|
KLINTEHAMNS SMÅBÅTSHAMN
Under
försommaren 2006 var Lena Andrén och Therese Harrysson från
Department of Earth Sciences Marine Geology i Göteborg, i
Klintehamn för att göra en studie av strömförhållanden,
geokemi och sedimentprocesser inför en utbyggnad av
småbåtshamnen. (Sammandrag)
Klintebladet har fått ta del av resultatet av deras studie,
och vi redovisar här den del som rör bakgrunden och
sammanfattningen.
Hela studien finns i ett exemplar på Klinte Bibliotek, där
intresserade kan läsa hela innehållet i studien.
Klinte båtklubb, Klintehamn, Gotland, planerar en utbyggnad
av småbåtshamnen vilken kommer att innebära anläggande av
vågbrytare samt muddring i hamnområdet. I den muddrade
rännan som idag utgör småbåtshamnen uppstår tidvis en
växlade ström vilken försvårar vid till- och utläggning av
båtar. Längs Gotlands västkust pågår en storskalig
sedimenttransport norrut, och sedimenten utanför Klintehamn
är mycket mobila. Varvsholmsstranden norr om småbåtshamnen
är utsatt för stranderusion. I småbåtshamnen ackumuleras
stora mängder sand i form av sandbank, vilket gör att
regelbunden underhållsmuddring är nödvändig. Klintehamns
läge längst in i en storskalig bukt med flera grunda vikar
och omfattande antropogen påverkan göt området komplext ur
en sedimetologisk synvinkel.
Fältarbetet i Klintehamn genomfördes 15 – 20 juni 2006 och
omfattade handodling, strömmätning och sedimentprovtagning.
Vattendjupsdata digitaliserades och ur en djupkarta som
framställdes kunde information hämtas för att beräkna
perioden av en hamnseiche. Denna jämfördes med uppmätta
strömmens svängningar. Perioderna stämde bra överens varför
det konstaterades att viken har en självsvängning.
Strömsimulering med hjälp av vattenståndsdata från Visby
visade att strömmen sannolikt inte beror av storskaliga
vattenståndsförändringar. En trolig orsak till strömmen i
rännan är hamnseichen som i sin tur troligen driva av
vinduppstuvning. En utbyggnad av småbåtshamnen skulle kunna
eliminera problemet.
Kornstorleksanalys genom torrsiktning och transportanalys
enligt McLaren (1981) utfördes på de grovkorniga
sedimentprover som togs vid Varvsholmstranden och i
småbåtshamnen. Proverna från Varvsholmsstranden har en
varierande kornstorleksfördelning och transportanalysen
indikerar en sedimenttransport norrut. Proverna från
småbåtshamnen är välsorterade och indikerar en
sedimenttransport i sydostlig riktning.
På de finkorniga sedimentproverna från Varvsholmsviken och
småbåtshamnen utfördes våtsiktning, kolkväveanalys och
tungmetallanalys enligt Svensk standard. Ett prov
analyserade av Analytica AB med avséende på tennorganiska
föreningar. Resultaten visar generellt låga
tungmetallhalter, undantaget kadmium och koppar, samt låt
TBT-halt vilket underlättar hanteringen av muddermassor vid
en utbyggnad.
Sandbanken i småbåtshamnen är troligen uppbyggd av en eller
flera sandrevlar. Konstruktion av en vågbrytare bör utföras
på ett sätt så att sedimentackumulationen inne i hamnen
förhindras i största möjliga utsträckning. Troligtvis kommer
dock underhållsmuddring att vara nödvändig även efter en
utbyggnad. För att stävja erosionen vid Varvsholm föreslås
sandtillförsel vilket skonar den naturliga standen.
Om ingen antropogen påverkan hade förekommit i området
skulle troligtvis det sedimentöverskott som sandrevlarna
utgöt, tillsammans med effekten av landhöjning, på sikt fått
Varvsholmsviken att helt sedinentera igen. Hamnområdet
kräver i nuläget återkommande muddring för att inte växa
igen. Även om ackumulationen till en viss grad kan
förhindras genom en optimalt konstruerad vågbrytare kommer
underhållsmuddring med största sannolikhet att vara
nödvändig i fortsättningen.
Vid utbyggnad enligt Klinte båtklubbs förslag kommer
muddring av småbåtshamnen att generera ca 87 000m3
muddermasson som skall placeras i ett område söder om
Lanthamnen. En alternativ dumpningsplats för muddermassor
från sandbanken kan vara Varvsholmsstranden, som i dagsläget
är hårt drabbad av erosion. Däremot muddermassor av morän
eller gyttjelera med innehåll av tungmetaller inte lämpade
för dumpning på Varvsholmsstranden.
En föreliggande risk vid muddring är att tungmetaller
frigörs i vattenmassan, på grund av förändrade
redoxförhållanden. Zink, bly, koppar och kadmium får en ökad
mobilitet vid ökade syrehalter. Spridningen av tungmetaller
kan ske vid muddringen och/eller då massorna dumpas på land
där syretillgången är högre. Deponeringen på på land kräver
därför ett tillslutet område med lakvattenkontroll. En
ackumulationsbotten med låg syrehalt är att föredra som
dumpningsplats om muddermassorna skall dumpas till havs.
Denna typ av havsbotten finns dock inte i Klintehamns närhet
och transport av massorna blir nödvändig.
Ett utökat antal båtar i Klintehamn kommer att utgöra en
miljöbelastning i området. Genom att investera i långsiktigt
miljövänliga lösningar kan dessa problem undvikas i stor
utsträckning. En förutsättning för utbyggnad är stora
anläggningsarbeten på land i for av vägar till och från
hamnområdet samt parkeringsplatser. För att göra
småbåtshamnen mer attraktiv och miljön trevligare skulle
träd kunna planteras som en ridå på piren. Med någon form av
bullerskydd skulle Lanthamnens omedelbara närhet bli mindre
påtaglig.
Ytterliga studier
För att kartlägga hur sedimenten kommer att röra sig efter
en utbyggnad och huruvida den stående vågen kommer
förändras, bestå eller försvinna krävs matematiska modeller
och datasimuleringar. Dessa simuleringar skulle grunda sig
bland annat vågornas höjd och infallsvinkel vilka är
parametrar som inte här uppmätts i denna studie. Modellerna
av detta slag skulle kunna utgöra en grund för att avgöra
hur en vågbrytare bör konstrueras för att ge största möjliga
skydd för vågor och minsta möjliga sedimentackumulation i
hamnbassängen.
För att ta reda på hur stora sedimentmängder som kommer att
ackumuleras eller eroderas behöver också en noggrann
sedimentbudget framställas. Data kan hämtas från
bathymetriska mätningar, studier av gamla kartor, sjökort
och flygbilder och/eller beräkning av de mängder sediment
som transporteras längs Gotlandskusten.
Genom att utföra strömmätningar i rännan under ett kraftigt
lågtryck med starka vindar skulle en maxhastighet för
strömmen kunna uppmätas. Långa mätserier skulle tillsammans
med exempelvis vinddata kunna fastställa orsaken till
hamnseichens uppkomst. Denna typ av undersökning är dock
inte nödvändig inför en utbyggnad, men är intressant ur en
vetenskaplig synvinkel.
Slutsatser
Genom utförda undersökningar och modelleringar kan det
konstateras att en hamnseiche, troligen orsakad av
vinduppstuvning, tidvis uppstår i hamnbassängen och ger en
en ström i den muddrade rännan. Vid utbyggnad kommer ett
ökat vattendjup och en större tvärsnittsarea vid inloppet
direkt leda till att strömstyrkan i rännan minskar.
Utbyggnaden kan även leda till att hamnseichen elimineras,
vilket i sin tur också minskar strömstyrkan i rännan.
Dessvärre kan förändringen av strömmarna komma att förändra
vattenomsättningen inne i Varvsholmsviken. Den grunda viken
visar idag tecken på övergödning och en minskad
vattencirkulation leder till minskad syretillgång vid och i
botten.
Sandbanken i småbåtshamnen är troligen uppbyggd av en eller
flera sandrevlar. Ackumulationen av sand leder till att den
muddrade rännan hotar att växa igen. Detta kan på kort sikt
lösas genom att området muddras, vilket sker i dagsläget. En
utbyggnad av småbåtshamnen kommer att förändra orådets
vatten- och sedimentrörelser. Konstruktion av en vågbrytare
måste utföras på ett sätt så att ackumulationen inne i
småbåtshamnen förhindras i största möjliga utsträckning.
Troligtvis kommer dock underhållsmuddring att vara nödvändig
även i fortsättningen.
Halterna av tungmetaller i området är generellt låga, med
undantag för kadmium och koppar som uppvisar något förhöjda
värden. Innehållet i TBT är lågt och bör inte utgöra något
problem vid hantering av muddermassor. Kontaminerade
muddermassor från området bör placeras på en
ackumulationsbotten till havs alternativt på land i en
sluten deponi. Icke kontaminerade muddermassor från
sandbanken kan användas som utfyllnadsmaterial eller
placeras vid Varvsholmsstranden som en kortsiktiglösning av
erosionsproblematiken. Den pågående erosionen vid stranden
bör stävjas även långsiktigt genom upprättande av någon form
av erosionsskydd.
En utbyggnad av Klintehamns småbåtshamn är mycket viktig för
utvecklingen av Klintehamn, då den kan generera flera nya
arbetstillfällen genom en ökad tillströmning av turister.
Tack
Utan eldsjälarna i Klinte båtklubb, med Sven Jakobsson som
vår kontaktperson, hade detta projekt inte varit möjligt att
genomföra; stort tack för all hjälp och ert vänliga
bemötande både före, under och efter vår vistelse i
Klintehamn. Ett stort tack också till Göthe och Marie Modin
på Warfsholm som lät oss bo på pensionatet under fältveckan.
Vi vill även tacka Thomas Ekholm på hamncaféet som försåg
oss med energi under bråda dagar. Ett tack förtjänar också
alla andra nyfikna och vänliga klintehamnsbor.
Modell över den nya småbåtshamnen
|