"Med en tillbakablick på åren som gått- säger Ingrid -så måste man konstatera att det hänt en hel del både med våra patienters tandhälsa och med vårt eget interna miljöarbete" och Ingrid fortsätter. "Vi har gjort en medveten miljösatsning på allt tandvårdsmaterial, dels material som används i patientens mun och dels allt avfall som lämnar kliniken. Eftersom tandläkare Carina Josefsson även är utbildad toxiolog (toxiologi är läran om gifter och deras verkan) kom vi tidigt igång med en översyn av allt farligt material. Vi slutade t.ex för flera år sedan med att laga tänderna med amalgam. Det senaste tillskottet på miljösidan är en miljöbox för insamling av bl.a disketter, färgband och tuschpennor.

"Närhet till tandvård", är också ett sätt att tänka på miljön. Mycket tid och transporter kan sparas om patienterna slipper åka långa vägar för att få tandvård.. Det är viktigt att ett samhälle av Klintehamns storlek hålls levande och den verksamhet som finns får vara kvar. Man ställer gärna upp och ger samtidiga barn- och vuxentider. Familjetandvård ger en bättre helhetssyn. Nya patienter är alltid välkomna och man försöker anpassa behandlingen efter patientens önskemål och plånbok.

Kliniken har också tagit upp sin externa verksamhet igen genom att Brittmarie - Bitte - åker ut till skolor och lekis. Besöken är uppskattade och har saknats de år verksamheten varit vilande. Bitte har bett barnen om teckningar vilka nu kommer att resultera i en vernissage på kliniken i samband med 5-års jubileet.

Till hösten planerar man en egen hemsida på Internet med frågespalt där man kan ställa frågor om mun och tänder, ge information om nya produkter och material. Det ska också vara möjligt att vid förhinder boka av beställda tider.

Förhoppningsvis kommer ett projekt till stånd under hösten som handlar om "gravida kvinnors hälsa" avseende kost, tandhälsa och tobaksvanor. Syftet med projektet är att testa en teammodell med olika yrkeskategorier och arbeta gränsöverskridande. Man vill öka kunskapen om och påverka de blivande mammorna om sambandet mellan god hälsa - goda vanor. De yrkeskategorier som kommer att delta i projektet är barnmorska, dietist, Bvc-sköterska, hygienist vilka ju alla arbetar förebyggande och i stort sett med många liknande frågor. Under projektets genomförande hoppas man att tillsammans få en bättre helhetssyn, ett bättre omhändertagande, effektivare förebyggande om alla i teamet delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Miljö kan ju också vara arbetsmiljö och trivsel som Ingrid säger: "Vi arbetar med personalfrågor för att vi tycker det är viktigt att trivas tillsammans på arbetet. Vi vistas ju så många timmar på arbetet och det är också viktigt att våra patienter känner att det är en god atmosfär här hos oss och att vi verkar trivas tillsammans".

Och så 5-års jubileet.

Allmänheten inbjuds till lekis- och skolbarnens teck-ningsutställning med vernissage den 2 juni. Utställningen pågår t.o.m den 5 juni.

PS. Tänk på att: i stället för vanligt tuggummi eller sockerfritt, är det ännu bättre med flourtugg. Finns på Apoteket - FLUORETTE - DS

Ute på fälten växer nu arealer av isbergssallad, vitlök, lök, rädisor, potatis och jordgubbar som blir klara att skördas efter hand.

Här kommer Gårdens recept på sparrissoppa.

250g grön sparris
7,5dl vatten
½ msk salt
1 tärning grönsaksbuljong
25g vetemjöl
1dl mjölk
25g smör
½ dl grädde
1 äggula

Koka sparrisen mjuk i saltvattnet. Kör sparrisen i en mixer eller passera den genom en sikt. Gör en redning på mjölet och mjölken. Koka upp sparrisen med redningen, buljongen och smöret. Till sist reder du av med äggulan och ½ dl grädde.

Vad gör då en Lionsklubb?

Här i Klintehamn har väl innevånarna mest kommit i kontakt med Lions då det varit loppmarknad. Klubben försöker att varje år samla in prylar för att sälja till hugade spekulanter. Det är här som allmänheten verkligen visar sitt rätta sinnelag, skänker prylar till Lions som sedan andra kommer och betalar för. Även i år blir det Loppmarknad, närmare bestämt Lördagen den 4/7 kl.10.

Andra aktiviteter är lottförsäljning, skogsplantering, ängsvård och vedhuggning.

Vi har omsatt runt en miljon kronor under de 25 år klubben varit verksam i Klintehamn.

Varthän har då denna miljon tagit vägen?

Jo, bl.a har ungdoms- och idrottsföreningarna i Klin- tehamn med omnejd fått en del bidrag. På Åvallegården bjöds de boende på middag en gång om året. Detta skedde under de första 10 åren efter klubbens bildande.

En del ungdomar har fått bidrag för studier utomlands. Åren 1978 och 1980 var klubben värd för internationella ungdomsläger som hölls på Snäckan.

Sträckan mellan Böda på Norra Öland och Klintehamn är 37 sjömil. Med en stillsam fart av 4 - 5 knop tar seglingen 7 - 9 timmar om vinden är sådan att man kan hålla rak kurs. Det är bara en kort tid på öppet hav när den Öländska kusten sjunkit bakom horisonten innan konturen av Stora Karlsö växer fram. För många fritidsbåtsägare blir denna segling idag den första överhavssegling de ger sig ut på. Den kortaste vägen brukar ofta också vara den snabbaste, tryggaste och bekvämaste.

Beträffande snabbheten, bekvämligheten och säkerheten i forna tiders postseglingar vet vi en del i de skilda dokument som finns från de olika epokerna. Den genomsnittsfart båtarna kunde hålla var säkert inte mer än 2 - 4 knop. Karlsöarna låg strategiskt för att göra ett uppehåll på. Det blev ändå ett rejält dagsverk att göra denna överhavssegling med det viktiga syftet att hålla ett samlat statligt postväsende och en viktig samhällelig infrastruktur igång. Naturligtvis har några av seglingarna blivit dokumenterade just därför att de varit extra strapatsrika eller olycksdrabbade. Någon segling har naturligtvis slutat så olyckligt att ingen överlevt som kunnat dokumentera dem. Likaså har säkerligen många seglingar varit riktiga "govädersseglingar" i loj medvind över ett nästan vågfritt hav.

"Den 27 januari 1839 seglade två postbåtar med totalt åtta man från norra Öland mot Klintehamn. Innan de nådde Karlsöarna stötte dom på is och besättningarna fick dra båtarna på isen. Efter något dygn var sällskapet så nära Västergarn att dom kunde se husen, men det blåste upp och isen drev utåt havs. Först den 3 februari såg dom åter land igen vid Västerviks skärgård. Tre personer frös ihjäl ute på isen och på Västerviks lasarett fick flera av de överlevande amputera förfrusna tår, fötter och fingrar."

Resan beskriven av J.N. Cramer i " Gotlands Läns Tidningar" 1855.

Fröjel, Sanda och Västergarn ligger nu med egna hemsidor på Klinte-hamnweb. Sidorna är producerade och skänkta till socknarna av Klintehamn Web med förhoppning om att utvecklingsgrupper, Hembygds- och andra föreningar, skolan, kyrkan och alla egna privata hemsidor matar på med material. Nya rubriker kan läggas upp. På alla tre hemsidorna finns rubriken släktforskning och där når man via en länk till släktforskningsdata där man kan söka i Födda, Vigda och Dödsböckerna i den egna församlingen. På Fröjels sida uppdateras de aktuella utgrävningarna en gång per vecka. För en blygsam årshyra får man av Klintehamn web hjälp med att uppdatera sidorna . Sidorna hittar Du under adressen längst ner på artikelnoch när man är inne på klintehamnssidan väljer man socknar.

Edvard Snöbohms anteckningar om Klinteborna 1870 till 1942. " Förvaltare Wallins gamla vackra magasin och bostadshus är frånsett en tillbyggnad till det yttre oförändrat. De äro uppförda omkring 1834 av köpmannen Albrekt Lindström, som här bedrev affärsrörelse och bodde mitt emot i Högre folkskolans hus. 1870 ägde förvaltare Wallins fader J.A. Wallin egendomen och bedrev samma rörelse som konsul Herlitz. Han hade tidigare varit bokhållare vid Lindström och då denne dog 1855 övertog han rörelsen jämte byggnaden. Under början av 1900-talet hade förvaltare Wallins hushållerska, Mamsell Rundberg, en liten bodhandel. Skolbarnen köpte där bröstsocker och lakrits. I gårdsflygeln hade en tid Anna Bendix hembageri. Förvaltare Wallin som övertog fastigheten senare företog en grundlig ombyggnad. Det yttre bevarades det mesta i den gamla stilen." Slut citat.

Johan Arvid Wallin, född 1820 i Visby, arbetade en tid i Östergarn - kom i tjänst hos A. Lindström 1850. År 1855 avlider Albrekt Lindström hastigt.

Änkan Mathilda Lindström driver tillsammans med Johan Arvid Wallin det stora handelshuset vidare till 1869 då hon flyttar till Visby.

Johan Arvid Wallin gifter sig 1860 med Christina Antonietta Ahlqvist född 1830 i Mästerby. Paret Wallin får övertaga den stora affärsrörelsen. De inreder en del av affärshuset till bostad åt sig och bosätter sig där. De får en son, Carl Arvid, född 1861. Christina Antonietta avlider 1863 efter endast tre års äktenskap. Familjen Wallin anställer 1862 Fredrika Olivia Adelida Rundberg, född 1843 i Visby, som hembiträde och sedan som hushållerska. Hon kom sedemera att stå som handelsiderska och stannade kvar här livet ut. Hon avlider 1929.

Johan Arvid Wallin driver sin handelsrörelse fram till slutet av 1800-talet. Sonen Carl Arvid Wallin flyttar hemifrån 1884 till Västmanlands län (orten går ej att läsa i kyrkboken). Carl Arvid gifter sig 1889 med Lydia Lagerstedt född i Länna, Stockholms län. Då Johan Arvid Wallin avlider 1902, kommer sonen Carl hem och förrättar bouppteckning, söker och får lagfart på fastigheten samma år.

Carl Arvid Wallin och Lydia Lagerstedt får en son, Arvid Nikolaus född 1890 i Norberg, Västmanlands län. Arvid Nikolaus gifter sig 1920 med Elsa Rosa Viktoria Ohlen född 1899 i Katharina församling i Stockholm.

Carl Arvid och Lydia Wallin återvänder till Klintehamn 1928 och bosätter sig här. Lydia avlider 1932 och Carl Arvid 1942.

Arvid Nikolaus med fru Elsa och dottern Ulla, född 1924 i Brännkyrka, flyttar hit från Bromma 1942. Arvid Nikolaus förrättar bouppteckning efter föräldrarna, söker och får lagfart 1945.

Då familjen Arvid Nikolaus Wallin flyttade till Klintehamn 1942 kom de att väcka nytt liv i umgänget i dom bättre kretsarna i samhället. De anordnade fina fester med god mat och dryck. Det var ett glatt inslag i den dystra tid som andra världskriget tyngde vår tid med på 1940-talet.

Familjen Arvid Nikolaus skingrades, hustrun Elsa Rosa flyttade med dottern Ulla till Brännkyrka i Stockholm 1946. Arvid Nikolaus flyttade till Hemse 1955.

1946 köper veterinären Nils Erik Holmstrand med familj fastigheten. De söker och får lagfart 1946. Familjen bor dock bara ett par år här.

Distriktsveterinär Karl Svante Lindqvist med hustru Britta kommer hit och köper fastigheten 1947 och erhåller lagfart samma år. De stannar kvar här till 1954.

Valter Knut Einar Wiberg född 1904 i Betumen Pennsylvania i USA och hans hustru Irma Hildur Lovisa född Karlsson 1907 i Hälleberga Kronobergs län, köpte fastigheten 1954, sökte och fick lagfart samma år. De byggde om en del och drev Strands Värdshus här till 1960. AB Gotlandsbygg köpte fastigheten 1960 men sålde den 1964 till Igelstaverken. 1965 köper Gotlandslamell fastigheten.

Lars och Kerstin Siggelin köper fastigheten och får lagfart 1974-01-23. Hassela Gotland bedriver nu sin verksamhet här.

Källor: Tingsrätten Visby Husförhörslängder Klinte.