logga.jpg (10237 bytes)

DECEMBER 2000 Delas ut gratis till  hushållen  i 620 20 området på Gotland
Årgång 16

  
Tillbaka till index


Julen2000.jpg (108392 bytes)


Söndag 3/12 kl 15 BT
RONDO
Disney´s Tigers Film

kl 19 Fr 11år Tillsammans

Lördag 9/12
Julmarknad på RONDO

Kl 13 och 15 Fr 7år
RONDO
Disney´s Dinosaurier

Söndag 11/12 kl 19 Fr 15år
RONDO Scary Movie


nya boken.jpg (21495 bytes)

Ny Klintebok

Många medlemmar i föreningen bor inte i Klinte. Av dem har flera ändå kunnat besöka hembygdsgården under semestertid vid vår traditionella hembygdsfest den första söndagen i augusti. Det är en dag då Värsändegården lever upp som en samlingsplats för bygden. För att alla skulle få ett livstecken från föreningen även under en annan årstid började jag 1975 att skriva ett litet medlemsblad som nu utkommit i sin 25:te årgång. Från början på fyra sidor, sedan åtta, eller ännu fler. Det sändes ut på våren lagom till årsmötet.

Efterhand har texter tillkommit även av andra författare: Michael Dolley, Roland Bogren, Henning Wengberg, Rickard Pettersson, Ingeborg Herlitz, Ulf Wiberg, Gunilla Magnusson, Vera Sollerman, Anton Krusell och Berit Johansson.

Redan från början har jag gjort tuschteckningar av föremål i samlingarna och gett en kort beskrivning av hur de användes, och möjligen en uppgift varifrån de kommit och vem som skänkt dem till föreningen. Det har varit en rolig sysselsättning. Gamla verktyg och bruksföremål passar utmärkt att återge som teckningar, där foton gärna blir otydliga. Texterna och teckningarna kom också väl till pass då vi fick samlingarna katalogi-serade 1997 av Monika Friman och Anna Svärd i det s.k Sesam-projektet. Med teckningar från Värsändegår-den medverkade också Hasse Adsjö 1985.

Bilder och texter har då och då dykt upp i Klintebladet. Sven-Göran Drejhammar som redigerar Klintebladet har nu sammanställt de 25 årens "Meddelanden från Klinte Hembygdsförening" till en bok. En trevlig bok med mycken Klintehistoria. Den har fått delvis andra rubriker och en annan kronologisk ordning. Föreningen känner stor tacksamhet över Sven-Göran Drej-hammars initiativ och arbete med boken. Vi kan här presentera ännu en Klintebok. Boken kan köpas på Internet under adressen:

www.books-on-demand.com

Boken kommer även att finnas till försäljning på Julmark-naden den 9 december på Rondo. Pris 180:-

Klinte Hembygdsförening

/Staffan Rosvall/

 


 frojelviscenter.jpg (13138 bytes)

ARKEOLOGISKT MUSEUM I FRÖJEL
FRÖJEL DISCOVERY CENTRE

Visionen

Vår vision är att bygga upp en besöksplats och utställningslokal i Fröjel socken på Gotland. Skapandet av en kulturhistorisk attraktion i bygden kommer att leda till många positiva effekter för de boende och företagen i Klintehamnsområdet. Projektets viktigaste målsättning är att främja den regionala landsbygdsutvecklingen, såväl ekonomiskt, socialt som kulturellt.

Bakgrund

Forskningsprojektet Fröjel Discovery Programme vid Högskolan på Gotland har under ett antal år utfört arkeologiska utgrävningar av hamnen och handelsplatsen vid Fröjel. Platsen var under vikingatid och tidig medeltid en av de viktigaste hamnarna på Gotland. Nedanför Fröjel kyrka, där nu fälten sträcker sig mot havet, låg det under 600 år ett blomstrande samhälle. Hit kom dåtidens gutar för att byta till sig varor och värdeföremål.

Utställning

Målet är att all den kunskap som genereras av utgrävningarna skall omformas till en spännande besöksplats i Fröjel, bl.a. genom att årligen presentera moderna och intresseväckande temautställningar för alla åldrar. Besökaren skall kunna aktivera sig på platsen och uppleva vikingarnas värld, inte minst genom de nya möjligheter som har skapats med hjälp av den senaste datatekniken. Utställningsarbetet kommer att ske i samarbete med flera konst och kultur inriktade utbildningar på Gotland. Skolorna i Klintehamn samt Eksta skola skall även ta del i verksamheten på olika sätt. Utställningarna skall skapa möjlighet för de olika utbildningarna och skolorna att profilera sig och visa fram vad deras elever kan prestera.

Information

Besökande skall här få information om utflyktsmål, logi, matställen och företag när de beser västra och södra Gotland. Vi vill även locka besökarna att se andra intressanta kultur- och naturhistoriska platser i trakten.

Butik

I museibutiken kommer unika varor utbjudas till försäljning, såsom souvenirer, konsthantverk, kopior av forntida smycken och litteratur. Det mesta av det som säljs skall förhoppningsvis vara av lokal tillverkning.

Café

Caféverksamhet kommer att bedrivas som service för besökande och samlingspunkt för de boende i bygden. Företag och andra sällskap skall även erbjudas måltider och evenemang såsom vikingamiddagar.

Kontakta oss!

Vi har bildat en referensgrupp med representanter från bl.a. länsmuseet, länsstyrelsen, kommunen, högskolan, kyrkan och hembygdsföreningen. Referensgruppen kommer att fungera som stöd för vårt arbete med att bygga upp verksamheten. Om ni är intresserade av att delta i förverkligandet av ett besökscentrum och en utställningslokal i Fröjel, så kontakta oss! Vi är intresserade av ett brett samarbete för att få möjlighet att utveckla denna region på Gotlandnd

Projektledare

Doc. Dan Carlsson Tel: 29 98 29  e-post: dan@hgo.se
Fröjel Discovery Programme, Högskolan på Gotland
Cramérgatan 3, 621 67Visby

Besök vår hemsida!

http://frojel.hgo.se

Här kan ni hitta mer information om Fröjels vikingatida hamn och de arkeologiska utgrävningarna. På hemsidan finns en mängd intressanta bil-der på bl.a. fynd och gravar.

frojelkarta.jpg (24488 bytes)

 


ldsta bilden.jpg (23727 bytes)

Hotellet Donnersgatan 23

Från lagfartshandlingar vid Tingsrätten. Brohögården Nr. 2 avstyck-ad från Robbjens 4 :5 areal 0,2283 har. Fastställt 14 april 1904. Lagfart första gången 1904-06-07 paragraf 201. Albert och Amanda Johansson. Här finns inte inskrivet något köpeavtal eller lagfart löst.  Boskilda Sofia Hansson Köpeavtal 1933-09-29 lagfart 1934-12-20.Makarna Irma och Valter Wiberg Köpebrev 1958-05-16 lagfart 1958-06-25. Herbert Sandström Köpebrev 1969-04-29 lagfart 1969-05-14.

Nielsen Erik Köpebrev 1974-03-29 lagfart 1974-04-24.

Waernqvist Hasse Sven Olof Köpebrev 1979-07-02 lagfart 1980-08-20.

Malmros Ingemar och Inga- May Köpebrev 1981-03-20 lagfart 1981-04-29 på halva var av fastigheten. Handelsbolaget Klinte Hotell Köpekontrakt 1988-02-19 lagfart 1988-11.23.

Ur Edvard Snöbohms ant. om Klinte.

Skolkvior fanns ej då 1870 och således ej hellre några byggnader. Hela området utgjorde då av Sicklings ännu ej styckade äng. En liten kulle och en igenfallen brunn belägen där gamla skolas uthus står, vittnar om att där fanns ett hus. Enl. uppgift skulle det vara lämningar efter en på början av 1880-talet nedbrunnen byggnad tillhörig en sjökapten Siggelin.

Hotellet som är ett typiskt 1850-tals hus. Det är troligen 1837 byggt av sjökaptenen och hemmansägaren vid Robbjens J.G. Siggelin. År 1845 såldes det sannolikt av Siggelins mågar,

bland dem var en rådman Linné i Visby, till bokhållare U. Bachér som här började handelsrörelse. 1858 sålde Bachér egendomen jämte det mittemot liggande änget till förut nämnde rådman Linné, varefter Bachér arrenderade fastigheten.

Linné sålde 1873 egendomen till länsman Adolf Dalbeck och efter Adolf Dalbecks död 1888, köptes fastigheten å Robbjens av Edvard Snöbohms fader, vilken längre fram lät i fastighetens trädgård uppföra läkarebostaden, som sedan nedbrann.

Ängen mittemot å Sick-lings köptes av urmakare A. Nordstedt.

1870 var det en stor vacker lägenhet inhägnad liksom den tidens prästgårdar med korslagda troder. Bachér idkade då ännu sin rörelse i lägenheten, men omsättningen var dålig och upphörde så småningom efter några år. Fastigheten blev senare om och tillbyggd.

På tomten där läkarebostaden stod har uppbyggts ett större hus med apotek, sparbank och andra lokaler och bostäder.

Ur A. Lindqvist bok.

Denne Siggelin hade omkring 1837 uppfört hotellbyggnaden, och sedan han sålt sina 3/8 mtl. av Robbjens detta år förbehållit sig en del jordlotter på hamnområdet, uppförde han samtidigt det hus, som innehas av handlare C O F Johansson. Om det var denne Siggelins far eller annan släkting, som på hamnskolans tomt hade ett hus som enligt E. Snöbohm brunnit ner i början av1880 -talet, har jag inte lyckat utforska.

I min forskning har jag funnit två Skepparefamiljer Siggelin i Klintehamn den ena är Olofsson Bengt Carl som tager namnet Siggelin, f. 1821 i Klinte gift 1845 med Eksell Magdalena Barbara Johanna, f. 1823 i Klinte de är bosatta på  Donnersgatan 34 med sina barn.

Den andra familjen är  Siggelin Jacob Gustaf Sjökapten, f. 1792 i Klinte gift med Bergström Petronella, f. 1794 i Karlshamn. Jacob Gustaf Siggelin drunknade 1844 tillsammans med sonen Jacob Fridolf. Deras barn födda i Klinte: Christina Gustafva, f. 1816 gift 1840 med Anders P. Nyman från Västergarn. Gustaf Herman, f. 1819 Sjökapten död 1848 i förkylning. Carl Otto, f. 1820, Maria Wilhilmina, f. 1822, Carl Ferdinand, f. 1824 Henric Fridolf, f. 1826 död 1828 1 år 5 mån. 7 dagar, Jacob Fridolf, f. 1828 död drunknad 1844 16 år.

Emma Lydia Jacobina, f. 1830, Frans Bernhard, f. 1831, Georg Wilhelm, f. 1833, Charlotta Amalia, f. 1837.

Vilket fartyg som Jacob Gustaf Siggelin med sonen Jacob Fridolf förliste med, har jag ej funnit.

Aug. Lindqvist skriver ganska mycket i sin bok om alla fartyg som hörde hemma här i Klintehamn men inget om hur eller var de förliste och drunknade.

Vilken av de två familjerna Siggelin som Snöbohm och Lindqvist skriver om som bodde i det gamla huset på skoltomten kan jag inte hitta för båda sjökaptenerna är födda på Sicklings.

David Rosvall skriver i sin forskning om gårdarna i Klinte följande om Jacob Gustaf Siggelin.

1828-1837 Lagman Laurin sålde Robbjens för arvingarnas räkning år 1827 till Sjö kaptenen Jacob Gustaf Siggelin, som då blev ägare till gården med "husbehofs Såg" och från 1828 även av den skattelagda kvarnen. Siggelin var född i Klinte 1792, hustrun Petronella Bergström i Karlshamn 1794. Som borgare i Visby var Siggelin med familjen mantalsskrivna därstädes.

1950-talet.jpg (21871 bytes)Hustrun och barnen mantalsskrevs från 1829 i Klinte. År 1833 bestod den å Robbjens skrivna familjen av hustrun Petronella dottern Christina Gustafva 16 år, minderåriga sönerna Gustaf Herman 13 år Carl Ferdinand 8, Jacob Fridolf 4 och Frans Bernhard 1 år samt likaledes minderåriga döttrarna Maria Wilhilmina och Emma Lydia Jacobina resp. 10 och 2 år gamla.

  Bild på Hotellet från 1950-talet

Då alla barnen är födda i Klinte, måste Siggelin med sin familj också tidigare varit bosatta därstädes, kanske på Sicklings, där han hade 2 tunnland jord "med egen åbyggnad".

Det ovan nämnda året (1823) hade Siggelin 2 drängar och 2 pigor i tjänst. Under egna "rökar" eget hus bodde stattorparen Thomas Jacobsson med hustru och son samt mjölnaren Olof Thimgren med hustru, dotter och två söner.

Lagman Laurins försäljning av Robbjens synes ej utan vidare ha godtagits av vissa medlemmar av släkten Laurin. En anteckning i mantalslängden för 1828 lyder "Siggelin företedde 2:ne upåd a 3/8 mtl. Robbjens för att derföre som husbonde blifwa antecknad hwaremot kyrkioherde Laurin genom ingifwen skrift i egenskap af Bördesman protesterar". - Men kyrkoherden protesterade förgäves.

Enligt Kungl. Maj:ts resoli-tion den 21/1 1828 antecknades Siggelin som ägare av 3/8 mantal Rob-bjens.

(Det var Johan Carl Laurin, som vid den tiden var kyrkoherde i Klinte. Han var son av handelsmannen Adolf Samuel Laurin, halvbroder till Barbara von Tigerström och sålunda medlem av den släkt, som i mer än 130 år ägt Robbjens).

I Siggelins familj föddes ytterligare 2 barn, nämligen gossen Georg Wilhelm, född i oktober 1833, och flickan Charlotta Amalia född 1837.

Sjökaptenen Siggelin sålde Robbjens 1837 till Mårten Ingmansson, och Jacob Depps, båda i Fröjel. Enligt kontrakt förbehöll S. sig nyttjanderätten på 50 år till en del jordlägenheter på Klintehamn. Han byggde där det senare s.k. Dahlbäckska huset (nuvarande hotellet).

Familjen bodde troligen kvar vid Robbjens till en början. Sonen Carl Ferdinand inskrevs på sjömanshuset 1840, och Jacob Fridolf kom samma år in i Visby högre lärdomsskola.

En stor sorg drabbade familjen den 20/9 1844 då kapten Siggelin och sonen Jacob Fridolf omkom genom drunkning. Drygt ett år efter denna händelse flyttade änkan och bosatte sig med barnen i Visby.

Redan år 1840 hade äldsta dottern Christina Gustafva blivit gift med sjökaptenen Anders Petter Nyman, Nymans i Västergarn. Nyman och (enligt anteckningar av E. Snöbohm) landsfiskal J.A. Linné samt handlande E. Gardell och M. Kolmodin sålde 1845 Siggelins ovan omtalade hus på Klintehamn till bokhållare Wilhelm Bachér för 2000 Rd B:o. Bachér sålde redan 1858 huset med lösöre jämte ängen å Sicklings till J.A. Linné för 8331 kronor, och sedan överlät denne år 1873 den fasta egendomen till länsman Adolf Dalbäck för 3000 kronor.

När sjökaptenen J.G. Siggelin blev ägare av Robbjens 1828, anmälde han innehav av en 30 kannors brännvinspanna. År 1832 hade han "till Bränwins Brännings begagnande för Robbjens en 43 Kannors Panna hwar med till Werckats förleden höst fr: 3:dje Nov. 1831 till den sista Decemb: samma år 100 kannor". 1833 var egendomsvärdet av Rob-bjens "hwarför brännvinsbränning utöfwas resp. tillverknings qwantitet och pannrymnd: 2466 2/3, 300, 43".

(Egendomsvärdet räknades förmodligen i Rdr Specie, kvantitet och pannrymd i Kannor").

Fortsättning i nästa nummer

forefor.jpg (10749 bytes)

 

 

Företagarföreningen

Möte 16/11

* Diskussion om vad föreningen kan göra för att sysselsätta ungdomarna på kvällarna.

* Julskylting Söndag 3/12

* Julmarknad på Rondo Lördagen 9/12. Lions är ansvariga.

* Diskussion med Anders Ranberg, planarkitekt på Byggnadsnämnden. Det som berördes var framtida bebyggelse i Klintehamn med tanke på vindkraftens närhet. Attraktiva villatomter och utnyttjande av de lediga tomter som finns i centrala Klintehamn, rast-platsens placering vid hamnvägen.

Fram på nyåret skall politiker och tjänstemän bjudas in för att diskutera Klinte-hamns framtid där då alla i samhället kan komma med sina synpunkter.

/KC/