|
Klinte Båtklubbs
Miljöarbeten
I maj 2003
gav Länstyrelsen på Gotland ut en Rapport, Gotländska
miljömål – Underlag och förslag. I denna rapport listade man
de olika delområden, där uppställda miljömål skulle uppnås.
De var : Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande
sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans,
Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar,
Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Giftfri miljö,
Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad
klimatpåverkan.
Klinte Båtklubb valde att lokalt arbeta med –Levande sjöar
och vattendrag och har sedan 2001 arbetat med åtgärder för
att skapa goda förutsättningar för en fungerande miljö i
våra vikar och vattendrag. Arbetet började utifrån många års
diskussioner om att det måste gå att göra något åt att
fisken försvinner, att vikarna och åarna växer igen, att
vattenkvaliteten försämras och att vi alla som bor här
ständigt är frustrerade över detta, men ingen upplever sig
ha möjligheter/makt att göra något åt detta. Tidigare hade
vi ett givande fiske efter gädda och abborre i Klinteviken
och Sandboviken. Vattenkvaliteten var då betydligt bättre än
i dag i de små vikarna och den stora ”Klintebukten”.
Båtklubben har nu i fem år med visst stöd från Fiskeriverket
(via Länstyrelsen) förbättrat åmynningarna och i viss mån
åbottnar för att skapa bättre förutsättningar för
havsöringen. Detta har givit tydliga resultat vilket bl.a.
har provats genom provfiskning (elfiske) på vissa sträckor i
Robjensån som har visat sig vara en av Gotlands bästa
reproduktionslokaler för öring. Peter Landegren, Gotland,
menar i sin doktorsavhandling att de åar som ger de bästa
överlevnadsförutsättningar för yngel, är de som har
anslutande havsvikar som kan fungera som barnkammare för
ynglen.
Klinteviken är en sådan vik. Arbetet med restaureringen av
åarna har utförts av medlemmar i Båtklubben, som frivilligt
avsatt tid och bidragit med maskiner och annan utrustning
som har behövts för detta. Intresset i övriga samhället har
varit stort, inte minst för att ån rinner tvärs genom
samhället.
Berörda markägare har varit mycket positiva till arbetena.
De gjorda insatserna har dock fått oss att inse att det
måste tas större ingrepp för att rusta upp åarna och
vikarna, och för att vi sedan skall ha en långsiktig
planering och uppföljning så att förbättringarna kan
vidmakthållas och vid behov kompletteras. Kuststräckan
mellan Paviken och Klintehamn är vidare en fantastisk miljö
för många kust-/strandhäckande och sträckande fåglar. Även
för dem är det viktigt att vikarna och strandzonerna inte
växer igen. De senaste årens kraftiga ökning av antalet
hägrar och skarvar, är en oroande faktor när det gäller den
framtida utvecklingen av fiskebestånden.
Utifrån den kännedom om vattnen och trakterna runt
Klintehamn skissar Båtklubben här det som man i dagsläget
ser som de angelägnaste åtgärderna för att förbättra miljön.
Åtgärderna måste således vidtas så att de gynnar både fisk
och fågel och övrig fauna. Utförandet måste också ske på ett
sådant sätt att de boende i samhället, och då inte minst de
berörda markägare, upplever det som sin angelägenhet.
De största insatserna krävs sannolikt för att få ordning på
vikarna och de strandzoner som har utgjort lekmiljöer för
gäddorna. Idag breder vassbälten ut sig och därmed finns
inga strandområden som översvämmas och kan fungera som
lekområden för gäddorna. Försvinner de varierade miljöerna i
vikarna så drabbas även abborrarna. Vikarna kring Klintehamn
ser klubben som mycket viktiga eftersom det finns få vikar
och vattendrag på Gotlands västkust, som kan fungera som bra
reproduktionslokaler gör gädda och abborre.
Båtklubben har
följande förslag till åtgärder.
- Fortsätta med det påbörjade arbetet med restaurering av
åarna Robbjensån och Varbosån.
- Restaurering av Klinteviken till vilka åarna mynnar.
- Restaurering av Sandoviken
- Förlängning av utsläppsledningen från reningsverket i
Klintehamn, som idag även renar avlopp fån Tofta i norr till
Eksta. Idag sker utsläppen endast ca 100 meter från land
vilket innebär att avloppsvattnet vid de förhärskande
sydvästliga och västliga vindarna trycks in mot stränderna
och hamnområdet och därigenom väsentligt försämrar
förutsättningarna för de inre delarna av ”Klintebukten” och
de inre delarna av vikarna Klinteviken och Sandboviken.
Utloppsledningen måste förlängas så långt ut att utsläppet
sker där de kan blandas ut ordentligt genom havsströmmarna
vilka tyvärr inte gör någon sväng in i Klintebukten.
Klinte Båtklubb har som sagt tagit del av miljömålen för
Gotland och anser att de åtgärder man gjort bör kunna ligga
helt i linje med intentionerna i förslaget till
handlingsplan. De åtgärder man skissat, bör kunna bidra till
miljöuppfyllelsen inom målområdena: Levande sjöar och
vattendrag, Hav i balans och Ingen övergödning.
Det finns många i Klintehamn som är intresserade och villiga
att arbeta för en bättre miljö och vi har genom Båtklubben
en organisation som är brett och väl förankrad i samhället
och som han ta ansvar för mycket av det arbete som måste
göras. Klubben ser fram mot en givande diskussion med
Länstyrelsen om vad som kan göras inom ramarna för de medel
som kommer att avsättas för åtgärder för att uppnå
miljömålen.
För Klinte Båtklubb
/Peder Ahlström/
|