Hassela Gotland renoverar Södra Kustvägen 8 för blivande boende och gamla Hotellet för Hasselas Friskola

Maj 2002

Kom med, laga en stol eller bygg en smörkniv, dina kunskaper och ambitioner avgör, umgås, ta en fika. Tore och Ture hjälper dig.

Promenad, med eller utan stav, gemensam fika efteråt.

Släktforskning. Leta efter gamla släktingar, man vet ju aldrig vad man hittar, Essie och Rune hjälper dig

Klipp, Sy, Stickträff, klippa mattrasor, laga ett plagg, sy ett babypaket eller vad du kan och vill, Bojan och Gertrud hjälper dig.

Kortspel, brus, priffe eller vad du vill. Spela ett parti Brus, om du inte kan så lär Johannes dig. Fika efteråt med oss.

Söndagen den 28 april kl .11-17.00 på Kupan i Hemse, Storgatan 33

Öppet: Tisd. 10-15 onsd. 10-15 Torsd. 10-18 Fred. 10-15 Lörd. 10-13

Det händer en hel del på det Anrika Fröjelgården.

Från januari har anläggningen arrenderats ut av ABF till Birgitta Lundin och Jonas Wahlström. Tillsammans med tidigare personal, Berith Lundin, Ragnhild Fröjvik och nytillskottet för i år. Annica Höglund kommer de att driva Fröjelgården in i framtiden.

På 30-talet började det hela med en sommar restaurang. 1938/39 "tog" militären restaurangen och byggde 3 baracker på området.

Efter kriget bedrev Visby Stad barnkoloni på Fröjelgården fram till 1956. Där efter tog Kiruna stad över Fröjelgården och bedrev barnkoloni. Eftersom det fanns nära kontakt mellan politikerna i Kiruna och Unga Örnars Riksförbund, så bildade de stiftelsen Hallgårds-Fröjelstiftelsen och Unga Örnar drev anläggningen.

På 1970-talet gick huvudmannaskapet helt över till Unga Örnar. 1978 gjordes en större investering när man byggde bland annat Gillestugan.

1993 togs verksamheten över av ABF-Gotland, då byggdes "sommarköket" för att självhushåll och enskilt boende skulle kunna fungera. 2002 arrenderades anläggningen ut av ABF-Gotland till Birgitta Lundin och Jonas Wahlström.

Vad är på gång?

Vi gör en tillbyggnad av köket och en del mindre omstruktureringar i andra byggnader, uppfräschning i rummen med bla nya madrasser och en del nya sängar.

Nytt för i år är Solariet i Gillestugan, som är ÖPPEN ALLA DAGAR FÖR ALLA. Det finns även bastu, dusch & ett samlingsrum, med öppen spis. För ca 15 personer.

I sommar kommer vi att försöka hålla Restaurangen öppen hela dagarna och servera allt från

Frukost till Kvällsvickningar och förhoppningsvis kommer Vi att ha en del trubadurkvällar mm

Fröjelgården kan erbjuda:

•Kurser och konferenser.
•Idrottsläger, scoutläger, konfirmationsläger m.m.
•Privata semesterresenärer, stora som små sällskap.
•Som gäst kan man välja allt från självhushåll till helpension.
•Evenemang av alla de slag.
•Dop kaffe till Begravnings kaffe.
•Restaurangen erbjuder allt från Frukost till Vickning.
•Vi anordnar även Gutniska kvällar med mat och lekar.
•Gillestugan är öppen året runt för alla, med bla bastu, dusch, solarium & ett samlingsrum, med öppen spis. För ca 15 personer. Vi på Fröjelgården tvekar inte att skräddarsy olika arrangemang, utflykter m.m.

Vi hjälper även till med busstransporter om det behövs.

Totalt finns det 125 bäddar och även konferens/samlingsrum för upp till 60 personer.

Vad är det speciella med Fröjel-gården?

Du har närhet till naturen och underbara vyer utöver Karlsöarna.

Det är lugnt och avstressande och dessutom är det en glad och gemytlig plats för samkväm.

Varför inte ha en trevlig grillkväll med vänner och bekanta i den vilda naturen och passa på att njuta av solnedgången.

Vi lovar den är värd att beskåda!

/Gittan & Jonas/

Lite Smått & Gott

För 4 personer

ca 600g högrev eller fransyska
1 l vatten - ska täcka köttet
1 stor lök i klyftor
1 stor morot i bitar
4-5 lagerblad
ca 1 msk salt
1 tsk vitpeppar
1 tsk vitlökspeppar
1 tsk provencale grill-& salladskrydda

Skär köttet i bitar - koka upp och skumma noga, när skummet är borta tillsätt morot lök och kryddor, låt koka ca 1 tim. provsmaka - koka ev.längre

Såsen

Ca 100g margarin smältes i en kastrull
rör ner 4 msk vetemjöl
sila spadet från kokningen - 8dl
rör ihop till en jämn sås
spetsa med ca 2dl mjölk
smaksätt m salt , vitpeppar
tillsätt pepparrot - från tub - efter smak
tillsätt ev lite citron och honung
Serveras med kokt potatis och kokta morötter
Halverad mikrovarm tomat kryddad med grill- & salladskrydda

4 delar soya
2 delar vinäger
2 delar socker
chilisås
färsk riven ingefära ca 1 msk
chilipulver efter smak

Hejde och Väte Tillsammans har två områden som snart står klara att bebyggas. Vi ser fram emot när första familjen kommer hit och första huset ska byggas. Vi riktar oss till fastlänningar men vi säger inte nej om det är öbor som vill flytta hit, alla är lika välkomna.

I Hejde finns plats för 2 – 3 hus i ett vackert ängsområde inte så långt ifrån skola och dagis. Här finns en bygdegård som används flitigt till allt från studiecirklar till teater.

Hejde har ett bra läge med lagom pendelavstånd till de större tätorter där arbetsplatser och skolor finns.

Väte ligger norr om Hejde och har lika fördelaktigt avstånd till orter med service och nöjen. Här ligger tomterna vackert inbäddade i en skogskant vid sidan av länsväg 142 mitt i socknen. Närmaste grannar är bygdegården, kyrkan och Norrbys gård som alla har aktiviteter så det räcker till för alla åldrar och nästan alla intressen.

Projektet/sockenutvecklingen rullar vidare och marknadsföring görs i allt vidare cirklar.

Under maj månad kommer annonser att dyka upp lite över allt både lokalt och riks. Vår hemsida, www.hejde-vate.nu finns länkad från bl a flyttatillgotland.nu och gotland.net/klinteweb. Att samarbeta med lokala entrepre-nörer är helt naturligt i allt från provborrningar till annonsering.

Projektet är uppbyggt av en förening med styrelse och därutöver arbetsgrupper med speciella intressen, bygg-grupp t ex. En ny grupp bildades under mötet med GEAB och Gotlands Kommun där vi fick information om möjligheterna till att få bredband i våra socknar. Gruppen, med Ulf Gahm som sammankallande, kommer att arbeta vidare i samarbete med GEAB och har till uppgift att ta reda på intresse, kostnad osv och vi ser helst att det är de som "brinner för saken" som bäst jobbar med den, vad det än är. Det ger plats för hela socknar att utvecklas. Så finns det fler idéer som ligger utanför andra föreningars intressen kan det vara något för oss i sockenutvecklingen att stödja.

bygg@hejde-vate.nu 0498-24 61 79

Här kommer lite förhandsläsning....

 ur Gösta Hassellöfs kommande bok om husen på Donnersgatan och Norra Kustvägen i Klintehamn.

För många genom tiderna nyinflyttade kan det vara roligt att veta lite om vår långa historia. Ur August Lindqvist bok "Klinteminnen" utgiven 1968 har jag hämtat många värdefulla uppgifter. Med min forskning vill jag försöka att förmedla det som hände för länge sedan och fram till nutid. Min strävan har varit och är att finna så många korrekta och riktiga uppgifter som möjligt. Eftersom August Lindqvists bok ej finns att köpa så vill jag försöka förmedla hans sätt att beskriva människorna på hans sätt och hans tid.
(August Lindqvist född 1879 i Klinte).

Platsen - Klintes gamla affärscentrum. Närmaste området väster och söder om Donnerska huset kallades på J N Donners tid för Donners plats. Men redan före Donners tid hade området en viss betydelse med sin ganska livliga trafik. Då kallades området "Platsen".

Nästan alla på sydvästra Gotland färdades här förbi på sina resor till Visby och rastade här. Från den tiden postbåtarna ombesörjde trafiken mellan Klintehamn och Böda måste resenärerna infinna sig här och passa båtlägenhet. De son bodde i övre socknen måste hit med sina exportartiklar (kalk, tjära och trävaror) vilka utskeppades från hamnens äldsta utlastningsplats, Bädden, till vilken en väg ledde. (nuvarande Brovägen).

Från mitten av 1600-talet och fram till Donnerska tiden fanns här många betydande köpmän och exportörer såsom:  JOHAN CLAUSSEN VAN DER LINGEN, död 1675. HOLGER JÖNSSON, den store kalkpatronen, som 1680 anlade kalkugn och lastbryggor på Stora Grundet (Varvsholmen kallades så).

HANS HANSSON STAKE, 1618-1703, som byggde Strands västliga länga. Vid biskopsvisitationen här 1681 hade han vissa klagomål mot dåvarande prästen Olof Persson Norby. Stakes son, som också hette Hans Hansson Stake född 10/3 1689, död 25/5 1758, var också köpman.

NILS H SMIDT, gift med prästdottern Margaretha Norby. De skänkte predikstol till Klinte kyrka 1685.

HANS HANSSON KÖHLER, född 1666 i Visby, gift med prästdottern Christina Norby 1693.

Thomas Classon Schlau, var köpman här innan han blev präst i Endre och Hejdeby.

LARS ENEQVIST, 1668-1733, ägde Bönders gård.

HENRIK NILSSON SMIDT, gifte sig 1710 med Margaretha Fries och hade en tid handel här.

PETTER ENEQVIST, född i Klinte 1710, död 1786 och son till Lars Eneqvist. Gift med häradshövding Olof Brodéns dotter Charlotta. Han hade troligen sin handel i svärfaderns hus, numera konservator Bengtssons.

NILS BECKMAN, 1720-1787, hade sin affärslokal i det gamla huset vid bagare Johanssons garage.

HENRIK STRELOV, gift 1741 med Elisabet Lutterman.

Alla dessa affärsmän var i huvudsak exportörer och sjöfarten bedrevs vid denna tid mest med utländska fartyg. Att Klintehamn var den mest betydande hamnplatsen bestyrks av Linné, då han 1741 reste på Gotland och ej i någon annan hamn på ön fann så många fartyg, som i Klintehamn.

Det är först sedan J N Donner bygger skeppsvarv på Warfsholm "Stora Grundet" som sjöfarten ombesörjs med egna fartyg. Visserligen kommer främmande fartyg hit alltjämt men de är numera ett fåtal. om framgår av alla dessa köpmän så har Klinte hamn sedan lång tid tillbaka varit en stor handelsplats.

Utdrag ur boken: Gotlands läns bebyggelse utgiven 1965 Arkivarie David Gadd.

KLINTE.

Till de mindre socknarna i kommunen vad ytvidden beträffar hör Klinte (2964 hektar), då den däremot till folkmängden är den ojämnförligt största. Sedan gammalt låg den glesa gårdsbebyggelsen spridd över en sträcka i öster - väster i socknens centrum. Numera sätter Klintehamns samhälle i väster sin prägel på socknen. Nära hälften av befolkningen lever av industri och hantverk, och c:a 200 personer har sin utkomst av handel.

Östra (sydöstra) sockendelen innefattar Klinteberget, som nära kyrkan höjer sig inemot 53 m. över havet. Bergsklintens övre partier består av revkalksten bevuxen med tallskog. På sluttningen fram till kyrkan ha vackra lövskogsplanteringar gjorts. I äldre tider bröt och brändes här åtskillig kalksten, och lämningar efter ett par kalkugnar finnas, därav en nära

stranden. Västra och norra delarna av socknen ligga lågt och ha övervägande bördig åkerjord, vilken uppgår till 27 % av socknens hela areal.

De största gårdarna i gammal tid voro Valle och Tyrvalds med 21 resp. 16 marklej och vardera med c:a 40 tunnland åker och 80 tunnland äng (1653). Tyrvalds var en tid säte för tingsdomare, och på den gamla gårdsplatsen är ännu på tre sidor en märklig gårdsmur att se, delvis 3 meter hög och försedd med utspringande murstöd.

Hunninge är en gård, där enligt traditionen missionsbiskopen Unni från Bremen skulle ha bott på 900-talet. Klinte hamn lydde till 1600-talets mitt under Fröjels hamnmyndighet men blev därefter huvudhamn. Den äldsta byggnaden i Klintehamn, "Gamla stenhuset", på Valle grund brukades vid 1700-talets början och ett par årtionde framåt som tingshus för Gotlands södra härad. Till samhällets äldre bebyggelse räknas tullhuset och Donnerska huset, båda från 1700-talet och byggda av sten. Klintebys gjordes av handlare Donner till herrgård och kallades då Donnershof.

Efter 1745 års skatteläggning utgjorde hemmanen i socknen 13 7/8 mantal. Nuvarande antal brukare med över 5 har är 32. Befolkningssiffran har sedan 1800-talet varit i stort sett lika - ökningen sedan dess är ej fullt 100 personer.

Sparsamma fynd från stenåldern och bronsåldern ha gjorts här. Från den sistnämnda härrör sig en skeppsättning nära Sicklings av 40 meters längd jämte en oval stensättning och flera mindre nära Fröjel. Ett gravkummel ligger invid västra landsvägen och intill Fröjelgränsen och jämte detta runda stenringar. Större järnåldersgravfält finnas t. ex. vid Klavase

mellan järnvägen och landsvägen, i Vallhagar nordost om järnvägsstationen samt öster om landsvägen vid Tyrvalds (gravar med fotkedjor). Kämpagravar (husgrunder) från romersk järnålder finns ett trettiotal, såsom öster om Klinteberget. Romerska mynt och guldringar från vår tidräknings början har hittats vid Valle.

Ett vackert läge vid berget har Klinte kyrka, som med sitt smäckra torn vida är synlig. Tornets nedre del utgör kyrkans äldsta parti, troligen från 1231.

En kyrka skulle redan ha funnits i Klinte år 1046 enligt Strelow. Den nuvarande kyrkans huvudel stammar från 1260-talet och tornets övre gallerier från 1300-talet. Värd att nämna är den sirliga korportalen. Kyrkans inre restaurerades för en tid sedan och har nu att uppvisa väggmålningar från 1300-talets mitt och något äldre glasmålningar i korfönstren.

Bland värdefulla inventarier kunna nämnas: altaruppsats av sandsten 1643 av Gert van Eghen med statyer av Moses och Johannes Döparen, predikstol 1695 av C. Fedder, sluten bänkinredning sannolikt från 1620-talet, triumfkors från 1400-talet samt dopfunt av sandsten från år 1667.

En Mariaskulptur från omkring 1500 är deponerad i Fornsalen.

Flera minnestavlor (epitafier) hänga i kyrkan, en över sognepraesten Jens Christenson från 1624 och en sandstenstavla 1688 över befallningsman J. Strachoun. Gravstenar från äldre tid finnes till stort antal. En av de fem runstenar, som antecknats från Klinte omnämner smeden Johan Gangvidarve vid Ridans och slutar: "Bedjen bön och Pater noster för deras själar".

Rodvald Hunninge (?) och hans hustru Butvi "a Vallum" (=Valle") äro namn från ett par andra runstenar. En vacker gravhäll från medeltiden visar bilder av prästen Lidfrid.

Utdrag ur sockenstämmoprotokoll.

År 1804 den 1 juli blev efter behörig pålysning sockenstämma uti Klinte prästgård hållen….

1:o) Upprättades ett reglemente för sockenmagasinet…..

En sexmans skyldighet är att hava inseende på varjehanda uti sin rote förspord ogudaktighet, förargelse och försummelse i gudstjänst och det angiva och uttaga böter av dem, som utan laga förfall ifrån katekisimiförhören sig avhålla eller uti andra mål, som angå kyrkodisciplinen.

2:o) Utsattes plikt även för de av församlingens ungdom och tjänstefolk, vilka utan laga förfall avhålla sig från katekisimiförhören. De som olagligt utblir ifrån förhör, som pastor i församlingen håller, böte första gången 2 skill. banco och sedan varje gång dubbelt. De som åter utebliva ifrån de förhör, som skolmästare i kyrkan håller, böte första gången 1 skill. b:co och sedan varje gång dubbelt. När gudstjänst är utlyst till kl. 11 på dagen, måste de aldra sist kl 10 vara i kyrkan, men är den utlyst till kl. 8 om morgonen, hålles förhöret strax efter gudstjänstens slut och så länge skolmästaren finner det nödigt. Sexmän åtnjuter 2 skillingar i betalning av den eller de, som gjort sig till böter förfallne. De influtna

böter tillfaller fattigkassan och för vilka sexmännen åligga att redovisa……/Gustaf Reinicke/

Klintebilder april 2002