- Klippböckerna på Biblioteket snart registrerade
- Frågor om Donnergymnasiet som surrar i luften i dessa dagar.
- Så minns jag Håkan och Lina i Fågelsången
- Husen och människorna i "Norpargränd" Södra Kustvägen.
- Tävlingen Tomtens vikt avgjord
- RSMH-Livslågan
Klippböckerna på Biblioteket snart registrerade
Gunillorna på biblioteket har kommit långt med arbetet att registrera artiklarna i klippböckerna som vi berättade om i förra bladet. Över 5.500 titlar finns nu registrerade och det går att hitta i materialet genom två datalistor sorterade i artikelrubrik och datum. Klippböckerna är gjorda av Ingeborg Snöbohm, Justus Jakobsson och Elof Sollerman vilka också skänkt samlingarna till biblioteket. Klippen handlar ju om Klintetraktens utveckling från 1927 och fram till 1969 och för kulturhistoriskt intresserade personer måste de vara en guldgruva att ösa ur. Eller vad sägs om t.ex artiklar om "När isen tog med sig Varvsholmsbron 1959", "Endast Klintehamns befolkning ökade 1957", "Ny brandstation skall byggas i Klintehamn 1954", "Första OK bunkringen i Klintehamn 1960", "Dödsannons för Roma - Hablingbo järnväg", "Klintebys anslår 3.000 kr till Klintevallen 1947", "Ett välbehövligt avloppsverk byggs för 300.000 i Klinte", "Klinte kooperativa handelsföretag började med 18 kr i insatskapital", "Guteglass fin Klinteprodukt 1959", "Klintehamns nya storhetstid inleds 17 juni 1959", "Klintehamn lånar halv miljon, ordnar mark till lamellfabriken 1960" och "Optimism präglar Klintehamns samhälle, men mycket kan ännu göras för turismen". Mycket finns!!! Här kommer ett referat från Klintehamn år 1959 skrivet i slutet av november:
Förvisso kan Klintehamn så här års näpperligen beskyllas för att vara överdrivet livligt. Nej, sedan sommartyristerna begivit sig iväg har det t.o.m gått ovanligt stillsamt till i samhället. Åtminstone säger affärsmännet det.
Nu rustas det emellertid för julen. Det är tiden då utflugna gutar vänder åter till fäderneshemmen. Då det pyntas till fest och högtid och då frid och lugn dämpar jäktet.
Tydliga tecken på julens annalkande får man väl inte se förrän på söndag, första skyltsöndagen. Då visar köpmännen sina fina och mest lockande fönster och då kan man få se granar och girlanger av tallkvistar här och var.
Ja jultiden betyder mycket för alla som lever på att sälja. Inte mindre än en fjärdedel av omsättningen för hela året brukar exempelvis Hugo Brodén ha, men så är ju också hans affär (kombinerad bokhandel och leksaksaffär) speciellt givande för julklappsköpare med huvudbry.
Ny innan julrushen sätter in har det annars varit mycket lugnt i KLintehamn. Ja, affärerna har sålt mindre än vad som är vanligt på höstarna, vilket får ses mot bakgrunden av lantbrukarnas tämligen dåliga skörderesultat.
Så några avrundande glimtar:
Storbygge startar:
I dagarna har man börjat med arbetet på uppförandet av det storhus, som skall ligga mitt emot "Condis" och som skall bli post- och banklokal, men även kommer att inrymma frisersalong, hemvist för trädgårdsmästarn´n, möbelutställning m.m samt 20 bostadslägenheter. Huset blir hela 68 meter långt och beräknas stå klart nästa sommar.
Konservbygge
Också vid konserven bygger man. Det rör sig om lagerlokaler, ovanpå vilka man avser inreda lunchrum.
Telegrafstation:
Klintehamn blev automatiserat för någon vecka sedan. Den nya moderna stationen har tagits i bruk. Den är liten men rejäl och snygg.
Nöjen:
Något nöjescentrum är inte Klintehamn,. (Vilket samhälle på Gotland är det, egentligen?). Tre gånger i veckan kan man spisa film och ungefär varannan lördag spelar Ronny Rockmans band upp till dans på "Condis". Sune Lindqvists orkester spelade tidigare och det gör den nu också. Det är bara det att kapellmästaren funni på ett mera slående namn.
Vägbyggen:
Klintehamns vägförbindelser söderut kommer att bli avsevärt bättre än tidigare. Vägen över Levide har en längre tid bearbetats i förbättringssyfte och för en tid sedan satte man också igång att bredda och räta vägen mot fröjel. Första etappen sträcker sig till Gannarve, men på lång sikt räknar man med att förbättra hela vägen till Burgsvik.
Man har ett problem: skall man låta vägen gå ungefär där den nu går vid Fröjel kyrka, eller skall man dra fram den på berget ovanför kyrkan? Det sistnämnda alternativet skulle ju få en finfin utsikt som resultat, om inte annat.
Om Lamellfabriken
är ännu inget klart. Men man kör fyllning till stranden, där fabriken är tänkt att ligga...
Ny järnaffär
får Klintehamn fram på nyår. D.v.s det är E.G- Ahlströms gamla som återuppstår i ny regi och med nytt ansikte. Firma Eklund och Andersson är det som tar vid och just nu jobbar bl.a Gustaf Andersson och Edvin Johansson med den nya inredningen.
Moberg lockar:
Ökat intresse redovisar biblioteksbasen, folkskollärare Karl Kahlström. Ungefär sex böcker lånas per innevånare och år i själva samhället. Under hela fjolåret utlånades 6.429 böcker. Redan den 19 november i år var man uppe i 6.602 böcker. Det blir 7.400 i år, tippar herr Kahlström. Mest efterfrågade bok: Vilhelm Mobergs senaste, "Sista brevet till Sverige".
Sport:
På idrottsfronter är det mycket lugnt just nu. Två kvällar i veckan spelar 20-30 ungdomar pingis i gamla skolan. Snart lär det dock bli riktig fart med allsköns idrottsgrenar i det splitter nya gymnastikhuset.
Fotografering i stället för tandvård:
För en kort tid sedan öppnade Nils Wibergs fotoateljé i folktandvårdens gamla lokal. I stället för gapa och kanske grina illa, får folk nu le upp sig och se glada ut.
Ö-LINJEN:
13.000 personer for med färjan mellan Öland och Klintehamn i somras. Vad det betyder för kommersen på Gotland i allmänhet och Klintehamn i synnerhet kan en var förstå. Ö-linjen blev en fin injektion , som man hoppas så småningom skall utvecklas till en än större succé.
Frågor om Donnergymnasiet som surrar i luften i dessa dagar.
Svar av Birgit Eldh och Eva Armini.
Fråga: Hur många elever kan gå på Donnergymnasiet första året?
Svar: 135.
Fråga: Har man förtur om
man bor i Klinte?
Svar: Nej, det är bara betygen som räknas och allt går genom Intagningsnämnden,
så det är inte vi själva som tar ut våra elever.
Fråga: Om jag vill gå t
ex Samhällsvetenskapsprogrammet, kan jag då t ex söka Donner i första hand och Säve i
andra?
Svar: Ja.
Fråga: Hur får jag reda
på vad jag kan fylla i på individuellt val och estetisk verksamhet?
Svar: Du behöver inte fylla i något nu, utan väljer när Du gått i skolan ett tag.
Kanske får du inför en studieresa ett behov att specialstudera något utomlands, då kan
du använda individuella valet till det.
Fråga: Ingår en
studieresa på alla program?
Svar: Ja.
Fråga: Timplanerna som ni
skrivit till varje program, ligger de fast?
Svar: Nej, timplanerna är preliminära och justeras av lärare och elever
tillsammans. Vi har gjort dem som ett exempel hur det kan se ut när man pusslat in alla
timmar.
Fråga: På Naturvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet går man i skolan en del
av sommaren. Varför?
Svar. Även dessa tider går naturligtvis att diskutera. Tanken bakom är att
N-eleverna reser till Estland i maj-juni när naturen är som bäst där för studier och
vildmarksliv. Esteterna går t ex konstutställningar för turister eller deltar i
Medeltidsveckan.
Fråga: Vilka fördelar
finns med att skolan är igång på sommaren?
Svar: Vi har tillgångar till flera lokaler. T.ex. Klinteskolans NO-salar helt för
oss själva. Klinteskolan för konstutställningar. Donnergymnasiet för Bed &
Breakfast osv. Vi samarbetar med företag.
Gotlands befolkning femdubblas på sommaren.
Vi har tillgång till allt som händer på Gotland. Vi kan vara med och praktisera i turistföretag, konst och kulturevenemang, som t.ex. Medeltidsveckan. Vi kan studera naturen på ett helt annat sätt på sommaren. Natur-och upplevelseturism t.ex. kan elever vara med och driva.
Allt detta kan ge praktik och inkomster som eleverna kan vara med och bestämma om hur de används. Som ung och kreativ förväntar vi oss att du skall vara med och skapa nya marknader för Gotlands näringsliv.
Fråga: Vad får eleverna
vara med och bestämma om?
Svar: Allt som inte stoppas av skollag, arbetsmiljölagar osv.
Som fristående skola har vi stora friheter att utveckla vår skola tillsammans.
Att välja Donnergymnasiet är att välja ett annorlunda alternativ.
Donner skall bli elevernas skola.
Tack för frågorna säger
Birgit och Eva!
Så minns jag Håkan och Lina i Fågelsången
Detta
fina gamla kort från midsommartid på 1920-talet (ca.) föreställer Håkan och Lina i
"Fågelsången"! Ett gammalt trähus som är borta sedan slutet på 40-talet och
som funnits alldeles bakom minigolfbanan knappt 1 kilometer söder om Klintehamns
samhälle. Kortet är unikt. Originalet som jag har är defekt, men jag är tacksam att
jag fått låna kopian av kortet av Judith Holmgren , vars bortgångne make Ivan Holmgren
lät göra i början på 50-talet hos Hugo Brodén. Brodén fick samtidigt en kopia som nu
är bevarad i Klinte Hembygdsförenings arkiv.
Det har funnits så många olika versioner av det gamla parets liv och leverne, det mesta har varit hån och förakt och åtlöje. Det är så synd för alla som har gåvan att få åldras har ju gjort så gott han eller hon har kunnat.
Karolina (Lina) Endrell föddes bland många syskon av en rik bonddotter från Endre. Fadern var generös och det berättas att han bjöd flitigt ur kaggen när han körde omkring med sin hästskjuts.
Och varefter blev föräldrarna till tant Lina och hennes syskon bara fattigare. En bror till henne var dövstum, bodde nära Sandakilen, Norra Kustvägen. Han var nog den ende näst tant Lina som behöll Endrell-namnet. De andra syskonen tog namnet Johansson, eventuellt något annat namn också. Modern lär ha sagt: "Att jag skulle bli så fattig det hade jag aldrig trott".
I "Fågelsången"
Jag personligen vet inget om Håkan. Det är bara tant Lina. Mina äldre syskon var ofta nere i Fågelsången som det hette, tillsammans med andra ungdomar i början av 30-talet, kanske tidigare, det var tydligen en samlingspunkt.
De gamla hade stor dragningskraft. Alltid hände det något som var sevärt.
Det hjälptes åt precis som alla män och kvinnor gör idag. Håkan stod och rullade kroppkakor och tant Lina satt och lusa kläder och sade "lupparna äta upp mi". Var och en skötte sitt. Det var så kallt i det lilla trähuset så isen låg tjock på fönsterrutorna. En kväll blev tant Lina så glad och utbrast till de små ungdomarnas glädje: "Min gud jag tror det toiar"!
Hon förstod inte att ungdomarna hade stått och andats mot fönsterrutan för att få se något, det var tydligen ett måste.
Lina flyttar hem
Vilket år Håkan gick bort känner jag ej till. 1937, det året kom tant Lina till oss. Vi barn var ute och lekte när hon kom gråtande, bönade och bad att få bo här, "annars tar jag livet av mig". För att flytta till "fattigstuo" gjorde hon inte.
Det var synd om henne för inte gick det att bo eller ligga i detta enda rum som även var kök, för råttorna gav inte någon ro. Då försökte hon ligga på "stu-lofte" men där var det så gott om stora råttor så hela näsan var förstörd av råttornas bett, och ansiktet var svårt att se för övrigt under den lilla svarta schaletten.
Mamma stod med någon deg vid bordet och visste ej vad hon skulle svara. Jag minns så väl alla ord som följer: "Men Lina, vi kan inte, vi har ingen plats."
Vi var sex barn i huset mellan 5-16 år, min morfar låg i sin kammare och så mamma och pappa.
Men det fick lösas på något sätt. Tre flickor i en bädd, tre pojkar i en annan, och så mamma och pappa i deras utdragssäng, så visst fick vi plats i vardagsrummet som var på 16 kvadratmeter och en kakelugn som värmde så mycket den förmådde. Så det blev så. Tant Lina fick ligga i soffan i köket.
Den kvällen var vi alla barn rädda, för när vi skulle äta i köket som ej var så stort, då stod sofflocket uppställt mot väggen, det hade vi ej sett förut, men det var bäddat, sa mamma, "till tant Lina som råttorna hade varit så elaka emot". Tant Lina bodde en längre tid i köket till min morfar Carl Olsson gick bort.
Lus och loppor
Under tiden var tant Lina hemma och tittade till "stuo", Det var inte alltid hon orkade gå, men det ordnade alltid min bror Rune. Det var så roligt tyckte dom båda när de gav sig iväg på cykeln. På vintern sprang Rune med kälke och åkstol, som en gång som på snedden och tant Lina ramlade rakt ner i diket, och samtidigt tappade sin hatt och ropade: "var tog min hattskrolle vägen"! Rune varalltid hjälpsam och ordnade allt till det bästa.
När Rune skjutsade tant Lina på cykeln skulle det alltid vara granris med hem till Lilly, och det satt tant Lina på. Tänk vad det måste stuckit i baken. Men det skulle vara granris att torka fötterna på så det var då en glädje för henne att få komma med en överraskning.
Men det fanns fler överraskningar med hem i kläderna som hämtats på Fågelsången. Hur mycket lus och loppor det fanns i den lilla stugan, det går väl ej att beskriva!
Mamma stod på nätterna och lusa vid en fotogenlampa, man kunde "vakna till" någon gång på natten. Det var ju så konstigt att det inte fanns någon hjälp på den tiden att få bort ohyran. Mamma och pappa hjälptes åt att koka kläderna, det som gick, men alla tröjor och yllekjolar lades i någon sebedillättika. Alla barnahuvuden smordes in med vaselin, men det tog många år innan alla löss lämnade vårt hem.
Kristiden!
Omkring sex år bodde tant Lina hos oss. Det värsta var all sängvätning för hon låg till sängs i många år jag minns vad täcken och filtar som hemskaffades från Johanssons möbelaffär. Det var så dåligt med pengar på den tiden, pensionen tant Lina hade var bara 30 kr i månaden.
Kristiden med matkuponger och allt. Jag var en gång på Klinte kristidsnämnd och skulle be om lite extra tillägg och vi bad då för tant Lina också, men svaret av damen där var bara att hon skall inget ha (det var ju fattigmansfolk.) Men det var en jättesnäll farbror vid bordet på Kristidsnämnden också. Jag minns hans höjda stämma: "Ge tösen extra tilldelning till Karolina också"! Då var jag glad när jag stod i karbidlampans sken och neg djupt och tackade. Kommunen var annars mycket ovillig när min pappa kom och bad om 100 kronor till ny sängutstyrsel när tant Lina hade gått bort, för ack vad kläder som hade förbrukats under alla år. Men Klinte kommun sade nej. Då grät mamma. När hon bara hade haft 1 krona dagen så kunde ju denna lilla 100-lapp spridit glädje till nya filtar och annat.
Minneshögtid
Tant Lina gick bort lugnt och stilla den 4 februari 1943. Det var en vacker minneshögtid i vårt hem. Tant Linas döva broder var så ledsen men vi kunde inte tala med och trösta honom. Mamma och pappa hade gjort så vackert. Min syster Inga-Lill stod tant Lina mycket nära och fick sitta lungt och stilla vid hennes dödsbädd. Prosten Sjöberg som var en mycket högtidlig man som alla såg opp till, hade ju varit och hälsat på tant Lina tidigare, senast var nog 16 januari 1941, för att överlämna 10 kronor från någon fond eller stiftelse. Och det vackraste av allt, det är ju att prosten Sjögrens viloplats på nordsidan av Klinte kyrka gränsar helt till tant Linas.
Det är väl vackert, när de fattiga och förtryckta har fått en högt uppsatt ämbetsman i sin närhet i den sista vilan!
"Kommen till mig i trötta
jag giver eder ro,
kommen från stigar nötta
kommen till mig i tro".
Klintehamn januari 1988
/Ulla Magnusson
Husen och människorna i "Norpargränd" Södra Kustvägen.
Strands 1:48, Södra kustvägen 2.
Strandtomten nr 68 avstyckad från Strands 1:39 areal 0,0661 har, fastställt 1905-10-25. Lagfart första gången löst av Konsul C.W Herlitzs dödsbo 1905-10-31.
Carl Hederstedt född 1820 i Levide kom som ung till handelshuset Herlitz. Han levde säkert ett lugnt ungkarsliv med arbetskamraten Frans Smitterberg. De var skrivna på samma adress. Vis 34 års ålder träffade han Anna Cedergren född 1818 i Klinte, hon står skriven som gästgiverska.
Bokhållare Carl Hederstedt gifter sig i juni 1854 med Anna Cedergren. De flyttar in i det nyligen flyttade huset och han blir gästgivare. Deras första barn föddes i december 1854. Anna har fyra barn med sig in i äktenskapet. De driver gästgiverirörelse här fram till 1862 då Carl Hederstedt avlider.
Hustrun Anna tog alla barnen med sig och flyttade till Valla där hon står skriven som husbonde. Anna Hederstedt avlider 1868. En del av barnen flyttar tillbaka till Strands och står skrivna där som avlidne Carl Hedersteds barn. In på 1870-talets mitt bor några kvar här. Två flyttar till Amerika, två till Tyskland och någon till Stockholm.
Under någon tid på 1870-talet var här småbarnsskola. Lärarinna var Amanda Gustafva Linders född 1834 i Varberg. Hon kom inflyttad från Roma 1866 och arbetade här fram till 1874 då hon flyttade till Levide. Det hölls skola i olika lokaler. Vår Hamnskola byggdes inte förrän på 1800-talet.
År 1878 flyttar skräddarmästare Gustaf Axel Hultgren född 1847 i Sanda, in här med sin familj. Hustrun Alma är född Hallgren 1854 i Stockholm. De kommer från Hudiksvall. Familjen har fyra barn med sig. De får ytterligare fem barn under sin vistelse i Klintehamn. Två barn dör i späd ålder. Ett av barnen är Julia Teresa född 1885. Gustav Axel Hultgren med familj flyttar till Visby 1887 där han startar den stora skrädderi och beklädnadsaffären på Adelsgatan. Den stora affärskvinnan Julia Hultgren är född i detta hus.
Från Visby kommer 1893 plåtslagare Johan Petter Olsson född 1857 i Blekinge hit med hustrun Hildegard född Törnblom 1862 i Karlskrona och bosätter sig. De har fyra barn med sig hit och får två till som är födda i Klinte. Under den tid som familjen Olsson bor här hyr han ut en del av huset till Frälsningsarmén. Familjen Olsson flyttar till Karlskrona 1901.
År 1996 kommer handelsbokhållare Axel Johan Lennmark född 1812 i Stockholm och hans hustru Hilma född Hellström 1848 i Norrköping hit och bosätter sig på Robbjens grund en tid sedan hyr dom övervåningen på hotellet. De är nygifta. Axel Lennmark avlider 1893. Hilma är släkt med den berömda cirkusfamiljen Möller i Norrköping. Hon lär ha varit engagerad som lindanserska. När maken avlider försöker Hilma köpa en fastighet men det misslyckas. Sedan köper hon en tomt och vill bygga ett hus men den affären går ej att genomföra. 1905 då Herlitz dödsbo hade löst lagfart på Strands 1:48 köper Hilma Lennmark fastigheten. Hon har bott som hyresgäst på Strands under åren. Hilma lever på räntan av en penningsumma deponerad i en bank i Stockholm. Hennes levnadsöde har landsfiskal Justus Jakobsson skrivit mycket om i sin bok Minnen och kåserier från Klintehamn utgiven. 1986. Det var han som fick ta reda på allt efter henne när hon blev sjuk och måste ha vård. Han tog kontakt med släkt i Stockholm, de hämtade henne och hon avled på sjukhus 1920.
Skräddare Manfred Karlsson född 1891 i Lojsta gift 1918 med Sigrid Pettersson 1890 i Lövsta Västmanland. De kommer hit till Klintehamn från Stockholm 1918 och står skrivna som hyresgäster vid Strands. Nov. 1918 flyttar de till Sicklings 1:40. Här är tre av dom fyra barnen födda, Aina 1919, Arne 1921 och Dagny 1923. På hösten 1923 köper de Strands 1:48 och flyttar dit. Sonen Rune föddes i det nya hemmet 1927. Det är Rune Karlsson som nu 1997 flyttat tillbaka till sin födelseort och bosatt sig på Banvallsvägen. Manfred Karlsson var den som renoverade och byggde till huset och gav huset en ny fasad. Övervåningen hyrdes ut. Sigfird avlider 1943 och Manfred 1964.
År 1947 köper fru Hilda Johansson född Osin 1899 fastigheten. Hon är änka efter Georg Johansson. De hade tre barn, Kurt född 1924, Elisabet född 1925 och Yngve. Hilda Johansson öppnar café här och drev det fram till 1960-talet. Dottern Elisabet (Lisa) hade samtidigt frisersalong i fastigheten. 1997 köper Hasselakollektivet fastigheten och nyttjar den i sin verksamhet.
Källor: Husförhörslängder Klinte, Tingsrätten Visby.
Klintehamn 1998-01-05
/Gösta Hassellöf/
Tävlingen Tomtens vikt avgjord
Tomtens verkliga vikt var på Julmarknadsdagen 89,4 kg.
Trots dåligt väder med ihållande regn, deltog 88 personer i gissningstävlingen. Den lycklige vinnaren är Curt Cedergren, Klintehamn, som med sitt förslag på 89,5 kg kom i särklass närmast verkligheten.
Vinsten, 10 ggr tomtens vikt i pengar, 895 kronor, kan Curt kvittera ut av Klinte Företagarförenings kassör.
Medlemmarna i Klinte Företagarförening med respektive samt personal, kallas till ordinarie årsmöte på Hotell Kuskstationen
Lördagen den 31 januari
kl 18.00
Årsmöte, ärenden enl. stadgarna
kl 19.00
Tvårätters middag
Hasse Thulin m fl från "Di sma" underhåller
Anmälan senast månd 26 januari till
Kurt 241430 eller Jörgen 240736
Välkomna
Livslågan hälsar alla medlemmar och andra intresserade personer välkomna till föreningens träffar. Vill du få mera information om livslågan och föreningens verksamhet går det bra att ringa ordföranden Siv Ödlund, tel 24 10 14.
Tisdag 27 januari
Friskvårdscirkeln kl 15.30. Gården (gamla läkarvillan), Hemse, deltagaravgift 10 kr/person. Matlagningscirkel kl 17.00 kokar köttfärssoppa som vi äter kl 18.00, därefter pratar vi krukväxter. Vilka blommor växer hos dig? Deltagaravgift 40 kr/person. Plats Iliansgårdens dagcentral, Hemse. Träffen slutar kl 20.00 ca.
Tisdag 3 februari
Friskvårdscirkel kl 15.30, Gården (gamla läkarvillan), Hemse, deltagaravgift 10 kr/person. Matlagningscirkeln kl 17.00 serverar smörgås och kaffe kl 18.00, därefter Hansan Då och Nu, deltagaravgift 40 kr/person. Plats Iliansgårdens dagcenter, Hemse. Träffen slutar kl 20.00 ca.
Söndag 8 februari
kl 13.00 bowling i Stånga. Deltagaravgift 40 kr/person + 17 kr/serie.
Tisdag 17 februari
Friskvårdscirkel kl 15.30, Gården (gamla läkarvillan), Hemse, deltagaravgift 10 kr/person. Matlagningscirkeln serverar smörgås och kaffe kl 18.00, därefter pratar vi om blommor . Deltagaravgift 40 kr/person. Plats Iliansgårdens dagcentral, Hemse. Träffen slutar kl 20.00 ca.
Tisdag 24 februari
Friskvårdscirkel kl 15.30, Gården (gamla läkarvillan), Hemse, deltagaravgift 10 kr/person. Matlagningscirkeln serverar semla och kaffe kl 18.00. Kl 18.30 Livslågans årsmöte. Deltagaravgift 20 kr/person. Plats Iliansgårdens dagcentral, Hemse. Träffen slutar kl 20.00 ca.
/Karin Johansson tel 38048/