Olssons tomt, där den
nu utgör bostad åt smeden Waldemar Olsson.
Handlare Snöbohms affärsverksamhet var då
otvivelaktigt ortens största. Utom bodhandel, bedrev han skeppsrederi,
export av spannmål, kalk samt trävaror m.m. Därjämte var han en
framstående kommunalman och han offrade personligen stora summor och
nedlade mycket arbete på försök att driva orten framåt.
1869 utlastade han 20 laster med skeppen av följande:
681 läster kalk, 2541 tolfter plank och bräder, 751 st. rior o bjälkar,
2156 st. sparrar, 333 st. spiror, 3145 st. ekstav, 155 st. slipstenar,
30 tonnor tjära, 10 st. pumpträn. År 1870 utskeppades 21 laster
spannmål. År 1871 28 laster spannmål. År 1782 27 laster spannmål och
detsamma århundradet ut.
Ett kort utdrag ur David Rosvalls stora forskning om
gårdarna i Klinte.
Detta utdrag gäller Lilla Snögrinda den omfattar 9 A
4 sidor och tre stora släkt- och ägarelängder från 1523 till 1966. Det
är härifrån familjen Snöbohm kommer. Rosvall var folkskollärare vid
kyrkskola i Klinte från 1920 till 1950.
1658-1694. Magdalena Nilsdotter Brönsinus,
Kyrkoherde Pehr Olofsson Ryftenius efterlämnande änka. Enligt uppgifter
i "Jorderansakningh pro. Anno 1673" var änkefru Magdalena befriad från
att erlägga skatt "effter Kongl. Resolution", en frihet, som hon
säkerligen åtnjöt till sin död. Som husbonde på gården står sonen Olof i
de mantalslängder, som finns bevarade, nämligen för åren 1681, 1694,
1695 o.s.v., medan modern är husbonde året 1683. (för åren 1684-93
saknas mantalslängder, varför här ej kan avgöras om modern eller Olof
under dessa år är husbonde). Som tidigare nämnts avled änkefru Magdalena
år 1694.
1694-1717 Olof Pährsson Snöbom, tingsdomare (länsman)
i Hejde och Eksta ting 1686-1712.
Gift med Boel (Bodilla) Briant, f. 1660, prästdotter
från Levide. Olof Pärhsson var den förste i släkten, som kallades Snöbom.
I mantals-längderna nämnas han alla år Olof Pärhsson.
Av familjens barn blev Petter faderns efterträdare
som länsman. Dottern Annicka och sonen Olof avled 1712 i den grasserande
"pestilentian", då 42 personer i socknen på ett år blevo döda. En dotter
Märta Maria, begrovs 1722 den 27 dec. Samma dag som sin faster, "oldermannens
Sal. mästare Ebert Westphals Effterlefwerska, Matronan dygdesamma
Catharina Persdotter Ryfftes, död i sin ålders 69 åhr och båda ligger i
Klinte kyrka i jemte altaret".
Ytterligare två döttrar funnos i familjen, Bodilla
och Elisabeth. Bodilla, född 1699, blev 1721 gift med skräddaremästaren
Jacob Lundgren i Visby och Elisabeth gift första g. 1720 med sin
förmyndare, sieur Jacob Muldehn på Mulde i Fröjel, andra g. med
lantjägaren Nils Littander.
Här följer sedan ett långt stycke i skrivningen om
hur folket på gårdarna grälade om bänkplatserna i kyrkan
1717-1739. Petter Snöbohm,
(i mantalslängderna Pähr Olofsson eller Olsson, från
1721 dock regelbundet Snöbohm).
Han var född på Lilla Snögrinde 1686 och efterträdde
1712 sin fader som länsman i Hejde och Eksta ting till 1741. År 1715
blev han gift med Margaretha Lyth, f. 1691, död år 1772 kyrkoherdedotter
från Roma. I deras äktenskap föddes 7 barn, 4 söner och 3 döttrar, alla
födda på Lilla Snögrinde. Petter Snöbohm avled i Hejde den 9 okt. 1754.
Äldste sonen, Petrus, f. 1716, blev kyrkoherde i
Atlingbo åren 1754-1768 och i Vall 1768-1782. Han var
konsistorieledamot, blev prost och riksdagsman i prästeståndet
1765-1772.
Prosten Snöbohm avled 1782 och ligger begravd i Valls
kyrka. (Från honom härstammar i tredje led folkskolläraren och forskaren
Alfred Thedor Snöbohm samt köpmannen och skeppsredaren Johan Renhold
Snöbohm.
I början av 1800-talet flyttade en del av familjen
Snöbohm tillbaka till Klintehamn.
Johan Theodor Snöbohm, f. 1793 i Visby gift första
gången med Catharina, f. Uddenberg i Döderhultsvik (Oskarshamn) hon
avled 1820. De får sonen Alfred Thedor, f. 1819.
Johan Theodor Snöbohm gifter sig andra gången 1820
med Johanna Margareta, f. Friman 1791 i Alsheda, Moheda Jönköpings län.
Johan Theodor Snöbohm lärde sig till guldsmed och var
en tid mästare i Döderhultsvik (Oskarshamn) blev sedan
Sjötullvaktmästare 1824 först i Hangvar och sedan i Enviken i Hamra. De
bosätter sig här i Klinte en tid på Odvalds gård sedan på Sicklings g.
De flyttar till Södra kustvägen 25 Strands g. och här får de sonen Johan
Renhold Snöbohm, f. 1829. Död 1913. Johan Theodor Snöbohm avlider 1831 i
Hamra. Johanna Friman avlider 1875 i Klinte.
I husförhörslängden från 1828-1836 och genom åren
framöver står Johanna Margareta Friman gift Snöbohm som änka efter
Tullvaktmästare Theodor Snöbohm. Hon står skriven tillsammans med sonen
Johan Renhold Snöbohm och hon bor hos hans familj livet ut.
Var de bor under den första tiden efter det fadern
Johan Thedor Snöbohm flyttat till Hamra kan jag ej hitta. De bor
troligen kvar i Klinte hela tiden under Johan Renhold Snöbohms
uppväxttid, han blir ju bokhållare hos Johan Cramér som driver bodhandel
i Donners tidigare handelsbod i Donnerska huset. Johan Renhold Snöbohm
gifter ju in sig i den stora släkten Donner - Cramér så det är säkert
här han får hjälp att starta sin stora affärsrörelse. Han bygger under
åren 1855 till 1861 det stora bostadshuset nuvarande Klintegården, det
stora magasinet vid Donnersgatan, sin handelsbod på norra sidan av
Donnersgatan, Förråds - och lagerbyggnader samt stall - och ladugård på
södra delen av den stora tomten.
Det stora Snöbohms magasin var byggt för att torka
och förvara spannmål i. Handelshuset Snöbohm hade sina affärer med
bönderna i trakten, de köpte upp den spannmål som inte bonden hade
användning för eller inte själv kunde förvara. Då bonden hade tröska sin
säd på hösten kom han hit med den säd han ville sälja. Säden vägdes och
bars in på en av de tre våningarna i magasinet, här förvarades den till
det var tid att sälja den. Säden som låg i stora "moar" kanske en 60-70
cm. höga och två - tre meter breda strängar. Säden måste ständigt kastas
om för annars blev den varm och brann ihop, det var ett styvt jobb på
hösten att gå där och kasta om säden. De många luckorna som nu är
ersatta med fönster var då ständigt öppna för god ventilation. Då denna
form av handel med spannmål upphörde på 1930-40- talet (Lantmannaför-eningen)
tog över, då blev här lagerlokal för den ökande järnhandeln. Då
Solidaitetshus (Hassela) 1994 köpte Klintegården och magasinet blev här
stora förändringar. Hela huset renoverades både in och utvändigt, golvet
i bottenvåningen sänktes så det blev bra takhöjd. När renoveringen var
färdig flyttade Hassela Vävares in här från Södra kustvägen, de fick ge
plats till K.A. Wester-bergsskolan som startar där 1998. I juni 2000
flyttar HNN (Hassela Nordic Network) som är ett internationellt nätverk
för utbyte av drogrelaterad information in här i den översta våningen.
Invigningen skedde den 3 maj 2001 av Lanshövdingen Lillemor Arvidsson
och många gäster från flera länder.
Vid sekelskiftet 18-1900-talet blev affärslokalen för
liten så den såldes och flyttades. Den nya affärslokalen som nu är den
stora järnaffären byggdes och inreddes av den 1898 inflyttade
byggmästaren Arvid Petter Hägg i sällskap med Albin Siggelin.
Då Johan Renhold Snöbohm avlider 1913 får sonen
Edvard Snöbohm, f. 1863 överta den stora affärsrörelsen genom
arvsfördelning 1914. Han driver den stora affärsrörelsen vidare med stor
framgång till den överläts 1943 till Erik Ahlström.
Johan Renhold Snöbohm Handlare, f. 1829 i Klinte död
1913 gift 1859 med Hedvig Dorothea Catharina Cramér, f. 1840 i Visby.
Död 1926. Deras barn: Johan Herman, f. 1860, Hedvig Johanna Hermanna, f.
1861 död 1863, Gustaf Edvard Thedor, f. 1863, Johan Henrik, f. 1864,
Fanny Johanna Dorothea, f. 1865, Hildur Hedvig Maria, f. 1867 och Helena
Elisabeth Hermanna, f. 1869 alla är födda i Klinte. Gustaf Edvard Thedor
Snöbohm, f. 1863 gift första g. 1904 med Elin Charlotta Smitterberg, f.
1877 i Klinte: Död 1917. Deras barn födda i Klinte: Dagmar Emilia
Doroteha, f. 1904 gift 1930 med Harald Karl Valdemar Sellergren utf. t.
Visby 1930. Gunhild Augusta Hermanna, f. 1909 gift med doktor Gösta
Arnvald som var läkare här i Klintehamn från 1938 till 1944.
Då Edvard Snöbohm gifter sig 1904 med Elin Charlotta
Smitterberg bosätter de sig i läkarebostaden Donnersgatan 21, som
Renhold Snöbohm tidigare hade byggt. Då fadern avlider 1914 flyttar de
tillbaka till hemmet på Donnersgatan 12.
Elin Charlotta Smitterbergs föräldrar är Sjökapten
August Adolf Ferdinand Smitterberg, f. 1840 gift 1868 med Emilia Lovisa,
f. Berthén 1843 i Visby.
Edvard Snöbohm gift andra g. 1920 med bankkassörskan
Ingeborg Signe Maria Vedholm, f 1883 i Nyköping, de får inga barn i sitt
äktenskap.
Edvard Snöbohm var den siste av släkten Snöbohm i
Klintehamn han avled 1942.
Erik Gabriel Ahlström, f 1895 i Klinte kom till
Handelshuset Snöbohm som affärsbiträde och blev sedan kompanjon med E.
Snöbohm. Han gifter sig 1925 med Alice Maria Karolina Åkerbäck, f. 1901
i Hejde. De bygger i samband med giftermålet sin stora villa på tomten
intill. År 1943 får han överta hela affärsrörelsen och driver den, han
ägnar sig även åt andra affärsverksamheter.
Erik Ahlström överlåter det stora bostadshuset
Klintegården 1949 till Axel och Edit Andersson. De driver här bageri-
och konditorirörelser. Axel Vilhelm Andersson, f. 1908 gift 1948 med
Edit Viola, f. Rosendahl 1911 hon kom inflyttande från Visby 1936 som
servitris och affärsbiträde hos Margareta "Tyskan" Johansson som drev "Condis".
Då Axel och Edit Andersson förvärvar fastigheten 1949
säljer de det stora magasinet till ägaren av järnhandeln. Marken där
magasinet ligger arrenderas ut på 50 år. Då Solidaritetshus köper
fastigheten 1994 bryts arrendekon-traktet och de får överta magasinet
som de så fin har renoverat och byggt om.
Marlen Asta Veronica Lindström fosterdotter till Axel
och Edit Andersson bouppteckning 1982 och 1983
Sven-Göran Drejhammar köper fastigheten 1983 han är
verksam inom IT- branschen och drev samtidigt vandrarhem i stugorna i
parken.
Solidaritetshus köper fastigheten 1994 och driver sin
verksamhet här.
Från Bromma kom 1927 Melcer Rupert Arne Wahlberg, f.
1904 i Västra Löfsta. Han står skriven som affärsbiträde och bli sedan
som son i huset, han bodde i den gamla brygghusflygeln under sin första
tid här. Han gifter sig 1938 med Vera Marta Elisabet Rosvall, f. 1909 i
Visby.
De bosätter sig i lägenheten ovanpå beklädnadsaffären
men flyttar 1940 in i huset de köpt Donnersgatan 13. Melcer Wahlberg
fick smeknamnet "Pajsan" han var mycket idrottsintresserad och så som
medlem i Klintehamns I K var han en drivande kraft, han spelade både
fotboll och bandy och var en bra lagledare med sitt lugna och fina sätt.
Vid min första match i fotboll med K I K fick jag spela vänsterhalvback
jag var mycket nervös, då sa "Pajsan" jag skall spela vänsterback här
bakom dig så ta det lugnt så ordnar det sig riktigt bra, hur matchen
slutade minns jag ej, men minnet av en lugn och fin kamrat bär jag med
mig.
/Gösta Hassellöf 2001/