upp

Februari 2005  Årgång 21

 Delas ut gratis till  hushållen  i 620 20 området på Gotland

|FILMSTUDION | UTROTA HUNGERN | RÖDA KORSET| BEGRUNDA |
|RAPPORT RÖDA KORSET | EKONOMISPALTEN | BÅTKLUBBEN |
| EN GAMMAL TVIST | EVENEMANG |

Klinte Filmstudio

Välkommen till Klinte Filmstudios program för våren. Vi hoppas att vårt urval någorlunda motsvarar er tänkta gyllene medelväg mellan det alltför lättillgängliga och det alltför smala. Eller med en gastronomisk metafor: att det vi serverar inte är snabbmat men inte heller förorsakar matsmältningsproblem. Så här ser programmet med vårens sex filmer ut:

Första filmen ut är ”Infernal affairs” (Hongkong 2002) och visas onsdag 23 februari.
Om man kan tänka sig att actionfilmer har olika dialekter, så utgör Hongkongfilmen en sådan. Översättningen till kinesiska brukar bl.a. medföra många kampsportscener. Detta gäller dock inte denna film. Eva af Geijerstam beskriver den som ”den lågmälda, påfallande oblodiga och sofistikerade thrillern Infernal affairs” (DN 2004-03-12). Men den taoistiska dualismen finns där i form av Ming och Yan, som varit kurskamrater på polishögskolan och nu några år senare träffas igen. Båda är mullvadar, den ene bland bovarna, den andre bland poliserna. Infernal anspelar nog på såväl ”infernal” (infernalisk) som internal (intern). Denna film från ett lockande nattligt Hongkong är den första i en tänkt trilogi.

”1900 del 1” (Italien 1976) visas onsdag 9 mars.
Bernardo Bertoluccis filmepos 1900 har fått nypremiär i Filminstitutets uppskattade klassikerserie och vi har valt att visa båda delarna. Också i denna film kontrasteras två män; vi får följa deras öden i Italien under det förra seklets första hälft. Men berättelsen om deras liv är också berättelsen om fascismens framväxt, maktövertagande och fall. De två männen intar två skilda attityder till sin samtid och sina upplevelser och med hjälp av dem gestaltar Bertolucci olika förhållningssätt till våldet och medmänniskorna. Få filmer har som denna kunnat skildra ett avgörande skede i Europas modernare historia och ska jag själv göra en parallell till litteraturen, så får jag gå till 1800-talet och Leo Tolstojs Krig och fred.

”1900 del 2” visas lördag 12 mars.
Observera datum, detta är en extravisning en lördag och tiden är 16.00. Efter visningen kan den som vill stanna kvar för samtal över en italiensk buffé. Om inte detta räcker som lockelse så kryddar vi med följande citat: ”Är då detta en film värd att se om? Absolut. 1900 är som gjord för att återupplevas: att förbryllas inför, hisna över, tråkas ut av. Ett membran, om man så vill, att begrunda tidens gång genom, mätbar i filmens själva materialitet: daudiovisuella signalerna må vara desamma, men då du själv är en annan förändras också själva filmen. Film som minne, film som tid: plastisk, föränderlig materia.” (DN 2004-08-16, Maaret Koskinen)

Onsdag 23 mars ”Hus i helvete” (Sverige 2002).
Svensk socialrealism i dag kan inte helt blunda för att vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Denna film fokuserar på detta faktum. Om man landar i en främmande kultur kan det lätt ”ta hus i helvete” och det gör det förstås i denna film. Susan Taslimi är en etablerad skådespelerska i sitt hemland Iran. Med denna film gestaltar hon på ett delvis välbekant sätt sådana problem som ofta får rubriker i dagspressen. Det handlar om heder och vanära och motsättningar mellan generationer och kulturer.

Den franska dokumentär-filmaren Julie Bertucelli tar oss med sin spelfilm ”Breven från Otar” till Georgien i Kaukasus mellan Svarta och Kaspiska havet. Filmen är uppkallad efter landets store regissör, hans namne i filmen studerar i Paris och förväntas skicka hem pengar till familjen. Tre generationers kvinnor står i centrum i kampen för det dagliga brödet. Men det handlar också om lögn och sanning, och det måste det kanske göra i en film från det land där Josef Stalin föddes. Det lär ta några generationer innan hans skugga helt har skingrats. DN:s filmrecensent Kerstin Gezelius (2004-04-16) påpekar att många filmer idag handlar om lögnen ”som ett omedvetet vägval, en rökridå att försvinna bakom och vinna tid med”. Ett exempel på en sådan film ur vår tidigare repertoar är Goodbye Lenin. Men detta är också en platsens film som kan föra tankarna till Vodka Lemon. Med detta sagt måste betonas att denna film existerar ytterst i sin egen rätt utan att dessa referenser behöver vara bekanta. Särskilt för den som uppskattar ett kvinnligt perspektiv. Visas onsdag 6 april.

Onsdag 20 april ”Idioten kommer tillbaka” (Tjeckien 1999).
Vem är klok och vem är galen? Finns det ett självklart svar? Kan Jesus från Nasaret tolkas bokstavligt då man ska välja livsväg i dag? Fjodor Dostojevskij var en av 1800-talets allra största människoskildrare och i sin tegelstensroman Idioten från 1868, tecknar han ett porträtt av en människa som förhåller sig så oskuldsfullt till sina medmänniskor att han framstår närmast som en idiot. Kanske är det så att vi säger mer om oss själva än om dem vi uttalar oss om och klassificerar? Tjecken Sasa Gedeon låter Dostojevskijs idiot så att säga reinkarneras i vår egen tid. Men det blir aldrig tungt, bara ibland melankoliskt och för det mesta humoristiskt.

Klinte filmstudio avslutar säsongen onsdagen 27 april med ”Skyddsängeln” (Sverige 1990).
Forts nästa nummer

Upp på sidan

Utrota Hungern 18 000 barn dör varje dag.

Varje dag året runt dör 18 000 barn under fem år! De dör av hunger och av sjukdomar som deras försvagade kroppar inte klarar av.
Ändå finns det mat så att det räcker till alla människor. Det som däremot saknas är rättvisa.
Vill Du vara med och ändra på detta orimliga tillstånd? Stöd då Lutherhjälpens kampanj Utrota hungern, till exempel genom en gåva till postgiro 90 02 56–9. Du kan också använda den insamlingsbössa som finns i KYRKFÖNSTRET från Klinte Pastorat. Kampanjen pågår 6 februari – 20 mars.
Bengt Johansson, ombud för lutherhjälpen i Klinte församling.

Upp på sidan

Röda Korset

Klintehamn har hittills samlat in 86.793 kr till nödlidande efter jordbävningskatastrofen i Asien

Upp på sidan

Att begrunda

Folk äldre än 30 borde vara döda.
Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt. Våra barnsängar var målade med blybaserad färg. Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.
Vi drack vatten från trädgårdsslangen och inte ur flaskor. Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.
Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon rent faktiskt dog av det.
Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar.
Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet. Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen mobiltelefon.
Vi hade inget Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surroundsound, inga mobiltelefoner, hemdatorer eller chatrooms på internet.
Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem! Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor. Inga andra kunde få skulden - bara vi själva.
Kommer du ihåg olyckorna?
Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det. Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna, och gräset växte inte inuti oss i resten av våra liv. Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.
Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, så de föll igenom och var tvungna att gå om ett år.
Vi fick äta jordnötter. Åkte bil utan bälte (med föräldrar som rökte i bilen).
Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel.
Ritade med tuschpennor med ämnen som är helt förbjudna idag.
Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin.
De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer och ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop. Och du är kanske en av dem. Grattis!

Upp på sidan

Klinte Röda Korset rapporterar

Med anledning av översvämningskatastrofen i sydostasien har vi, som ni alla vet, haft en omfattande insamlingsverksamhet i slutet av 2004 och i början på 2005. Vår insamling 86.793 kronor och vi vill hjärtligt tacka alla som bidragit till detta fantastiska resultat.
Förutom denna aktuella aktivitet kan vi summera ett innehållsrikt Röda Korsår 2004.
Vi vill tacka alla som bidragit till vår verksamhet under det gågna året. Kupanmedarbetare, insamlare, hantverkare, som förser oss med vinster till våra lotterier, sylt- och senapskokare, som bidrar till julmarknaden, bagare av både bullar, bröd och saffranspankakor, saftkokare, handarbetare med flera. STORT TACK ALLIHOP, ingen nämnd och ingen glömd. Till alla givare som lämnar bidrag vid våra ständigt återkommande insamlingar, som gör att vi oftast har det bästaresultatet av kretsarna på Gotland, tack så mycket för att ni stöder vår verksamhet. Ni skall veta att utan er så blir det inget resultat alls.
Varje liten slant är högst värdefull, eftersom dessa slantar antagligen inte hade kommit längre än till era byxfickor eller kanske hamnat i godisautomaten, om ni inte lagt dem i våra insamlingsbössor. Tänk på det och tänk också på att det är tillsammans, som vi kan åstadkomma förändringar och insatser där de bäst behövs.
Vår julmarknad gav i år ett netto på 13.200 kronor. Det bästa resultatet på länge! Vi vill i samband med redovisningen av resultatet gratulera våra vinnare i det "Stora lotteriet", som blev: Inga-Britt Jonsson, Kerstin Löfqvist, Berit Johansson, Enrico Lukowiesky , Britta Ljungberg och Inger Hägg. Årets docka var döpt till Frida, Maria, Emelie. Dockan med kläder vanns av Robin Pettersson. Dörrprydnad nummer 5 fick flest röster i omröstningen, och där vann Aron Pettersson en amaryllis. Till alla som blev utan vinster, vill vi säga att vi hoppas att ni fick en fin kaffestund hos oss och att ni blev nöjda med era eventuella inköp. Vi önskar alla välkomna
tillbaka till våra kommande aktiviteter. Till våren har vi bland annat motionsaktiviteter på gång. Apropå det, ni har väl inte glömt att köpa motionskort? För hälsans skull är det särskilt viktigt med motion och med vinstchans blir det lite spännande också.

För Klinte Röda Korskrets styrelse: Britt Johansson

Upp på sidan

Sparprodukt utan förmögenhetsskatt

Nu finns en placeringslösning med förmånligare skatteregler jämfört med vanligakapitalförsäkringar. Kapitalet i försäkringen är befriat från förmögen-hetsskatt och har en nära nog halverad avkastningsskatt. Du väljer själv i vilka fonder eller i vilka aktier och derivat dina pengar ska placeras.
Kapitalpension är en placering som lockar med frihet från förmögenhetsskatt, en sparform som passar bäst för förmögna personer över 55 år och för pensionssparare med låg inkomst.
Två stora fördelar finns:
l. Den är befriad från förmögenhetsskatt.
2. Avkastningsskatten är nära nog halverad jämfört med en vanlig kapital-försäkring.
De villkor som kan upplevas som nackdelar är att pengarna är låsta tills man fyller 55 år.
Utbetalning måste ske under minst fem år. Och det får inte finnas några andra förmånstagare än make, sambo eller barn.
- Du kan inte enligt kommunalskattelagen ha andra förmånstagare. Finns inte make, sambo eller barn tillfaller pengarna försäkringsbolaget om försäkrings-tagaren avlider.
Stor skillnad
Det är en stor skillnad mot vanliga kapitalförsäkringar där vem som helst kan sättas in som förmånstagare. För den som vill styra över vad som händer med pengarna vid dödsfall är kapitalpension ett sämre alternativ.
Pension som fondförsäkring Det finns även en utlandsbaserad försäkring där det även går att ha en aktiedepå.
Kapitalpension passar bäst för den som är över 55 år och vill placera ett större belopp, men försäkringen kan också vara ett alternativ till vanligt pensionssparande.
Du har möjlighet att välja om du vill spara regelbundet eller om du hellre vill sätta in pengar vid enstaka tillfällen. Det finns inga begränsningar för hur mycket pengar du får placera och du kan betala in extrapremier fram tills försäkringen börjar utbetalas.
Avgiftsfritt och utan kapitalvinstskatt kan du sedan köpa och sälja fonder och aktier när och hur ofta du vill för att möta förändringarna på de olika mark-naderna.
Kapitalpension kan även passa för personer som tjänar under brytpunkten. Om beloppet växer ordentligt är man en vinnare i slutändan eftersom beloppet betal-as ut inkomstskattefritt.
Med en avkastningsskatt som för närvarande motsvarar 0,65 procent av försäkringens värde per år räcker det att fonderna ökar i värde med cirka 5 procent per år för att kapitalpension ska vara ett intressant alternativ till vanligt fondsparande. Om räntan stiger
så krävs en värdeökning på cirka 6 procent.
Placering för ålderdomen
Det är en produkt som passar den som ska placera ett större belopp. Man kanske har sålt sin villa och vill sätta undan pengar som en placering för ålderdomen.
Vill du veta mera om denna produkt så hör av dig till mig
På återseende Lars Cramér

lacr01@handelsbanken.se



Upp på sidan

Klinte Båtklubb

Klinte båtklubb, KBK, har övertagit ägandet av klubbhuset och cafélokalen vid hamnen. Lokalen har varit klubbens hemvist i de snart 30 år som klubben funnits till och nu, hösten 2005, har KBK köpt huset av kommunen. Detta innebär nya förutsättningarna för att göra de förbättringar som behövs. Kökslokalerna behöver en rejäl förbättring för att svara mot livsmedelshygieniska krav. Likaså behövs elsystemet och husets isolering en översyn. ”Mycket arbete!” med andra ord. Nu behöver vi mobilisera frivilligkrafter för att klara av de åtgärder som behövs!
Dessutom är det naturligtvis angeläget att verksamhetens innehåll, både den klubbinriktade lika väl som caféets verksamhet sätts i fokus. KBK är intresserad av någon eller några som, helst långsiktigt, vill utveckla caféverksamheten.
Är du den som är intresserad så kontakta Göran Olsson, 070-575 86 13, eller Curt Cedergren, 070-426 17 20.
För både fastighetsarbete och klubbverksamheten i övrigt finns plats för idéer och engagemang. Klubben arbetar nu med många inriktningar. Utveckling av fritidsbåtshamnen, fiskevårdsprojekt i och runt Klinteviken, barn- och ungdoms-satsning genom projektet "Handslaget" (en samverkan med Klinteskolans ”fritids”) och fastighetsövertagandet är bara några exempel på områden där vi tillsammans kan skapa en god verksamhet med båtklubben som utgångspunkt. Välkommen att höra av dig! För Båtklubben..

/Håkan Jonsson/

Upp på sidan

En gammal tvist om ett vattenuttag.

Klinte Byaräts Protokoll af den 3:die Sept. 1834.

A: D: På begäran af 4:ne nuvarande Husbönder wid Wärsende i Klintehamn, Georg Ollofsson, Jacob Niklas Jacobsson, Pehr Ollofsson, Jacob Jacobsson; sammanträdde Byarätten angående om, att Möllaren Ollof Timgren wid Råbjens hade utan Herr Capten Siggelins tillstånd bortgravit Wattnet ifrån Wär-sende Hemmansägare, som de begangnat i urminnes tider, som genom ett hål så stort som ett Tunnesprund utur Mölnarfve Quarenå och Rinner då Rätt nära wid Wärsende Hemman, som de därstädesbegangnat watten till Dageligt behof för sig sielva och sina Innekreatur, samt tillika för sina kreatur i sina ägor, nemnl. i 4:ne Ängrar, 3 Åkrar och en Hage, samt att Wärsende Hemmansägare anhöll hos Byarätten att dett måtte blifva besiktigt at dett hadde varit en watten quaren nära wid Wärsende Hemman eller i omnämnde watten-ränna som hade haft så mycket watten utifrån Mölnare Quaren å , så at den kunde begangnas , och Bya- Rätten wille slutligen att Parterne skulle komma öwerens.
Ovanstående är en början på en utskrift av ett protokoll från Klinte byarätt. Originalet till protokollet, som jag fått ta del av genom förmedling av min gamle vän Bertil Gansvik, ser vi härovan kopierat i faksimil. När man för första gången ser ett sådant här gammalt, handskrivet dokument så tänker man: det här går inte att läsa om man inte har speciella kunskaper.
Sedan blir man väldigt nyfiken. Vad handlar det hela om egentligen? Och med någon möda och litet besvär går det faktiskt att reda ut. I utskriften härovan är det endast den moderna stilen som skiljer. Den ursprungliga stavningen, interpunktionen ock syntaxen är oförändrade.
Innan vi går vidare med utskriften är det kanske några uttryck som behöver förklaras.
Det första är ”tunnesprund”. De flesta i min bakantskapskrets har gått bet på det spörsmålet. Ett sprund i ett klädesplagg eller en slits vet nog flera vad det är. Men ett tunnesprund? Tunnesprund är ett gammalt begepp. Med det menar man påfyllnadshålet i ett laggkärl. Det sitter på kärlets långsida där utåtbuktningen är som störst.
Sprundets storlek kan variera, men om man med tunna menar det gamla rymdmåttet tunna, som rymde 126 liter, så begränsades sprundets storlek av bredden på den bredaste laggen. Sprundet var i regel kvadratformat. Det kunde röra sig om en 10 –12 centimeter per sida.
Det andra spörsmålet, som måhända behöver redas ut, är ”byarätt”. Om byarätt visse jag intet, men ett telefonsamtal med Tryggve Siltberg på Landsarkivet redde upp det hela. Byarätten, som upphörde att gälla någon gång under 1800-talet, var underställd häradsrätten och hade att handlägga enklare mål och tvister på landsbygden.
Om byarätten ej lyckades lösa en tvist, var häradsrätten nästa instans om parterna ej var nöjda
Nu kan vi fortsätta med utskriften av protokollet.

Men Herr Capten Siggelin wille för det första att Wärsende Hemmansägare intet skulle få begangna dett omnämnde Wattnet ifrån Mölnarfve Quaren å som rinner genom ett hål så stort som ett tunnesprund lengre enn till innevarande års slut.
Wärsende Hemmansägare framkallade då ett Witne, nemnl. Pehr
Hejdström. Jag Pehr Hejdström att jag uti 50:to år varit Möllare
hos Råbjens och då har Wär-sende förbehållit sig reten att be-
gangna nemde Watten och att mine husbönder altid förmanat mig att den rennan skulle beständigt hållas öppen som rinner till Wärsende genom ett tunnesprund.
Slutligen sade Herr Capten Siggelin att Wärsände Hemmansägare skall få bibehålla dett omnemde Wattnet så länge jag är innehavare av Råbjens Hemman såsom dett nu wid byarättsynen befans, och att intet någon annan Rubbning får ske, och att Wärsende Hemmans ägare får widmakthålla sin å eller Ränna ifrån Tunnesprundet och till Wärsende så som det till dato war grufwen.

Vi ser här, att ägaren till Robbjäns gård, Siggelin , till en början inte vill gå värsändebönderna tillmötes i deras krav på rättelse. Från början hade han skyllt på mjölnaren vid Robbjäns kvarn, att denne utan hans tillåtelse täppt till vattenuttaget. Nu sträcker han sig dock så långt att värsändebönderna fram till innevarande års slut skall få behålla sitt vatten men inte längre. När nu värsändeborna kallar fram den förutvarande mjöl-naren vid kvarnen, Pehr Hejdström,som vittne och denne intygar att under hans tid som mjölnare, ca 50 år, det varit så att värsändeparterna haft tillgång till sitt vatten, då viker sig Siggelin helt och ger gårdsparterna rätt till sitt vattenuttag, som de haft sedan ”urminnes tider” och så länge han är ägare till Robbjäns gård skall denna rätt ej rubbas.
Man tycker sig läsa mellan raderna i protokollet, när vär-sändebönderna gång på gång
framhåller att vattnet rinner genom ett hål så stort som ett tunnesprund, att de anser vattenuttaget så ringa att det rimligen inte kan inverka menligt på vattentillgången vid Robbjäns skattebelagda och vattendrivna kvarn och därmed ej heller på driften av kvarnen.Tillika menar man att vattenutttaget i all sin ringhet är viktig för värsände-parternasvattenförsörjning, viktig både för hushållen och för kreaturen.
Den å, som man i protokollet kallar för Mölner kvarne å är den lilla å, som har sin upprinnelse i Oxelmyr, en liten myr som ligger i skogen ovanför vid Mölner ,men i Fröjel socken. Vattnet i ån samlades upp i en damm strax ovanför kvarnen och det vattnet drev den här tiden denna kvarn.
Ån rinner vidare ner mot gården Robbjäns, men före detta passerar den över Värsende ägor och där har de fyra parterna vid Värsende sitt gemensamma vattenuttag. Från Robbjäns rinner ån vidare ner mot Klintehamn och folket runtom gården kallar nu ån för Robbjäns å. Väl nere i samhället korsar ån den nuvarande Donnersgatan där den passerar under en bro. Strax innan dess passerar ån det gamla garveriet och den kallades då för garvareån. Ån rinner vidare genom samhället och fortsätter vid sidan av Snickaregatan, där den passerar under Norra Kustvägen, och vidare ut i Klinteviken och försvinner ut i Östersjön.
Nu återstår av protokollet endast byarättens sammanfattning och domslut.

Resolutio.
Som Herr Capten J. H. Siggelin då i Byarättens närvaro tillåtit
Wärsende Hemmansägare att få begangna det omnemnde Watt-
net som genom ett hål så stort som ett tunnesprund ifrån Mölnare Quaren å rinner som dett då wid byarätten befans, så länge Herr Captenen är ägare af Råbjens Hemman, finner Byarätten skäligt efter Byaordningens 14:de Cap.4:de §, att Wärsende
Hemmansägare får fritt och obehindrat nyttja det omnämnda Wattnet så länge Capten Siggelin är innehavare af Råbjens Hemman.
Byarättens arfvode 1 rd sm, 8 sk betalas af WärsendeHemmans-
ägare.
Den härmed missnöjde äger att klagan före tolf å fjortonde Dagen efter af detta Byalag erhållen behörig del, den dagen likwäl oräknad, sedan till Konnungens Härw. Befallningshafware i Wisby därstädes mäd beswär ingifwa, försummas något wad som föreskrivet är, har sökanden sin talan mot detta utslag förlorat, wilket i sådant fall för laga kraft wunnit emfas.
På Byarättens Wägnar, efter anmodanGustaf Huninge By-ålderman, Johan Pärsson Ran-narfe.
Robbjäns gård kan man läsa mera ingående om i David Rosvalls förnämliga avhandling om de större gårdarna i Klinte.
Jacob Gustav Siggelin hade köpt Robbjäns gård redan 1829 .Han står omtalad som sjökapten, och var född i Klinte 1792
Tidigare ägare av gården hade varit släkterna Norby, Laurin, Tigerström och Appelman, släkter som hade haft nära anknytning till varandra. Dessa ägare hade inte bott på gården utan på Ganne gård och därifrån brukat Robbjäns genom anställd arbetskraft. Den sista grenen av släkten Appelman hade inga arvingar. Därför blev gården nu såld till Siggelin.
Som borgare i Visby var Siggelin .med familj skriven där, men fr. o. m. 1833 var familjen skriven på Robbjäns. Familjen bestod då av honom själv, hustrun Petronella och sju barn, tre flickor och fyra pojkar. Barnen var i åldern 16 – 1 år. Eftersom alla barnen var födda i Klinte måste familjen ha bott i Klinte tidigare men inte varit skrivna på Robbjäns. Siggelin hade andra jordlotter i Klinte, bl. a. två tunnland på Sicklings med egna åbyggnader.

Hur gick det sedan?
Redan 1837 sålde Siggelin Robbjäns gård till Mårten Ingmansson och Jacob Deps i Fröjel. Siggelin själv omkom 1844 genom drunkning. Med honom drunknade också sonen Jacob, 15 år gammal.
Inga andra senare ägare till Robbjäns har veterligen satt värsendebornas rätt till vattenuttaget ur Mölner kvarneå i fråga.
1935, cirka hundra år efter det att dessa händelser utspelades, revs den gamla kvarnen vid Robbjäns.
En titt i den s. k. evighetskalendern visar att den 3 september 1834 var en onsdag.
/Henning Wengberg 2004/

Upp på sidan
 

Evenemang