| Meddelande från Klinte
Hembygdsförening 1984
När hembygdsföreningen 1973 fick Ragnar Ahlströms unika snickarsamling som gåva lämnade han också med några andra äldre föremål. Träskrinet som visas här är ett av dem. Det kan ha använts för förvaring av mindre saker i en snickarbod men dess fina dekor gör det troligt att det har haft ett annat bruk. Vanligen användes den här typen av skrin som förvaringsplats för rakknivar och andra små personliga tillhörigheter. En vacker skeppsbild är skrinets finaste dekor. En ristning av en tvåmastad skuta, till sin typ en s.k. svensk galliot från 1700-talet. Karaktäristiskt för fartygstypen är den starkt rundade stäven. Skutan har även kajutafönster markerade i bordläggningen akterut, roder och flaggor i masttopparna. På skrinets andra sida finns en lång rad med initialer, som möjligen kan tyda på ett ursprung som fästmansgåva, och datum, den 12 april 1834. I övrigt finns på skrinets ändar nästan utnötta cirkelmönster. Locket är förkommet och ersatt med ett nytt. Det har säkert också varit rikt dekorerat.
Målningen här ovanför skänktes till Värsändegården tillsammans med några andra tavlor, bl.a. de två kungatavlorna, "Kungafamiljen" och "Fem generationer" från Helmer och Olga Krusell, Robbjens. Inga anteckningar om skeppsbildens ursprung eller dess ev. anklnytning till någon sjöman från Klinte finns bevarade. Den är målad med limfärg på papp och har en mycket otydlig signatur i nedre högra hörnet. S/S SCANTINAVIA var en Göteborgsbåt tillhörande Förenade Ångfartygs-aktiebolaget i Göteborg, ägare W. Frodin. 72,35 m. Lång, 1552 brt.ton, med en ångmaskin på 620 hk. Den var byggd i Greenock i England 1899. Som hos de flesta gamla skeppsporträtt är fartyget mycket noggrant och kunnigt återgivet med rigg, räcken och däcksbyggnader. Den här bilden har dessutom, trots sin enkelhet, en stark stämning med sin mörka himmel och höga vågor.
Skonerten FELIX blev 1872 registrerad i Klintehamn. Huvudredare och senare ensam ägare var köpmannen Reinhold Snöbohm. Felix var på 128,80 nt. Ton, byggd i ek och furu i Hudiksvall 1845, 24,72 lång, 6,39 m. Bred. Skeppare var 1882 då tavlan målades C.O Gardell. Skutan strandade på 1890-talet på Varvsholm mitt för kalkugnen. August Lindqvist som var eldare i badhuset bredvid strandningsplatsen fick hugga upp den till bränsle under ångpannan. Felix namnbräda låg kvar bland andra minnen efter varvet i den gamla buhusboden på Varvsholmen som nu är riven. Namnbrädan, varvsblock och andra skuttillbehör skänktes av fru Ingeborg Snöbohm till Erik Olsson och tillhör nu Koviks Fiskerimuseum. Tavlan FELIX är en gåva till Klinte hembygdsförening av Ingeborg Snöbohm 1950. Det är en ljus, akvarellerad bild, osignerad, av ett mycket vackert skepp med grönmålat skrov och vackra stävprydnader. Skutan seglar med hissad unionsflagga och namnvimpel. (Fartygsuppgifter: Helge Wizén, Carl Axel Jakobsson, Erik Olsson). Den sista bilden i den här raden av båtar finns i Klinte Kyrka. Den kom fram vid den senaste restaureringen 1977, då orgelläktaren i tornrummet togs bort. Den är tecknad med fet krita i rött på den rundade delen av tornrumsväggen som omsluter torntrappan. Det är en mycket skickligt utförd bild av ett 15- 1600-talsskepp. Seglen buktar kraftigt i vinden. Fartyget, som kan vara ett krigsskepp, har fyra master, de två främsta råtacklade och de två aktra riggade med latinsegel. Det lilla seglet föröver under bogsprötet kallas blinda. Skeppet har märskorgar både på förmasten och stormasten. Ovanför stormastens märskorg är teckningen delvis utplånad, här bör ha funnits ett toppsegel. I stäven finns knapps skönjbar överbyggnad likt akterkastellet. Liknande skeppstyper kallas kravel eller galeon. Gustav Vasas skepp ELEFANTEN byggd 1560 har tre master men i övrigt en liknande rigg. /Sraffan Rosvall/
|
