Torgnostalgi - Samråd Klinte fick det att hända
Samråd Klintehamn var en arbetsgrupp som träffades i början av 1993 för att diskutera
Klinte-hamns framtid. Det är väl inte omöjligt att Samrådet återuppstår om det finns
något speciellt projekt att jobba för. Arbetsgruppen består av bl.a
Företagarför-eningen, skolan, PRO, Hasselakollektivet, idrottsföreningarna och
privatpersoner. Det hela började med att arbetsgruppen inbjöd till stormöte på Rondo.
Den anskrämliga grusplanen - Marknadsplatsen - kom på tal. Tålamodet med Kommunens
brist på agerande när det gällde Marknadsplatsen var uttömt. Något måste göras och
man beslöt att klinteborna skulle ta saken i egna händer och samla ihop pengar till de
träd som var inplanerade på stadsplanen. Lars Siggelin gick ut en eftermiddag och
samlade in 8.000 kronor som en första grundplåt. Det där med planteringen av träden
på Marknadsplatsen var då en första etapp. Andra projekt som genomfördes var
renoveringen av gångbron till Warfsholmen. Tolv första träden på plats
I GA kunde man läsa hösten 1993 ”Det tog ett tiotal klintebor en timme att ordna,
det Kommunen tagit flera år på sig att inte göra”. Och det var ju egentligen
passivitet från Kommunens sida som gjorde att klinteborna agerade på egen hand.
Stadsplan över Marknadsplatsen hade funnits sedan 1989 och enligt de uppgifter man fick
fram hade också pengar varit avsatta till en ansiktslyftning som stadsplanen innebar.
Pengarna hade dock använts till andra ändamål. Vidare GA ”Det var en härlig syn
att se den entusiasm som trädplanterare och åskådande klintebor visade när träden
planterades, riktades in i raka rader och bands upp kring kraftiga stolpar.
 Sillgrisslan
Den 2:e juli samma år landar ”Sillgrisslan” på grusplanen. Ett 60-tal personer
bevittnade installationen tillsamman med ledande profiler i Samrådet.
Sillgrisslan som från början var tänkt att tillverkas i betong kom i stället
”naken” upphissad i en av Forts sid 2
Cedergrens framlastare. Man hade i sista stund beslutat i samrådsgruppen, att fågeln
kanske var vackrast i bara armeringen. Armeringsjärnen var målade i vit och svart färg.
Pippin installerades på en sockel av stora stenblock vid grusplanens sydöstra del och
efter en del skruvande med förinstallerade bultar, kunde de församlade ta upp en varm
applåd. Vid evenemanget bjöds på gotlandsdricka.
Många ideér om torgets framtida utseende. (1995)
Samrådet som varit pådrivande, inbjöd klinteborna att komma med förslag. 1995 fanns
500.000 kronor anslagna för torgets utformning och 1996 lika mycket.
Av alla förslag gjordes en utställning på Biblioteket. Förslagen bjöd på en skala
frånpraktiska till fantasifulla.
 Vad sägs om:
Fontän med belysning mitt på torget. En scen med sittplatser. En modell av en
fullriggare. Sporthörn. Miljöhörna - ekologiskt hörn. Marknadshörna. Grillplats. Ett
”Klintehamn City” med skyskrapa på 22 våningar, tunnelbana mellan Konsum -
Hassela och ICA. Huset skulle byggas i gotlandmarmor med ag-tak. Klintehamns simhall.
Barnens skulpturpark. Klintedromen, en rundbaneoval (enda i Europa) att användas till
motionscykling, skateboard, rullskridskoåkning, dans, marknadsplats, utecafé, halkbana
för Skid-Cars och mountinbikes.
 Arkitekt Pontus Öhman
Pontus Öhman, då klintebo, sammanställde alla realistiskaförslag och tog fram ett
kartunderlag som skickades till Kommunen. I juli samma år kom tidplanen för torgets
omvandlig. Ritningarna färdigställdes.
I augusti påbörjades arbeten med med dränering och hårdgöring av marken. I oktober
och november skedde plantering av träd och buskar.
Efter dessa arbeten var årets budget på 500.000 kronor förbrukade.
För fortsatta arbeten med torget 1996 fanns ytterligare 500.000 kronor anslagna. Torget
blev färdigt och invigt.
 Info-ruta
Föreningen kommer fortsättningsvis att informera medlem-marna och övriga klintebor om
beslut och aktiviteter.
Under hösten kommer två st ”Parkeringsrutor” att iordningställas vid
uttagsautomat-en på Donnersgatan.
Belysning på Varfsholmsbron är ett önskemål
från Företagar-föreningen och klinteborna.
Önskemål om att Turistbyrån skyltas bättre så att fler hittar dit.
Nytt för i år - Klintedagen
Onsdagen den 12/7. Alla näringidkare kan komma in med önskemål och ideer om vad denna
dag skall innehålla.
På prov har ett flaggspel hängts ut vid Hotellet.
P-skivor - vem säljer dem - och vem vill sälja
HNN-etablering i Klintehamn
Beskrivning av HNN-etablering i Klintehamn
Hassela Gotland skapar nytt HNN-center. Hassela Nordic Network, ett nätverk för
nationellt och internationellt utbyte och förmedling av kunskaper samt praktiska
aktiviteter i syfte att upprätthålla en restriktiv narkotikapolitik kommer att
förlägga sitt huvudkontor i Klintehamn.
Hassela Gotland har som praktisk verksamhet funnits i 20 år. Idag, april år 2000,
bedrivs verksamhet i Klintehamn, Vänge, Tors gård (Väskinde) och Staple Backe
(Lärbro). Ca 70 personer är anställda i verksamheterna och omsättningen beräknas i
år till 45 miljoner kronor. Under de närmaste åren beräknas nyanställningar med 10-15
personer.
Hassela Gotland har utvecklats till en av de mest efterfrågade behandlings- och
utbildningsverksamheterna i Sverige när det gäller ungdomar med ett behov av speciella
åtgärder. Den långa erfarenheten har medfört att anställda ständigt reser runt och
föreläser och utbildar personal vid skolor och institutioner.
Med denna breda erfarenhet som grund och med den utveckling som sker internationellt vad
gällande narkotika, innebär etableringen av HNN, att Gotland får en världsledan
de roll när det gäller utbildning och information kring narkotika och
narkotikarelaterad brottslighet i världen.
HNN´s verksamhet kommer att bedrivas i stiftelseform med Hassela Gotland som huvudman
För frågor och ytterligare information, kontakta Torgny Peterson, tel 070 - 589 8985
Lars Siggelin , tel 0709 - 254 270 Mats Barre, tel 0709 - 254 271
HASSELA NORDIC NETWORK - BAKGRUND
Hassela Nordic Network (HNN) är ett politiskt och religiöst oberoende nätverk för
internationellt utbyte av teoretisk kunskap och praktiska aktiviteter i syfte att
upprätthålla en restriktiv narkotikapolitik, i enlighet med FN:s narkotikakonventioner
(1961, 1971 och 1988), överenskommelser vid FN:s Generalförsamlings Speciella Session om
narkotika i juni 1998, FN:s Barnkonvention (1990), och förhindra legalisering av
narkotika.
HNN startade sin verksamhet i blygsam skala under hösten 1993 och har sedan
dess utvecklats till ett världsomspännande nätverk med kontakter på alla kontinenter.
HNNs arbete kan sammanfattas på följande sätt: förmedlar teoretisk och praktisk
kunskap om drogrelaterade frågor till stöd för en restriktiv narkotikapolitik motverkar
legalisering av narkotika ökar kunskapen om organiserad brottslighet, penningtvätt och
annan grov drogrelaterad brottslighet stödjer och utvecklar nationellt och
internationellt samarbete i drogrelaterade frågor utvecklar kurser och utbytesprogram
för studenter, vetenskapsmän och yrkesverksamma på alla kontinenter har en mycket
omfattande föreläsningsverksamhet över hela världen har genomfört ett stort antal
internationella konferenser
informerar allmänheten, organisationer, politiker, media, tull- och polismyndigheter om
kopplingarna mellan narkotika, pengar, makt och korruption.
publicerar omfattande information på Internet (http://www.hnnsweden.com) har flera
emaillistor med olika slags information riktad till olika målgrupper (allmänheten,
forskare och polis- och tullmyndigheter)
Sedan starten har HNN genomfört ett stort antal konferenser varav de mest betydande är
följande:
National and International Money-Laundering (Grand Hotel, Stockholm 1995)
International Conference on Research, Prevention and Treatment and Organized Crime
(Hassela Konferenscenter 1996)
The Global Threat of Drugs and High Level Action Against It (Hassela Konferenscenter 1997)
Outlaw Motorcycle Gangs: A High Level Scandinavian Response (Stockholm 1997)
Det Framtida Rättssamhället - Hur ska vi ha det med droger, våld, kriminalitet och
rasism? (Hassela Konferenscenter 1998)
Pharmacological Treatment of Opiate Addiciton - New Possibilities (Karolinska Institutet
1999)
Under årens lopp har HNN utvecklats till en mycket respekterad organisation med
omfattande verksamhet som nu står inför en betydande utveckling i syfte att bli ett av
de världsledande organen för kunskap om narkotikarelaterade frågor.
FRAMTID
Verksamheten är för närvarande förlagd till Hassela Utbildningscenter i Hassela i
Hälsingland men kommer under år 2000 att successivt flyttas till Gotland och
Hassela-Gotlands anläggning i Klintehamn. Den nya placeringen på Gotland kommer att
innebära rejäla, personella resursförstärkningar, utbyggnad av befintlig
högteknologisk utrustning och ett vidgat aktivitetsområde.
Torgny Peterson, som är chef för HNN sedan
dess start och som också kommer att leda det nya centret på Gotland, är också
direktör för European Cities Against Drugs (ECAD) med internationellt samordningskontor
i Stadshuset i Stockholm. Övrig personal presenteras så snart pågående förhandlingar
är slutförda.
Han var rådgivare vid starten av American Cities Against Drugs (ACAD), som tillkom på
initiativ av borgmästaren i Atlanta och sydamerikanska städer mot narkotika (ECLAD), som
startades efter ett initiativ från borgmästaren i Sao Paulo.
Peterson är vidare ledamot av det USA-baserade Drug Watch International Drug Strategy
Institute och ordförande för The Baltic Anti-Drug Commission med medlemmar from Estland,
Lettland, Litauen och Ryssland.
Han undervisar polis- och tullpersonal från de länder som ansöker om medlemskap i EU i
The Drug Trafficking Module. EU-utbildningen samordnas av The Association of European
Police Colleges.
MaLou Lindholm, fd europaparlamentsledamot
för Miljöpartiet, kommer tillsammans med Torgny att leda HNN. MaLou är
mellanstadielärare och har lång pedagogisk erfarenhet som klasslärare,
hemspråkslärare, speciallärare mm. Hon har ansvarat för organisation och fortbildning
av lärare samt arbetat med framtagandet av läromedel. Hon har varit aktiv i
syskonskolprojekt i Botswana och Indien. Arbetat på uppdrag av SIDA. Hon har startat och
drivit med fackliga projekt både nationellt och internationellt. MaLou erhöll EU´
jämställdhetspris 1997. Hon var med och startade BADC (Baltic Against Drug Commission)
och organiserade och ledde knarkkriget i Europaparlamentet. Ledamot i Europaparlamentets
utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikespolitik. Var vice ordförande
i EU´s delegation för Litauen samt ordinarie ledamot i Lettlanddelegationen. Är idag
ordförande i Miljöpartiets grupp för EU och europapolitik.
VERKSAMHET
Informationscentrum
Eftersom drogproblemet är ett världsomspännande problem och HNN har hela världen som
arbetsfält innebär detta att 'normala' svenska arbetstider inte gäller vid centret.
Till en början kommer centrets internationella 'sambandscentral' att vara bemannad från
06.00-22.00. Ambitionen är att, så snart det är möjligt, ha bemanning 24 tim/dygn.
Arbetet där består i att ta emot all den information som förmedlas till HNN från hela
världen i form av email, fax och telefonsamtal; informationen analyseras och kommenteras
och förmedlas och publiceras sedan på olika sätt till allmänheten, olika
organisationer, politiker och myndigheter. Omfattande information finns redan idag
tillgänglig på HNNs web site (http://www.hnnsweden.com)
HNN är idag världsledande på området. För att fortsätta och utveckla HNN kommer
personal att delta i internationella konferenser och i övrigt ha ett brett kontaktnät
utomlands. Besökare från hela världen kommer att komma till Klintehamn. Konferenser och
seminarier kommer att genomföras både lokalt, nationellt och internationellt. HNN kommer
att sträva mot att ett nära samarbete etableras med Högskolan på Gotland där kommande
utbildningar kan ske i samarbete. Forskningsmöjligheter bör också utredas.
Det nya centret på Gotland kommer att invigas torsdag den 3 maj 2001. I samband därmed
arrangerar också HNN en världskonferens om narkotika under det svenska
EU-ordförandeskapet.
I likhet med tidigare internationella konferenser som arrangerats av Hassela
Nordic Network, kommer några av världens ledande forskare och opinionsbildare inom
respektive konferenstema att medverka vid konferensen.
Gotlandkonferensens fyra huvudtema
Narkotika, narkotikaterrorism, penningtvätt och korruption - hot mot demokratin?
Mer narkotika åt folket - Om förskrivning av narkotika till barn, om heroindistribution,
'medicinsk marijuana', sprututdelning och injektionslokaler - 'Harm reduction' eller 'Harm
production'?
Internet - Problem och möjligheter
Svensk narkotikapolitik i ett internationellt perspektiv - då, nu och i framtiden
Var: Strand Hotell, Visby När: 3 - 6 maj 2001 Konferensformat: Föreläsningar,
workshops, debatter
Kringarrangemang: Utställningar; Studiebesök vid Hassela-Gotlands olika anläggningar
på Gotland; Internetworkshop; Sightseeing i Visby; Möjlighet till förlängning av
vistelsen efter konferensen
Konferensspråk: Engelska
Det lokala – nationella
perspektivet
HNN kommer att arbeta på många plan och vända sig till många olika människor och
yrkeskategorier med ett brett informationsutbud.
Skolinformation och skolprogram
För skolor och andra utbildningsanstalter på Gotland såväl som på fastlandet kommer
HNN att erbjuda utbildningsprogram på olika nivåer - från 3 timmarsintroduktioner om
nationell och internationell narkotikapolitik till veckosluts- och veckokurser. Detaljerat
program om detta föreligger i färdigt skick i början av år 2001 för att möjliggöra
planering för lärare och elever. För Gotlands vidkommande kan en massiv
informationskampanj genomföras där elever, lärare och föräldrar får ta del av HNN´s
kunskaper och erfarenhet via föreläsningar, klassrumsbesök, föräldramöten och
debatter. Studiebesök på HNN-center i Klintehamn där dagsfärsk information från hela
världen kan delges. Lärargrupper kan erbjudas fortbildning eller uppgradering av kunskap
kring specifika ämnen. Detta kan kombineras med teaterföreställningen "Don´t
forget to kiss your mother goodbye" som tunerat i 5 år nationellt och
internationellt.
Veckosluts- och veckoprogram
Under hösten 2001 kommer tre veckoslutskurser (på
svenska) att arrangeras kring högaktuella ämnen. Detaljerat program om dessa presenteras
då centret öppnas i maj år 2001. Veckoslutskurserna förläggs till Klintehamn och
kommer att vända sig till alla med tyngdpunkt på människor som jobbar inom
socialtjänst, vård och skola.
Föreläsningsserie
En narkotikapolitisk föreläsningsserie om 2 x 10 tim äger likaledes rum på Gotland
under hösten 2001. Detaljerat program om detta presenteras då centret öppnas i maj år
2001.
Publicering av nyhetsblad och
böcker
Under senare delen av 2001 kommer centret i ett månatligt tryckt nyhetsblad att publicera
en sammanfattning av månadens viktigaste drogrelaterade händelser. Vidare kommer centret
att producera en skriftserie, som med kort varsel kan behandla aktuella
frågeställningar. Den första publikationen i skriftserien publiceras i samband med att
centret öppnas i maj år 2001.
Intern vidareutbildning av personal
Vidareutbildning av centrets personal såväl som anställda vid Hassela-Gotlands övriga
enheter
 Förskolan Holken firar 30 år!
Den 15 juni 1970 startade verksamheten på Holken, det var förmodligen en av de sista
stora investeringarna i Klintehamns kommun. Många daghem byggdes i början på 70-talet
då "ropen skalla daghem åt alla" och de små kommunerna ville göra en sista
satsning på hemmaplan innan de gick ihop till Gotlands kommun.
Verksamheten bestod vid start av ett fritidshem, en lekskola och två daghemsavdelningar.
Det fanns en föreståndare, en kokerska och en städerska. Verksamheten byggdes ut med
ytterligare en daghemsavdelning 1980, ett par år senare flyttade fritidshemmet till
Vildrosen.
Vid den stora omorganisationen 1995 flyttade även lekskolan ut. Förskolan Holken blev
då en ren 1-5 års verksamhet med fem avdelningar.
Idag är Holken en av Gotlands största förskolor. Personalen består av
förskollärare och barnskötare. Vi har ett eget kök där maten lagas från grunden. Vi
satsar mycket på miljö och kretsloppstänkande. Sedan två år tillbaka sker all
administration och placeringar från vårt eget kontor på förskolan. Det finns också
ett forum för föräldrar att påverka verksamheten ett så kallat föräldraråd.
Begreppsförvirring
Många namn inom verksamheterna har förändrats de senaste åren, därför kommer här en
liten förklaring.
Förr
Nu
Daghem Förskola 1-5 år
Lekskola Förskoleklass
Fritidshem Skolbarnsomsorg
Från pyssel till pedagogik
Jag kommer så tydligt ihåg en händelse i mitten på 70-talet när jag själv hade barn
på förskola. Jag kom för att hämta mina barn två och fyra år gamla, det låg
plastpåsar i alla barnens fack, dom såg precis likadana ut de innehöll perfekta skira
pepparkakor med röda krusade band. De syntes att barnen inte hade haft sin hand vid dom.
Verksamheten bestod av mycket pyssel, mallar, piprensare, pärlplattor och flörtkulor.
Detta arbetssätt speglar den tidens syn på barn. Det fanns hyllmeter med böcker om hur
barn skall utvecklas steg för steg inte efter förmåga utan efter år och månader, t ex
potträning bör ske från sex månaders ålder. Utrymmet för individuell utveckling var
knapp.
 Idag arbetar vi helt
annorlunda. Personalen bemöter barnen med respekt utifrån att de är "små
människor" med massor av kunskap och stor förmåga till att lära sig nya saker. Vi
pratar med barnen och inte över huvudet på dom. Planeringen utgår från deras tankar
och idéer. När man aktivt lyssnar på barn, kan man på ett helt annat sätt arbeta sig
fram till nya kunskaper och erfarenheter utifrån deras villkor.
1998 fick vi vår första läroplan i förskolan. Den betona särskilt individuell
utveckling och utgår tillsammans med skolans läroplaner från en gemensam demokratisk
värdegrund. Nu finns det äntligen ett helhetssyn på barnens utvecklig och lärande
från förskola till gymnasium.
Holkens önskemål inför framtiden:
* Mindre antal barn per personal.
* Rätt till barnomsorg för alla barn oberoende av deras föräldrars situation.
(arbetslösa, föräldralediga eller dyl.)
* Traditionellt lagad mat gärna kravodlad och producerad så nära som
möjligt.
30- årsdagen
Tordsagen den 15 juni firar vi med en parad genom vårt samhälle vid 9-tiden. Kom gärna
ut och vinka till barnen. Senare blir det ballonguppsläpp från Holken så håll ögonen
öppna!
På eftermiddagen kommer Gannarve ridskola så att barnen får rida.
Vi avslutar med tal, kaffe och tårta.
Ann-Sofie Olofsson, förskolechef
Utrymme för två föräldrartankar till.
Vi har sorg nu....
Efter åtta intensiva år med ett fantastiskt fint samarbete ska vår yngste son sluta på
"Dagis". Våra fyra barn har fått ett tryggt omhändertagande med personal som,
trots alla nedskärningar , bedrivit en verksamhet där kompetens och proffsighet har
fått råda. Fantasi och en outtömlig källa med värme och omtanke är ett
karakteristiskt drag för hela Holken.
" Morgnarna med Ingert......" har jag många gånger tänkt att jag ska börja
mina avskedsord med. Under många år, varje morgon är Ingert en av de första personer
jag och mina barn har mött. Alltid lika välkomnande och glad... Alltid ett skratt och en
trygg famn, för en nyss vaken unge att komma till. Tack Ingert
De gånger vi har missat tiderna och helt enkelt något av barnen blivit
kvar efter hämtningstid för att vi inte kommit ifrån våra jobb, har jag ringt och den
enda kommentar som varit -"Va trevligt då får vi behålla Johan en stund till. Tack
Lippi!
De första åren vi hade barnen på Dagis fick jag för mig att vi och våra barn på
något sätt var "särbehandlade". Ofta citerades vad de hade sagt och gjort
etc. Efter det att åren gått har jag förstått att alla får samma typ av bemötande.
Eva och Evy som kämpar med att varje år jobba med ett tema som sträcker sig över hela
året, detta avslutas med en utställning där alla är välkomna. Temat kan vara havet
eller årstiderna eller något som går att jobba länge med. Underbart att ni orkar!
Min uppfattning om Holken är att kompetensen och den positiva viljan att göra sitt
yttersta är något som är är unikt för en kommunal verksamhet i denna storlek.
Chefen Ann Sofie Olofsson gör ett fantasiskt jobb som lyckas entusiasmera och stimulera
personalen att fortsätta i denna positiva anda.
Vi kan ju inte skaffa flera barn bara för att få ha kvar kontakten med Holken....men
visst har tanken lockats åt det hållet....
Bästa hälsningar från Håkan och Berit Onsjö, Fröjel.
 Holken
ett kretsloppsdagis med kvalitet!
Varje gång jag lämnar eller hämtar min son på Holkens daghem möts jag av glada och
fnissiga barn och leende och härlig personal. Stämningen verkar alltid vara på topp och
det råder en trygg och kärleksfull atmosfär som smittar av sig och finns med när man
fortsätter vidare mot jobbet eller hem efter en lång dag på jobbet. Det blir nästan
alltid ett samtal med någon av fröknarna i väntan på att Johannes ska avsluta dagens
lek. Ibland får man en fråga om hur komposten ska skötas eller hur det nu var med
sorteringen av de där konstiga förpackningarna. Ja, miljö är verkligen något man
tagit på allvar på Holken och detta känns ju extra roligt för mig som jobbar med
kommunens miljö.
Tack vare Holkens duktiga personal så har dagiset formats till ett gott exempel i
Ekokommunen Gotland. Här kan man besöka växthuset med de fina Gotlandshönsen. Hit går
barnen och plockar färska ägg eller grönsaker. Kopplingen till matlagningen i det egna
köket är omedelbar. Barnen får lära sig allt om källsortering och det märks när de
kommer hem.
Pappa var ska jag lägga det här som är av plast? Här, eller hur Pappa?
Att matrester och annat komposterbart är mat till maskarna är sedan länge självklart
för mina barn. Det känns alltid konstigt när vi är ute och reser och det inte finns
möjlighet till källsortering. Man står där med händerna fulla av sopor och det känns
fel att blanda.
Ja, det är blandade känslor nu när Johannes snart slutar sin tid på dagis. Men de
kunskaper och den kärlek han fått på dagis har gett honom en bra grund att stå på
inför det nya som väntar. Tack Holken för vad ni ger våra barn.
Bengt-Olof Grahn
|
