|
Augusti 2003. Delas ut gratis
till hushållen i 620 20 området på Gotland Årgång 19 Cikoria Hälsokost öppnar Friskvårdspraktik Dudley Slinger, utbildad Akupressör, erbjuder akupressurbehandlingar som befrämjar människors hälsa och välbefinnande. Cikoria Friskvårdspraktik vill medverka till människans hälsa och medvetande för att hon ska kunna leva helt och fullt.
Akupressur är en syntes av traditionell kinesisk medicin, japansk tryckteknik och västerländsk kroppsterapi. Att kalla det akupunktur utan nålar är att förenkla sanningen, men det beskriver ändå tekniken. Det är en behandlingsmetod som går ut på att terapeuten trycker med fingrarna milt och bestämt på akupunktur punkter. Syftet är att lösa upp muskelspänningar eller blockeringar och stimulera energiflödena i kroppen, vilket skapar de rätta förutsättningarna för harmoni och hälsa. Akupressur är en avkopplande behandlingsform som hjälper till att frigöra fysiska och emotionella spänningar av såväl akut som kronisk karaktär. Under behandlingen kan Du välja att prata med terapeuten och dela minnen, bilder och känslor som kan komma fram då spänningar släpper – eller falla i en djup och uppfriskande sömn. Akupressur är en behaglig och stillsam behandlingsmetod som ger djup avslappning, samt stärker kroppens immunförsvar.
Mycket goda resultat kan uppnås, oavsett om symtomen är av emotionell eller fysisk karaktär såsom: Rygg-, nacke och ledbesvär, Stress, migrän, spännings huvudvärk, Matsmältningsproblem, förstoppning, diarré, Hudproblem, allergier, astma, Menstruations- och övergångsbesvär, Depressioner, ångest, oro, sömnsvårigheter, Viktproblem, Rökavvänjning Med akupressur kan man även behandla personer i behov av rehabilitering, avslappning eller friskvård i förebyggande syfte. När kroppen är i balans blir man inte sjuk. Även MA-ORI Massagen. Den andra kroppsterapeut som vi delar lokalen med heter Yngve Jakobsson, mjölk bonde från Lojsta. Yngve blir snart färdig utbildad MA-ORI massör. Han har fått åka till Danmark för alla utbildningssteg hittills (Yngve är just nu i Danmark på steg 8-9). Yngve ger nu redan elevbehandlingar av MA-ORI massage. Yngve säger att MA-ORI massage är mest lik Hawainsk massage och har sitt ursprung i Nya Zealand (en Polynaisk tradition) där en Maori grundade den ursprungliga behandlingsformen. Jag har själv fått en MA-ORI massage av Yngve och har aldrig upplevt något liknande. Helt klart ett måste för alla som är intresserade av djup avslappning. /Dudley Slinger/ Loppmarknadsrekord för Klinte Lions Vart går pengarna? Klintehamns Lions traditionsenliga Loppmarknad arrangerades i år andra lördagen i juli. Det är nu över 30 år sedan den första marknaden hade premiär i samhället. Den har vuxit år från år Och nu bland de större på ön.. Under åren har vädergudarna mestadels varit klubben nådiga, men denna gång blev inledningen blöt. När alla traktorvagnarna och släpkärror var avlastade öppnade himlen sig – ut med presenningar över allt ömtåligt -. Men när det var dags för insläpp kl. 10.00, hade molnen skingrat sig och publiken formerade sig som vanligt, för att snabbt komma in till de väntande godbitarna. Det är många igenkännanden när vi ser våra "stammisar" återkomma år efter år. Det är ett gott betyg och variationen i utbud är stort. Det finns alltid något för alla. Började dagen i moll, så slutade den i dur med ett nytt besöksrekord på nästan 900 betalade. Även det samlade nettot blev rekord, drygt 57.000:-. Liksom tidigare år går dessa pengar oavkortat till vår hjälpverksamhet. Utöver löpande åtaganden, såsom våra fadderbarn, finns i dagsläget inget beslut vart pengarna ska gå. Förra verksamhetsåret 2002/03 av hela summan pengar på 176.700:- fördelades dessa enligt följande: Andres Raudsepps son 85.000:-, Mirja Village 18.000:-, Casa Minunata 15.000:-, Ungdomsledare 3.000:-, Stipendium Donnergymnasiet 2.100:-, "Tillsammans" 7.500:-, Lunch/utflykt Åvallegården 5.000:-LCIF 8.700:-, Vår tre fadderbarn 8.000:-, Svältande barn i Afrika 5.000:-, Elevstöd Solberga 3.000:-, Desideria 4.000:, Klinteskolan 2.400:-, samt div.gåvor och bidrag 10.000:-. Vi tackar alla er som helhjärtat stöttar vår verksamhet. Några rubriker kräver kanske en förklaring: På Mirja Village pågår utbildning av handikappade ungdomar, som slutat grundskolan i Tartu, Estland. Casa Minunata: Sverige Lions största internationella satsning på de handikappade barnen i Rumänien. Verksamheten startade 1991 och består idag av en modellskola för förskole- och särskolebarn. Tillsammans är ett program för gotlandselever för att de ska kunna fatta positiva och sunda beslut, ta ansvar och respektera andra människor. LCIF är Lions katastroffond för akut hjälp till behövande vid svåra
olyckor. Biodynamiskt initiativ i Klintehamn I våras öppnade vi en Demeter och Krav auktoriserad hälsokostbutik i Klintehamn – Cikoria. Produktsortimentet består av biodynamiska och ekologiska livsmedel, hälsoprodukter, miljövänliga rengöringsprodukter och naturliga hygienartiklar. Tyngdpunkten ligger på biodynamiskt och ekologiskt odlad mat. Vårt miljöengagemang och vår etiska inställning gör att vi väljer noga bland varor och leverantörer för att kunna få den bästa möjliga kvalitet samt att i möjligaste mån välja Gotländska odlare och leverantörer. Hälsokost Cikoria köper in lösvikt av Demeter och Kravgodkända livsmedel och säljer i egna förpackningar. För att bemöta det växande intresset för kvalitativ mat, vill vi nu erbjuda en ny service, Biodynamisk DIREKT (se annons i detta nummer). Vår önskan är att stimulera intresset för det Biodynamiska synsättet och dess höga kvalitativa produkter och därigenom medverka till en ökad kännedom om den Biodynamiska odlingen. Genom Biodynamisk DIREKT kan man medverka till en ökad konsumtion av Biodynamiska livsmedel lokalt som kan bidra till en ökad medvetenhet. Efterfrågan stimulerar tillgång som kanske kan leda till en positiv utveckling av den Biodynamiska odlingen på Gotland. Jag är född och uppvuxen på Trinidad i Västindien och har bott i Sverige sedan 1988. Våren 2002 flyttade jag till Klintehamn med min fru Annika och våra 2 barn, då jag blev anställd på Skogsgården Hajdes i Fröjel. 1994-1996 arbetade jag i Karibien i samarbete med Antroposofiska Sällskapets AFL (Arbetsgrupp för Landsbygdsutveckling). Där fick jag medverka i resursfattiga samhällens utveckling till ett resursutvecklat Biodynamiskt jordbruk. En viss del av Hälsokost Cikorias livsmedel (t ex kaffe) kommer från leverantörer som samarbetar med liknande projekt. Vi ser fram emot att samarbeta med Er som är intresserade av att stödja små bönder och odlare. /Dudley Slinger/ Nya ansikten i Pressbyrån -Klintehamn Den nionde juni i år övertog Lillian Olofsson och Agnetha Ekström driften av Pressbyrån i Klintehamn efter Anita och Barbro Gadd som skött rulljansen i butiken som egna företagare de tretton senaste åren. Både Lillian och Agnetha har förflutet som anställa på ICA Klintehamn. Till hjälp i butiken har de även Eva Tjengvall. Det var mycket nytt att sätta sig in i när de övertog butiken men god hjälp hade de av Eva som redan tidigare arbetade i butiken och kunde alla rutiner. Sortimentet kommer att finnas kvar med alla Svenska Spels spel, Systembeställningar, videouthyrningar och allt det andra. Pressbyrån Svenska AB som man hyr butiken av, har dock som krav ett minimisortiment och där ingår att butiken ska servera kaffe och korv. Det ska också finnas ett kampanjbord, sortimentet kommer att utökas med dessa saker. Butiken har öppet varje dag klockan 9 till 21.00. Redaktionen önskar Lillian, Agnetha och Eva lycka till! "Internetresan – en resa i drogernas, våldets och pornografins värld" " Internetresan" är en föreläsningen om internetåldern och är utarbetad av Anders Carlsson som med sina 25 år som lärare och flera år som metodiklektor inom lärar-utbildningen baserar sina tankar och idéer på kunskap och erfarenheter som det är ett stort värde att lyssna till. "Internet är ett briljant pedagogiskt läromedel men att där också finns djävulska avgrunder." I snart två år har Anders tagit människor i hela landet med på en "Internetresa i drogernas, våldets och pornografins värld" och haft 10.000-tals "resenärer" så här långt. Resan görs ur ett attityd- och värderingsperspektiv där det hela tiden ställs frågan: "Vilka attityder och värderingar formas hos våra barn och ungdomar genom budskapen man möter i skrift och bild på Internet?"Datorns intåg i våra liv har gått och går oerhört
snabbt. På bara några år har mer än hälften av Sveriges alla hushåll
skaffat sig dator och de flesta av dessa har även Internet. Men som
föräldrageneration finns det skäl att ställa sig många frågor: Har du en
aning om vad din son eller dotter hittar om droger, alkohol, och
pornografi då dom surfar på Internet? Klinte Marknad firar 30-års jubileum Den 27 september i år är det stor jubileumsmarknad. 30 år har gått sedan nystarten 1973. Friidrottarna anordnar i år en jubileumstombola till verk-samheten. Många av de 400 vinsterna har skänkts av medlemmar och företag. Mitt på torget finns som tidigare kaffetältet, där man
serverar kaffe med hembakat, en omtyckt mötesplats. Under Berndt Lagergrens långa ordförandetid på 18 år inträffade mycket positivt för klubben IK Tjelvar. När det gäller ekonomin tänker jag främst på Berndts förmåga att kunna utveckla Klinte marknad från ingenting till en stor festdag i samhället. Under 1973 gjorde köpmännen i Klintehamn en propå till Berndt angående möjligheten att tillsammans med IK Tjelvar åter få igång Klinte marknad. Berndt tände på uppgiften. Marknaden härstammade från 1840-talet och visst skulle den leva vidare. Den borde också kunna ge en bra inkomst till klubben. Redan från 1968, då Berndt blev klubbens ordförande präglade han uttrycket "social gemenskap". Tänk vilken gemenskap som kan uppstå, om många medlemmar försöker få nytt liv i marknaden, så rik på gammal tradition. Starten blev lite försiktig 1973. I en annons hälsa Berndt försäljare välkomna, men egna marknadsstånd skulle medföras. IK Tjelvar anordnade lotterier och ett chokladhjul. Någon större tillströmning av besökare var det inte det året. 1974 blev något bättre, då Berndt tillsammans med Stig Bergqvist och John Göthberg spikade upp stånd för uthyrning. Nu kom det ganska mycket folk till marknaden liksom även året närmast därefter. Marknaden gav som regel klubben ett tillskott med cirka 10.000 kronor. 1979 skedde en utveckling i och med att Frank Dyrsten kom till Klinte med sitt tivoli. Till min glädje kände jag nu igen marknaden från min barn- och ungdomstid på 1920 och 1930-talen. Jag vill nämna, att frank återkommit till Klinte marknad alla år därefter. År 1998 var det 20:e året i följd. År 1982 inträffade en sensommarvärme på marknadsdagens sista lördagen i september. Det blev en riktig festdag med stor publik-tillströmning, rekordförsäljning och rekordnetto. 160 Tjelvarmedlemmar hjälpte till och som en nyhet hade Ulla-Britt och Elsa ett kaffetält som gav 6.000 kronor i netto. Många bakade kaffebröd och biträdde med försäljningen. Klinte marknad hade nu åter funnit sin form, inte minst beträffande social gemenskap. Mot slutet av Berndts period som ordförande hade budgeten ökat till 320.000 kronor, varför nettot från marknaden var välkommet. Ulf Ahlqvist och Jerker Eneqvist har tillsammans med bl.a Mari Pettersson på kansliet och John Göthberg fortsatt med stor frenesi under 1990-talet att vidmakthålla och utveckla Klinte marknad som nu uppnått en höjdpunkt. John är sysselsatt hela veckan före marknadsdagen med att montera inhyrda marknadsstånd och förse dem med presenningar. Ett nära samarbete med Gotlands lammfestival har givit ytterligare glans åt marknadsdagen och har bidragit till nya publik-rekord. En viss oro kunde märkas, när det nya förnämliga torget i Klintehamn stod färdigt. Hur blev det med marknaden? Resultatet har blivit över all förväntan. En mycket tilltalande plan på marknadens utformning och ett bättre underlag än tidigare gör att marknadsbesökarna nu känner betydligt större trivsel än tidigare. /Einar Smith 1999 och 200/ Ta ett beslut. Välj aktivt i din avtalspension Anledningen till att jag tar upp detta ämne är att, till hösten så skall alla anställda i Gotlands Kommun göra ett val. Det handlar om er avtalspension. Att valet är viktigt kan man konstatera då man ser hur mycket pengar man har att placera. I år så skall ni även placera 1998 och 1999 års avsättning. Det rör sig om ca: 20.000 kr i genomsnitt per anställd att placera. Ändå är många som inte tänker göra ett aktivt val för sin avtalspension, Idag är det knappt 30% som har gjort ett aktivt val. Det är inte bra! Avtalspensionen utgör nämligen en viktig del av den totala pensionen. Gör man inte ett aktivt val avstår man från möjligheten att själv påverka den delens storlek. -Om jag nu placerar min avtalspension, kommer jag då
att ha en pension som motsvarar min slutlön?? -Vem ska jag nu välja som förvaltare av mitt privata pensionssparande? -Jag tycker att du till en början skall ställa några krav på din förvaltare. Du skall ha rätt att flytta ditt sparkapital till någon annan förvaltare, Du skall kunna byta förvaltningsform från försäkring med garanterad ränta till fondförvaltning, och vice versa. Jag tycker att du även skall kräva att få en enkel och tydlig redovisning om vad som händer med ditt pensionskapital. Det finns en del förvaltare som säger : Välj oss, vi har så låga avgifter. Visst har de rätt att avgifterna påverkar pensionskapitalet, men vad som verkligen har betydelse för ditt pensionskapital är avkastningen! För visst är det mer intressant att ha en hög avkastning än en låg avgiftsnivå. Skulle du nu råka ut för höga avgifter och låg avkastning, ja då känns det skönt att veta, att man har rätt att flytta kapitalet. Har du några frågor så är du välkommen att höra av dig På återseende Lars Cramér Ur boken Klinteminnen utgiven av Klinte Hembygdsförening år 1968, har vi hämtat kapitlet om "Industri och Hantverk". Författare är August Lindqvist (1879-1966) Någon större industri i egentlig mening har inte funnits på Klinte. Den äldsta industrin var väl tjärbränningen men om den vet vi ju inte så mycket. Tjärdalen på Klintebys ägor tyder dock på att där bedrivits tjärbränning. Det är först i mitten och slutet på 1600-talet som man kan tala om industri. Då tog skogsavverkningarna större fart och kalk brändes vid tre större ugnar. En mängd fartyg lastade här både sågat och osågat virke och släckt och osläckt kalk lastades vid fyra lastbryggor. Även mycket tjära utfördes. I mitten av 1700-talet intog Klintehamn en rangplats bland Gotlands hamnar. Flera sågverk anlades så småningom och snart fanns det flera vid varje å. Deras kapacitet var nog inte så stor men istället fanns det många av dem. När sedan ångsågarna kom i bruk skedde skogsavverkningarna i allt raskare tempo till vinst för skogsägarna och virkeshandlarna men till skada för skogsbeståndet. Till slut måste lagstiftningen ingripa med förbud mot avverkning av träd under visst mått. Den ohejdade kalkbränningen tarvade också stora mängder bränsle och var därmed en bidragande orsak till skogsskövlingen. I början av 1900-talet hade utskeppningen av kalk så gott som upphört. Jag vill nu ge en kort beskrivning av de industrier som förekommit och de som ännu finns. Ifråga om hantverk och hantverkare nämner jag endast dem som varit mest kända av den äldre generationen och en och annan som förekommer i gotlandslitteraturen. Vädersågar Den äldsta kända sågen på Klinte var den vädersåg, som handelsmannen JOHAN CLAUSSEN VAN DER LINGEN efter holländskt mönster byggde på en holme utanför Klintehamn på 1640-talet. Holmen fick därefter namnet Sågholmen. Enligt Rickard Steffen skulle sågen kostat 5.000 riksdaler (kanske han menade daler?). Den var försedd med 27 sågblad i ramar och kunde på våren avverka 1100 à 1200 tolfter plank och bräder. Stockarna kördes dit under vintrarna med träsläp (kälkar). Han anlade även tre förtöjningskistor i viken, vid vilka fartyg och pråmar förtöjdes. Antagligen lät han gräva en ränna från sjön till sågen, dit pråmar kunde föras för lastning. På 1880-och 90-talen syntes ännu spår av denna ränna liksom det i jorden fanns rester av bark och träbitar. Det är möjligt att han även byggt en primitiv kaj. Såväl sågmästare som holmdrängar (hantlangare) tycks ha bott härute. Klinte kyrkbok omtalar att "år 1689 föddes sågmästare Botel Nilssons en son på Sågholmen" samt år "1693 sågmästare Båtel Snöbergs dotter den 8/2". Van der Lingen dog 1675, kort efter sin hustru, och efterlämnade tre söner av vilka två dog under danska ockupationen 1676-1679. Den tredje hade flyttat till fastlandet. Två sonsöner Johan Claussen och Petter van der Lingen var bosatta här, den förre som affärsman i farfaderns hus (Björkqvistska) och den andre som inspektör vid salpetersjuderiet vid Tyrvalds. Den store kalkpatronen Holger Jönsson var gift med Johan Claussen van der Lingens d ä sondotter Elisabet och var alltså släkt med Johan och Petter Lingen. Dessa båda hade gått i borgen för Jönsson och när denne dog 1692 försattes dödsboet i konkurs. Vädersågen, som i arv tillfallit Lingen, såldes på auktion liksom kalkugnarna, som Holger Jönsson byggt på Varvsholm och Klintebys. Vädersågens vidare öden är obekanta. Kanske den blivit flyttad till Varvsholmen under Donners tid, ty där har också funnits en liknande såg, fast mindre, fram på 1800-talet. Den blev senare omändrad till kvarn. Skeppsvarv Den 4 augusti 1784 erhöll handelsmännen i Visby, GEORG MATTIAS och JACOB NICLAS DONNER, Kongl. Majts och Riksens Commerce Collegii resolution på deras ansökan att på egen grund i Klintehamn anlägga ett skeppsvarv. Detta varv hade med Kongl:s befallningshav-andes tillstånd påbörjats den 2 oktober 1782. Commercecollegium ansåg, att ett sådant varv för byggandet av fartyg var "till landets nytta och förmån. Herrarna Donner skulle om inrättningens drift sig behörigen vinnlägga. För övrigt är dem icke tillåtet, att den härigenom erhållna rättigheten på någon annan överlåta innan sådant i detta Kongl. Collegii blivit anmält och tillstånd därtill erhållit". Sedan firman Donner fått Klintevarvet färdigt (ett sådant hade också anlagts i Visby) byggdes enligt uppgift här årligen 1-2 fartyg. Jag har inte reda på hur många fartyg som byggdes här. De uppgifter jag har, härrör från J N Donners bouppteckning och finns endast upptagna dem som fanns vid dödstillfället. De som förlist eller sålts finns alltså inte med. Därför vet jag inte om briggen "Bättre Tider" på 80 läster som 1787 avgick till Venedig med last och tjära, var byggd här. Den såldes 1788 i Hamburg för 348:28 riksdager, vilket ansågs som underpris. Vid bouppteckningen, som hölls efter J N Donner 1810, fanns följande fartyg byggda i Klinte: Galeasen Klintehamn om 41½ läster byggd 1782. Den förolyckades i Visby 1790. Firman ägde 2/3 av fartyget som kostat 1.333 spec. riksdaler och under sin fart medfört en vinst av 2.965 riksdaler. 1782 byggdes i Klinte jakten Kjälcken som såldes 1784 för 7.000 riksdaler. 1783 byggdes jakten Hoppet om 24½ svenska läster. Den seglade på Ryssland och nämnes ännu 1799 som firmans fartyg. 1785 omtalas hukaregalioten Kierleken om 25 svenska läster. Den brann upp 1794 med packstenslast (osläckt kalk). Förlusten beräknades till 1.521 riksdaler. Firman hade därutöver 15 fartyg men man vet inte om några av dessa byggts i Klinte. Donner sysselsatte många arbetare och yrkesmän vid varvet, timmermän, smeder, repslagare och segelsömmare. En viktig funktion fyllde de som svarade för riggning av fartygen. Skomakare Rickard Nyströms (i Sanda) far och farfar lär ha varit smed där. Förmannen för det hela kallade kvartersman. Ett år efter Donners död, avled hans "kvartersman Peter Hammarström av slag den 19 juni 1810 nära 61 år gammal". Efter Donners död sålde hans arvingar 1847 varvet till konsul C W HERLITZ och köpman ALBREKT LINDSTRÖM. 1865 sålde Linströms änka sin hälft i varvet till handlarna R SNÖBOHM och C SMITTERBERG. Varvet omfattade då 8 tunnland och 15 kappland. 1870 började konsul Herlitz byggandet av en skonare, Pomona, om 44 läster. Fartyget blev färdigt året därpå och fördes av NP Ahlström, som bodde i nuvarande Emil Siltbergs hus vid kyrkbacken. Det gick vanligen med trälast till Italien och på hemresan togs saltlast i Spanien. Den 10 mars 1875 förliste fartyget i Nordsjön på resa från Bordeaux. Det var då försäkrat för 15.000 kronor och ägdes av R Snöbohm. Befälhavare på denna sista resa var kapten Landström. "Pomona" var det sista fartyget som byggdes här. Härefter reparerades och kölhalades fartyg härute. I slutet av 1890-talet byggdes dock ett mudderverk här. Det sista fartyg som reparerades på varvet var C Smitterbergs jakt Fyra Systrar, som dock sjönk en natt i varvsbassängen och fick ligga kvar där. Av hela varvsanläggningen finns nu endast "Röda boden" kvar och vid lågt vattenstånd syns rester av de båda kajer, som omgav varvsbassängen. Vattenkvarnar och vattensågar Vattenkvarnar var före 1530 okända på Gotland. Den äldsta anläggningen av detta slag fanns vid Mölner i Klinte. P A Säve säger, att gårdsnamnet Mölner fått sitt namn efter en gammal primitiv, kvarnanläggning eller mölle. Flera gårdsnamn på Gotland har denna härledning, t.ex Möllegårds i Hörsne och Mölner i Fleringe, Fårö, Klinte och Väte. Redan i senare hälften av 1600-talet började väderkvarnar byggas och primitiva sågverk och "skvaltkvarnar" anlades vid varje å och vattendrag. Skvaltkvarnarna var de äldsta kvarnverken och drevs med skovelhjul på en vertikalt stående axel från vilken skovlarna stod utåt. Vattnet leddes i en ränna, som mynnade ut vid ena sidan av axeln. Benämningen skvaltkvarn bibehöll sig ganska länge här, helst för de små kvarnar, som ännu på 1800-talet fanns vid de många åarna innan utdikningarna satte in på allvar. Enligt 1653 års jordrevisionsbok fanns det året följande sågar och kvarnar inom Klinte: Stora Valla, skvaltkvarn i Släthage, Rannarfve, skvaltkvarn i Storhage å, Loggarve, skvaltkvarn i Kvarna å och såg i Kalkå, Hunninge, väderkvarn, Svarf-vare, väderkvarn, Stora Snögrinda, väderkvarn, Tyrvalds, väderkvarn samt sågkvarn i Dans å, Mölner, skvaltkvarn i Åker å, Robjens Kronohemman, skvaltsåg eller kvarn i Mölnerån. /August Lindqvist/
|