I Köpingebro, dit betorna fraktas från Simrishamn, finns ett av de tre sockerbruken i Skåne. Man räknar där med att ungefär 25 procent av de mottagna betorna kommer från Gotland.

Det blir också nya arbetstillfällen i hamnen. Fyra personer ska arbeta med vägning och provtagning vid betmottagningen och ytterligare 3-4 personer ska arbeta med lastning av båtarna.

Kajen har förlängts med 30 meter till en kostnad av 8-9 miljoner och hamnen är muddrad till 5 meters djup. De muddermassor man tagit upp har använts till utbyggnad av södra hamnen med 5000 kvadratmeter. Danisco har satsat ungefär lika mycket pengar i själva betmottagningen som är försedd med vågar och provtagningsutrustning. Investeringarna har betalats med EU-pengar och offentliga medel.

Translast ska sköta all lastning med en 120-tons kran och två båtar på vardera 2.500 ton ska turas om att gå en gång per dag. Ett Broström företag Nordic Bulkers sköter sjötransporterna.

Första veckorna var vi runt i Klintehamns samhälle och presenterade oss och berättade om var vi fanns och våra öppettider.

Antalet besökare i maj var 200. Merparten av besökarna var i första hand kulturintresserade och frågade om kulturella platser, vandringsleder etc. Man kan även se en åldersgrupp på s.k +45 som mesta besökare.

Under veckorna som följde i juni ökade antalet besökare vecka för vecka. Större ökning blev det efter midsommar från vecka 26 och framåt. Vår topp av turistbesökare hade vi vecka 31 med 614 st- sen vände besöksfrekvänsen markant efter medeltidsveckan vecka 32.

Totalt har vi haft över 4200 besökare, vilket varit till stor glädje, trots att trafiken mellan Klintehamn - Grankullavik uteblev. Dock har vi fått ganska många förfrågningar om ölandstrafiken ända fram till augusti. En turisbyrå i Klintehamn behövs mycket väl!!!!

Vi har märkt ett stort antal endagsbesökare som kommit till Klintehamn. En del har haft Klintehamn som sin första anhalt på ön efter båtresan. Till stor glädje, för vi tycker det funnits mycket att erbjuda i kultur, evenemang, hantverk, bad och matväg. Vi har kopierat ett hundratal gratiskartor över Klintehamns samhälle, med stor efterfrågan. Bättre och utförligare material önska till kommande år.

I övrigt frågar turister mest om matställen, hantverk, logi, kultur och sevärdheter på södra Gotland. Vår Turistbyrå har fungerat som en "sluss" till sudret.

Som lokal turistbyrå har vi kunnat ge detaljerad och kundnära information om trakten, viket varit uppskattat.

De utländska besökarna, som mest har varit tyskar och danskar, har varit mycket kulturintresserade och pålästa. Där har vi saknat bra informationsmaterial på engelska och tyska.

Försäljningen har gått ganska bra. Vi har kunnat erbjuda lite gotlandslitteratur och kartor, där kartor sålts mest. Vi har även erbjudit en bokningsservice av logi mot avgift. Många har uppskattat det. Vad vi kanske saknat är en utökad biljettförsäljning till olika evenemang, teater, musik m.m. Efterfrågan har varit stor, så det är en bra service att kunna ge.

Sommaren har annars varit mycket bra. Arbetet har varit roligt och givande och vi har mött många intressanta människor.

Stort tack till alla klinteföretagare för Ert bidrag till Turistbyråns verksamhet, Upptäckarvägen med Marie Modin och Maria Engström, Gotlands Turistförening samt övriga Turistbyråer för ett bra samarbete under sommaren.

- Litorina Line la ej längre till och Öland försvann igen. Endast en ny Tjelvar kan lysa upp deras existens igen.

- Klinte Köpmannaförenings ordf. ondgjorde sig över hur illa våra barn uppfostras nu för tiden. Annat var det förr. Då krossades inga skyltar, åtminstone inga av de som eventuellt fanns, och dom var inte så "dyyyra" heller.

- Valårets huvudperson i Klinte är Che Guevara, en sedan 30 år avliden argentinsk revolutionsmartyr. Ska vi klättra längs väggarna kunde vi väl ändå få klättra på Gudrun Schyman.

Näe, låt oss se fram emot nästa sommar i stället. Det kanske finns något bra för oss alla i framtiden också...

Vädret blir säkert bättre nästa år i alla fall.

I år var den stora frågan, skulle lag Söderström med Håkan Söderström, Gunilla Gisslevik och Daniel Holmberg försvara sin titel och vinna för tredje året i rad. Trots att vi alla gjorde allt för att stoppa dessa vinstmaskiner så fick vi åter lyfta på hatten och gratulera dem till en mycket bra genomförd tävling. Till nästa år vet vi med säkerhet att vi slår dem för då får de inte vara samma lag för att de har vunnit tre år i rad. På andra plats kom Olle Selén, Birgitta Holmberg och Fanny Dahlberg. Tredje platsen erövrade Agne Cristiansson, Annika Eskedahl och Niklas Engfeldt.

Diplom tilldelades också till årets kubbare som i år blev Carl-Olle Öberg. Till årets stilkastare dam utsågs Birgitta Holmberg och på herrsidan utsågs Lennart Ljungdahl. Det sista diplomet fick Fanny Dahlberg som blev årets barnkubbare för sin fina insats under dagen i det lag som kom på andra plats.

Grillmästarna Boen Holmberg, Sylve Nilsson och Janne Olsson som under dagen haft ansvaret för lamm och grisgrillning serverade i vanlig ordning en utsökt måltid som blev en fin avslutning på denna heldag på Smitterbergsvägen. Det sista vi hörde klinga i nattens mörker var: "Nästa år då är det säkert, då tar vi dom".

Ur Edvard Snöbohms och Elof Sollermans anteckningar om husen i Klintehamn under åren 1870 till 1940-talet.

"Mina Fredrikssons hus lär förut hava stått på den Ödinska ängen mitt emot på andra sidan vägen, men flyttades på 1850-talet av förre Tulluppsyningsmannen Svebilius till den nuvarande platsen, där han bedrev bagerirörelse. Huset disponerades 1870 av Postmästare Linders, som där hade sin postexpedition. En lucka i dörren till vänster i förstugan visar därom. Linders var beskedlig, fin och något sirlig man. Mina Fredrikssons far köpte huset år 1878 av August Smitterberg. Han hette Johan Fredrik Fredriksson född 1835 i Gothem. Gift med Johanna Lindström. Han var skomakare, blev sedan snickare, möbelstoppare och sadelmakare. Mina Fredrikssons morfar var från Borgholm och bodde i Söderlunds hus vid vägen till Barlastkajen. Där hade han snickarbod. Han byggde konsul Herlitz och förvaltare Wallins hus. Lindström dog 1890. Mina Fredriksson bakade surbröd och sålde".

På Hasselas parkeringsplats söder om den gamla Högre folkskolan, nu Hassela vävars, stod det gamla bulhuset. Huset var byggt 1830 bakom och intill den gamla ladugården som ännu fanns kvar på Bernt Karlströms tomt, Södra kustvägen 8. Det var byggt som ett förrådshus med en port på mitten så man kunde köra rakt igenom för att lättare lasta in foder och andra varor. Det tillhörd troligen någon av de tre Sicklingsgårdarn.

Tomten som huset stod på kallades i folkmun för "Ödins änge". I början av 1800-talet fanns det en skeppare Olof Ödin med familj som bodde här i Klintehamn. Det är kanske därifrån som namnet kommer.

Då det nygifta paret Svebilius kommer till Klintehamn 1853 söker de en bostad. De finner en obebyggd tomt söder om det stora nybyggda Albrekt Lindströms bostadshus, Högre folkskolan - Hassela vävars. De köper tomten och det stora gamla förrådshuset som står på andra sida vägen. De monterar ner det och flyttar fram huset och bygger upp det igen. I södra delen bygger Svebilius en stor bakugn. Svebilius hade ju varit bagare i Visby på Adelsgatan, så han fortsätter sitt yrke här.

Gerhard Johan Svebilius född 1802 i Klinte, han far är strandridare Nicklas Gerhard Svebilius gift 1801 med jungfrun Brita Christina Brask.

Gerhard Johan Svebilius går i faderns fotspår, han blir Tullvaktmästare i Västergarn, men den tjänsten säljer han till en Baron Åkerhjälm. Gerhard Svebilius träffar Magdalena Gertrud född Isacksdotter 1803. De gifter sig 1826 och bosätter sig i Visby. Hustrun avlider 1851. De får inga barn i sitt äktenskap. Då hustrun avlider flyttar Gerhard Svebilius tillbaka till sin födelseort, Klintehamn. Gerhard Johan Svebilius gifter sig andra gången 1852 med Margareta Christina Hultman född 1823 i Bölaryd Jönköpings län. Familjen Svebilius får två döttrar Johanna Christina född 1853 och Hilma Carolina född 1855. Familjen bor kvar här till 1862.

De köper då ett hus som står på Reinhold Snöbohms tomt och flyttar det till Donnersgatan 25 och bygger till det så de får en bra bostad. Familjen Svebilius bor kvar där under många år. Gerhard Johan Svebilius står skriven som f.d bagare och extra tulluppsyningsman under åren fram till sid död 1887. Hustrun Christina Margareta avlider 1898. Dottern Hilma Carolina kom att arbeta som lärarinna i Klinte. Hilma Carolina avlider 1930 och Johanna Svebilius avlider 1947.

Sjökapten August Smitteberg köper fastigheten på Södra kustvägen av Gerhard Svebilius 1862. Familjen Smitterberg bosätter sig inte här. Han hyr ut huset till postkontor åt postmästare Linders.

År 1878 säljer August Smitterberg fastigheten på Södra kustvägen till Johan Fredrik Fredriksson född 1835 i Gothem. Han kommer inflyttande till Klintehamn 1862. Hans blivande hustru Johanna Gustafa Lindsröm f. 1827 i Köping, Kalmar län, kommer till Gotland och Klintehamn med sina föräldrar samt en bror 1833 och bosätter sig på Övide grund ( det är en mark inom Klinte som tillhör Sanda). Johanna Gustafa flyttar till Gothem 1857 där hon träffar Johan Fredrik Fredriksson men återkommer till Klinte 1860 och hon bosätter sig på Övide grund. Johan Fredrik och Gustafa gifter sig 1862. De nygifta paret Fredriksson bosätter sig en tid på Övide grund men flyttar till Sicklings grund, dock inte till denna fastighet. 1872 flyttar de till Valla grund och först 1878 köper de fastigheten på Södra kustvägen. De får en dotter Wilhelmina (Mina) Anna Johanna föddes i Klinte. (Om Johanna Gustafvas föräldrar skriver jag senare). Johan Fredrik Fredriksson avlider 1899. Johanna Gutafva avlider 1924 och dottern Wilhelmina "Mina" Fredriksson 1952. Wilhelmina levde hela sitt liv som ogift. Hon tog hand om modern och morföräldrarna som bodde sista åren hos henne. Mormor Johanna avlider 1890. Johanna Gustafva Fredriksson använder den stora gamla bakugnen att baka bröd i. Dotter Wilhelmina fortsatte att bakade samma sorts surbröd som modern. Stora bröd med en tjock skorpa som var god att knapra på. De stora bröden kostade endast 50 öre styck.

Till huset och tomten hörde även en trädgård som låg bakom Hjalmar Anderssons bilverkstad, man gick in på stigen som gick till skolan förbi det gamla plåtskjul som var Emil Jakobssons garage. Där till höger fanns det en grind som ledde in i trädgården. Riksbyggens hus ligger där nu.

Min bror Villy och jag blev ombedda att följa med dit en gång, "Mina" ville säkert ha hjälp med något. Det var som att komma in i en annan värld. Där fanns höga träd, det var lummigt och stilla. Då Riksbyggen på 1970-talet ville köpa hela området och bygga där, försökte man montera ner huset och flytta det. Men det visade sig att det var för dåligt så det gick ej att flytta. Där är nu Hasselas parkeringsplats.

Källor: August Lindqvists bok Klinteminnen, husförhörslängder i Klinte och Tingsrätten i Visby