Tack

Pingisen på farammarsch

I Klintehamn bedrivs flera sporter bl.a Bordtennis eller "Pingis" som man säger i vardagstal. Här i Klinte drivs sporten i KIK:s regi.
Vi har ett tiotal äldre spelare som spelar på söndagskvällar och de deltar även med framgång i seriespel.
Vi har träning och tävlingar för ett tjugotal ungdomar två kvällar i veckan under ledning av Bosse Ekman och Urban Åshlund. Vi deltar i de tävlingar som anordnas på Gotland med varierande framgång. Pingisen är väl förankrad på Gotland och det kan vara uppemot hundratalet spelare, uppdelade efter förmåga som deltar i tävlingarna.
Detta år har vi också ett lag i "Bästa-Fyran" med våra duktiga 92-or. Bästa 4:an är en riksomfattande tävling i pingis för landets fjärdeklassare. Bästa lag från Gotland får åka till Stockholm den 11-12 maj för att spela mot de övriga distrikten i landet. Resan och uppehåll för lagen betalas av Svenska Bordtennisförbundet och laget i vårt fall består av tre pojkar och två flickor, två reserver och två ledare. Resten av klassen kan åka med och heja om de vill men får då betala själva betala för resan.
Kom gärna och titta på KIK:s klubbmästerskap i pingis, löragen den 29 mars i stora Klintehallen med start kl. 10. Se annons på annat ställe i bladet.
/Bo Ekman, KIK/

Ny fars med Teatergruppen För Närvarande

Förra året frågades: VEM ÄR PLUTO?
Nu kommer den fristående fortsättningen, Pluto Kommer Tillbaka, om den hemska terroristen Pluto, förklädnadens mästare, konung Sven-Åke VII och många andra.
I år får För Närvarande värsta möjliga konkurrens av Länsteaterns Byxhugg - "men vi är i alla fall billiga" säger gruppen, "60 kronor".
Klintebladet som besökt en repetetion, vågar utlova tillräckligt med goda skratt för dom pengarna.
Medverkande är: Eva-Lisa Arvidsson, Rebecka Eldh, Niklas Nordborg, Erik Bergh, Jan-Eric Granwald, Jan Johansson och Janne Nilsson.
Föreställningarna ges på RONDO, Klintehamn och speldagarna är onsd 12/3 kl. 19 - premiär, lörd 15/3 kl. 17 och månd 17/3 kl. 19.
Teatergruppen kommer sedan tillbaka med ytterligare tre föreställningar i april.

Biblioteket i Klintehamn

Hej alla läsare av Klintebladet! Det är ett tag sedan vi skymtade i bladet. Sedan sist har det hänt lite grann bland våra bokhyllor. Vi har möblerat om! Så den som var van att hitta småbarnsböckerna i rummen på andra sidan salen, måste nu vända tvärt om och traska längst norr ut till rummet där gotlandicaavdelningen hållit till sedan 50 år tillbaka.
Vi tyckte helt enkelt att småbarnen och deras föräldrar behöver ett eget rum med flera sittplatser.
Vi har fått överta barnmöbeln från biblioteket i Borgen, så nu har vi vita stolar och bord med prinsesskronor på, lite nötta men ändå!
Det har medfört att vi flyttat gotlandicaavdelningen till rummet med alla mer eller mindre lättklädda damer på väggarna. Romaner finns längst söderut och all facklitteratur är samlad i rummen strax norr om trappuppgången.
Vi har också fått bredbandsuppkoppling och våra två publika datorer går som tåget. De är placerade tillsammans i det första rummet innanför trappuppgången.
Vill man surfa eller skriva ut dokument så går det bra att boka tid. 2 t/veckan per person. Det är kostnadsfritt. Däremot kostar det 5kr/sida svart/vitt och 10 kr/sida i färg när man kopierar från datorerna.
Det rum som är sig likt är vår vackra sal med sina målningar och expeditionen.
Just nu byter en elektriker ledningar i hela huset. Elnätet har dömts ut och måste åtgärdas. Så vi får nu se om vi får byta ut de föga tidsenliga lysrören mot mer funktionell
belysning.
 

Under våren kommer våra glädjespridare Gotlandsmusiken att en gång /månad ge konserter i biblioteket. De som inte passat på att besöka dessa konserter, måste jag bara beklaga – Kl 14.00 en eftermiddag kan man sitta och njuta av någon av de proffsiga och spelglada musikgrupperna. De har valt att förlägga en del av sitt program på landsorts-biblioteken för att nå ut till befolkningen. Det kostar ingenting. Vill man stanna och fika och prata med varandra dukar vi fram eftermiddagsfika för en billig penning.
Dessa konserter annonseras i bibliotekens måndagsannons, affischeras på samhället, finns med på Bibliotekets hemsida och i Radio Gotlands evenemangstips.
Unna Dig en musikalisk glädje stund i den vackra salen!

Varje torsdag har har Viveka Falck sagostund för förskolebarnen kl 10.00.
En tisdag i månaden är babyar med sina föräldrar välkomna på Babycafé.

Under sommaren planerar vi tillsammans med Inger Rosavall att visa Staffan Rosvalls orchidéteckningar från Kreta och Gotland. Då hoppas vi också kunna ha en rad program i sommarkvällen, som har utställningen som gemensam nämnare.

Till dess hoppas vi här på Klinte bibliotek att Du passar på att besöka oss. Läsa tidningar, tidskrifter, botanisera bland alla våra böcker och kanske rekvirera de titlar vi inte har från något av alla andra bibliotek på Gotland, som vi kan låna från alldeles gratis.
Här kan du också kopiera på vår kommunkopiator för 1kr/sida.

När kan du komma åt allt detta? Våra öppettider är månd – torsd 13 – 19 och fred 13 – 16.
Du når oss på tel 20 48 53 fax är 20 48 54. Vår hemsida : http://bibliotek.gotland.se. Klicka vidare Gotlands bibliotek och Klintehamn.

Vänligen , Anna-Karin Buskas, Viveka Falck , Anita Runfeldt och Lillemor Törnvall Olsson, biblioteksföreståndare

trin

Från Trinidad till Klinte med hälsokost

Klinte Företagarförening

Klinte Företagarförening höll sitt årsmöte lördagen den 15 februari i konferensrummet på Cedergrens kontor i närvaro av ett tjugotal personer.

Årsmötet inleddes av Curt Cedergren som hälsade alla varmt välkomna. Han valdes också att leda årsmötesförhandlingarna och föredrog även styrelsens årsredovisning för år 2002 ur vilken vi har saxat följande.

”Föreningen hade vid utgången av verksamhetsåret 47 betalande medlemmar, en ökning med två medlemmar från föregående år.

Styrelsen har haft huvudansvaret för verksamheten inklusive ekonomi och administration, medan väsentliga delar av det löpande arbetet har delegerats till Köpmannagruppen och Framtidsgruppen. Ledare för dessa grupper har varit Christer Winzell respektive Tina Hurtig.

Köpmannagruppen

Köpmannagruppen har arbetat med samordning av annonsering i lokalpressen där också en namn- och telefonlista på föreningens samtliga medlemmar publicerats. Man planerar för en större ”Välkommenskylt” ungefär där den gamla fanns mittemot Köpmansgården.
Stipendier utdelades till förtjänta elever vid Donnergymnasiet på deras examensdag i juni.
I likhet med de flesta tidigare år innebar julmånaden ett stort antal aktiviteter. KIK satte upp julgranar och slingor med belysning samt skötte tillsynen av dessa på gruppens uppdrag.
Årets julbock sattes upp på torget den 7 december i samarbete med Lions och färden genom samhället ingick i programmet för Klinte Julmarknad.
I samarbete med Lions anordnades en julkonsert i Klinte kyrka den 14 december. Ett mycket uppskattat och välbesökt evenemang.

Framtidsgruppen

Årets upplaga av Gotlandsguiden, innehöll på Framtidsgruppens initiativ en namn- och telefonlista på Föreningens medlemmar, förutom text och annonser från Klintehamn.
Flaggspelet har kompletterats och snyggats till för att pryda samhället under sommarmånaderna.
Presentcheckar (presentkort) som är giltiga hos föreningens medlemmar har tryckts upp i valörerna 50 kr och 100 kr. Presentcheckarna kan köpas i butiker som är medlemmar i föreningen eller på Handelsbankens kontor.
Kontakt har tagits med Vägverket angående den planerade cykelleden Tofta – Västergarn. Gruppen vill att den fortsätter utmed Klinteviken i stället för att korsa Visbyvägen vid infarten till Warfsholm för att sedan fortsätta Norra- och Södra kustvägen genom samhället.
Korsningen Visbyvägen x Hamnvägen fortsätter att vara olycksdrabbad och gruppen fortsätter sitt arbete för att en rondell anläggs innan någon riktigt allvarlig olycka inträffar.
Det projekt för belysning av Warfsholmsbron som startades av Båtklubben 2001, har stötts av gruppen och många av föreningens medlemmar har lämnat bidrag till finansieringen. Projektet är nu slutfört och bron har fått en både ändamålsenlig och vacker belysning.”

Lars Högdal föredrog revisorernas berättelse. Inga anmärkningar förelåg och ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrktes. Resultaträkningen och balansräkningen kunde därmed fastställas och styrelsen beviljas ansvarsfrihet.

Efter valförrättningen har Företagarföreningen följande funktionärer:
Ordförande: Tina Hurtig, vice ordförande: Lars Cramér, sekreterare: Marie Hoas, Kassör: Kurt Arvidsson. ordinarie styrelseledamöter: Rolf Johansson och Kerstin Siggelin, ersättare i styrelsen: Lennart Ljungdahl och Marie Modin.
Revisorer: Curt Cedergren och Lars Högdal, ersättare Bernt Lagergren. Valberedning: Vivianne Jacobsson, Lena Högdal och Christer Winzell.

Efter årsmötet intogs gemensamt en delikat middag på Gullbro Kök & Bar. Till middagen anslöt sig ytterligare deltagare. Macke Almqvist och Kennet Wernqvist svarade för sång och musikunderhållningen ur en bred och varierad repertoar, ett synnerligen uppskattat inslag bland kvällens aktiviteter.
Rolf Johansson framförde medlemmarnas tack till Tina Hurtig som påtagit sig huvudansvaret för kvällens mycket lyckade arrangemang.

Utbyggnad av Klinte kyrkogård

FÖRSLAG

Undertecknad har på uppdrag av kyrkorådet i Klinte församling skissat på en utbyggnad av Klinte kyrkogård. Underlaget för utformningen är, förutom äldre ritningar och den befintliga situationen, de diskussioner som fördes på plats 2002-09-30 med representanter från såväl kyrkorådet som personalen. Grundläggande var önskemål om fler kistgravsplatser, en större parkeringsplats, att i möjligaste mån bevara den ängskaraktär som finns samt någon form av vattenanläggning i den nedre (västra) delen av änget.

Befintlig situation

Exploateringsområdet ligger söder om befintlig kyrkogård och i direkt anslutning därtill. Marken är tidigare avstyckad för detta ändamål. Området har de senaste åren röjts och är idag att betrakta som ett gotländskt änge med överståndare av friväxande ask (enstaka björk), mellanskikt av klappade askar (de flesta döda), samt buskskikt av i huvudsak hassel men även vildapel och fläder. Det finns i änget potential till ett lägre buskskikt med skogskornell. Nedre delen (västra) av änget tyckts tidvis vara fuktigt. Närmast befintlig kyrkogård är det i dagsläget en öppen gräsyta vilken används som spontan parkeringsyta. Här finns även vissa brunnar och en dräneringsledning.

 

Målsättning

Målsättningen med den nya utformningen är att integrera änget så att det blir en del av den nya kyrkogården samtidigt som kistgravsområdet bör ha samma karaktär som befintliga kistgravskvarter. Det är viktigt att å ena sidan det nya kistgravsområdet hänger ihop med tidigare kistgravskvarter samt å andra sidan att besökaren i änget känner att hon befinner sig inom kyrkogården. Målsättningen har även varit att införa nya gravskick i församlingen. I församlingen finns idag kistgravar samt urngravar.


Förslag, utformning

Utformningen bygger på att förlänga de kistrader som idag finns på den gamla delen. Den befintliga muren mot söder sänks eller ersätts med en lägre mur. Vidare anläggs en lägre mur mellan det nya kistgravsområdet samt ängesområdet. Denna mur blir delvis en stödmur då det kommer att bli en viss nivåskillnad mellan kistgravsområdet och änget. Kring hela änget anläggs en högre mur vilken anslutes till befintlig kyrkogårdsmur. Detta för att förstärka känslan av att även änget tillhör kyrkogården. Alla murar anläggs som s k kallmurar och i kalksten.

I anslutning till landsvägen (mot Fröjel) anläggs en parkeringsplats med plats för ca 12-13 bilar. En stor fin flerstammig ask får vara kvar och markera entrén till änget. I änget anläggs en stig (barktäckt). Längs med stigen anläggs tre stycken s k askgravsområden. Gravarna markeras med natursten/fältsten. Namnet på den avlidne kan endera huggas in i stenen eller så kan stenen förses med en gjuten bricka. Längst ner i väster gör stigen en avstickare över en bro mot en smyckningsplats formad som en vattenkälla/brya. Där finns ett par bänkar och en utsikt mot kyrkan. Snittblommor/ljus på sättas på kanten av källan. Jordningsområdet markeras med natursten (fältsten). Gränsen mellan änget och parkeringsplatsen markeras med en lägre mur.

Beträffande växtmaterialet bibehålles en stor del av befintligt växtmaterial i änget varpå karaktären och rumsligheten från början är klar. En viss gallring krävs för att erhålla tillräckligt med ljus. Den enda nyplantering som föreslås är en ny trädrad mot landsvägen vid parkeringsplatsen. Där bör man plantera lind för att få en sammanhängande bild med den gamla delen. Lämpligen väljes sorten Tilia cordata ´Rancho´ eller Tilia cordata ´Greenspire´ vilka dels inte blir mer än ca 10-15 m höga samt har den egenskapen att de är mer eller mindre fria från honungsdagg. Meningen är att de skall få vara friväxande och man slipper klappningsmomentet vilket på sikt sparar inte bara trädet utan även ekonomin. Kistgravsområdet bör anslutas till de befintliga kistgravskvarteren beträffande rader och eventuellt växtmaterial. Man bör fundera på att plantera häckar mellan de kistgravsrader som har gravstenarna med ryggarna mot varandra. Detta av såväl estetiska skäl som kostnadsmässiga. Med lämpligt växtmaterial och en bra etablering är häckar ett skötselextensivt alternativ. Som klippt häck fungerar t ex Carpinus betulus (avenbok) Acer campestre (naverlönn) Cotoneaster lucidus (häckoxbär) Ligustrum vulgare (liguster) samt Ribes alpinum (måbär). Som friväxande häck fungerar t ex Berberis thunbergii ´Atropurpurea´(röd häckberberis) Cotoneaster divaricatus (spärrgrenigt oxbär) samt Cotoneaster lucidus (häckoxbär). Önskas en vintergrön häck kan Thuja occidentalis ´Fastigiata´(häcktuja) vara ett lämpligt alternativ.

Ett gångsystem föreslås från parkeringen in i kistgravsområdet längs med befintlig mur och in mot änget i väster. Denna bör vara hårdgjord och klara av mindre motorredskap. Ytskiktet föreslås vara gånggrus. Parkeringsplatsen kan ha ett ytskikt av naturgrus.


Förslag gravskick

Kistgravsområdet avser ett traditionellt gravskick för kistgravar. Området bör anpassas till intilliggande gravkvarter beträffande gravrader, föreskrifter, växtmaterial etc. Platserna upplåtes med gravrätt. Lämpligen upplåtes de platser som ligger som s k dubbelradar, (där stenarna placeras med ryggen mot varandra) som tvåplatsgravar (dubbel bredd) och övriga med enkel bredd. Gravarna ligger traditionellt i öst-västlig riktning.

Askgravarna avser ett mellanting mellan minneslund och traditionella urngravar. Gravsättning sker av aska utan hölje men på en förbestämd plats. Platserna upplåtes med gravrätt, de anhöriga får välja plats men får inte närvara vid gravsättning. (Eventuellt kan ett av de tre områdena upplåtas för urnor där de anhöriga har möjlighet att närvara vid gravsättning). Platserna får markeras med en natursten (fältsten) där namnet kan avgjutas på metallbricka som skruvas fast i stenen endera kan namnet huggas in i stenen. Varje plats bör rymma och tillåta åtminstone två askor/namn då makar skall kunna gravsättas på samma plats. De anhöriga får bidra med utsmyckning genom snittblommor i vas samt gravljus. Plantering o dyl. bör inte tillåtas. Det är här mycket viktigt med tydlig information och tydliga gravplatsföreskrifter i samband med upplåtelsen.

Minneslunden avser gravsättning av kollektiv samt anonym karaktär inom gemensamt avgränsat område. Jordningsområdet avgränsas med fältsten lagd i öppen ängsyta. Här förekommer ingen gravrätt. Besökare får bidra med utsmyckning av snittblommor och ljus vilket placeras i anslutning till ett anlagt vattendrag/källa. Här placeras en till två bänkar med utsikt mot kyrkan.



          Vy från landsvägen                             Vy från minneslunden

Praktisk aspekt

Kistgravsområdet bör projekteras så att dubbelt gravdjup kan erhållas. Tre provgropar grävdes 2002-10-03 vilka markeras på karta. Provgrop 1 stötte på berg efter ca 1.60 m, provgrop 2 och 3 stötte på berg efter ca 1.70 m. Ingen av provgroparna visade något grundvatten efter att ha stått öppna ca 1 v. Marken för kistgravar behöver med andra ord höjas ca 0.40 cm. I jämförelse ,med en höjdavvägning gjord 1981 av VIAK AB kommer höjdnivån på det nya kistgravsområdet i stort sett att överensstämma med höjdnivå innanför muren på befintlig kyrkogård. Dränering eller inte är frågan. För att säkert svara på detta måste fler provgropar grävas tidigt på våren då grundvattnet står som högst. Det går en befintlig dräneringsledning på utsidan och längs med den befintliga muren (ca 3 m ifrån). Det är därför enkelt att dränera kistgravsområdet och ansluta till befintlig ledning. Dock bör man ha i åtanke att all dränering från kyrkogårdsmark (vid nyanläggning) skall renas enligt Miljöbalken SFS 1998:808 9 kap 2 §, då vatten som avleds från begravningsplats klassas som avloppsvatten. Vidare krävs en viss omgrävning i samband med en dränering vilken på sitt sätt försvårar gravgrävning med mera ras etc. Förslaget rymmer idag 195 kistplatser (räknat på enkelt gravdjup).
Befintligt växtmaterial från änget bibehålles och nyttjas även i kistgravsområdet. Syftet är att göra en mjuk övergång mot änget och integrera detta i kyrkogården som helhet.

Askgravsområdena är föreslagna att vara tre stycken med plats för 23+23+19 stycken askgravar. Dessa är storleksmässigt väl tilltagna och kan om så krävs krympas i storlek. Varje askgrav bör rymma minst två askor. Det är lätt att utvidga dessa områden samt att utöka med fler om det i framtiden finns behov för detta.

Jordningsområdet vid minneslunden är föreslaget ca 30-35 kvm vilket rymmer ca 500 askor (räknat på 0.25x0.25 m/aska).


Skötselaspekt

Kistgravsområdet sköts traditionellt med klippt gräsmatta. Änget bör skötas som ett änge med fagning på våren och slåtter på sommaren. Eventuellt bör jordningsområdet samt själva askgravsområdena slåttras en extra gång. Hö/gräs samlas ihop efter slåtter. De befintliga små askar som tidigare klappats/hamlats bör man fortsättningsvis klappa/hamla vart 3-5 år. Hasseln kan vid behov föryngras genom total nedskärning. De stora friväxande askarna som skall bibehållas bör inte klappas då de är för stora för att klara av detta. Man kan med fördel släppa upp vissa mindre buskage/lundar av den befintliga skogskornellen som bl a får en fantastisk höstfärg. Vidare kan änget föryngras genom att man släpper upp enstaka askskott för endera klappning eller som friväxande träd. Området utanför exploateringsområdet som enligt uppgift även ägs av kyrkan kan och bör röjas rejält. Här kan man därefter med fördel släppa på bete i form av lamm.

Johan Arvidsson
Kyrkogårdsingenjör/förman
Kyrkogårdsförvaltningen Visby
Tfn. 0498-20 68 84, 070-305 00 99
Fax 0498 20 68 85
E-post johan.arvidsson@visbydomkyrkoforsamling.nu